mån 22 nov 2021, 09:28#735860
Räkneexemplet i tabellen är bara ett sätt att visa hur mycket värde olika skivmaterial skapar i konsumentledet och vad det motsvarar per kubikmeter råvara oavsett hänsyn till produktionskostnad, råvarukrav, logistikkostnader eller annat. Jag har helt enkelt räknat om skivornas volym och pris till ett kubikmeterpris för den ingående råvaran baserat på densitet och råvaruåtgång samt ett ungefärligt råvaruutbyte där jag dragit ett medel av vad jag kunnat hitta för respektive sortiment.
Det som jag tyckte var intressant var att se hur höga värden OSB-skivor genererar i jämförelse med spånskivor trots att tillverkningsprocessen har en del likheter. Sedan får man komma ihåg att konsumentpriserna jag använde från september 2021 är historiskt höga priser men det är samma för alla sortiment inkl massivträ.
När det gäller lim så verkar det inte som att någon form av biolim (ligninbaserat) används ännu men det kanske kommer. Enligt
Svenskt Trä är det vanligast med karbamidlim (urea) i spånskivor och fenol(harts)lim i plywood, OSB och MDF. En del träfiberksivor, typ masonit och gamla tretex-skivor, tillverkades i en våt process utan lim.
Hur energiåtgången ser ut för att tillverka olika skivor har jag ingen aning om men det går ju alltid att "killgissa":
Tillverkning av skivor med finmalda fibrer, typ MDF eller board, bör ju dra ansenliga mängder energi. Det blir lite som ett tidningspappersbruk som sönderdelar trät på termomekanisk väg och de har ju varit stora el-slukare.
Vid tillverkning av plywood, spånskivor och OSB sönderdelas träet med knivar vilket inte drar lika mycket energi. Vid tillverkning av OSB och spånskivor så torkas spånen/trästrimlorna vilket drar energi men här används nog ofta spillmaterial från den egna verksamheten som bränsle. Sedan ska skivorna pressas vilket givetvis drar en del energi.
Det är överhuvud taget ganska svårt att hitta grundlig (och färsk) information om tillverkning av skivmaterial. De som tillverkar OSB-skivor idag är stora bolag i USA, Tyskland, Österrike och Ryssland. Det verkar inte som om dessa bolag driver speciellt mycket öppen forskning tillsammans med universitet eller institutioner som publicerar resultaten.
Här får ni som ev sitter på mer kunskap i ämnet gärna bidra med tips👍