lör 27 feb 2021, 20:44#702951
Appropå Kolning!!
Satt häromdan o pratade med farsan om när Farfar kolade under kriget. Han har berättat följande historia för mig förut o nu kom den igen, han är ju 88 nu så minnet börjar väl tackla av lite 😀 .
Året var 1942 o i byn fanns en gubbe som gärna talade om för andra hur redig han var. Han hade kolat ett par milor o var ju såklart "expert" på detta.
Farfar o farfarsfar bestämde sig för att göra en mila o farsan som då var 10 år följde arbetet med stort intresse.
Milan restes vid ett par gärden som Farfar hade nere i skogen ca 2km från gården. I närheten låg ett torp där det bodde en gubbe som var lite knepig. Farfar åkte ibland ner med lite mat till gubben o vid dessa besök fick farsan sitta i vagnen o hålla tömmarna åt farfar för om gubben var på "det" humöret(läs full) så kunde det bli bråttom att komma därifrån.
När milan skulle tändas kom ju såklart "experten" o tittade, naturligtvis hade dom ju gjort allt fel enligt honom.
En sak som farsan minns var att dom hade staplat direkt på backen, detta var ju helt fel enligt "experten" som hade anammat det senaste o gjorde alltid ett roster undertil. Milorna han kolade tog 1 vecka istället för 2-3 veckor.
Farfar tog det hela med ro o dom körde igång. Det gick några dar o det var lördagkväll o Farfar o Farmor hade gäster, Farfarsfar vaktade milan. Han hade sällskap av en gubbe som var Predikant o som brukade cykla runt på en högt gnisslande cykel.
Farsan glömmer nog aldrig den kvällen, först hördes gnisslet från cykeln, sen ett brak o så for dörren upp o predikanten skrek :MILAN BRINNER! XXXXXX DÖÖÖR!
Farfar for iväg på cykel i ilfart o farsan o gubben som gästade kom strax efter, när farsan kom fram till milan så såg han farfar uppe på milan som brann kämpandes med att försöka få ner farfarsfar vars byxor brann förfullt. Han lyckades o efteråt sa farfar till farsan att hade han inte dragit ner gubben hade han nog dött där.
Ett par gubbar till kom o hjälpte Farfarsfar hem så Farmor fick ta hand om han. Farfar fick sen hjälp o dom lyckades släcka branden under natten o kunde kola vidare.
Efter 3 veckor var det klart o farsan mindes att Farfar hade pressenningar vid milan där han sorterade det som var ok.
Det blev tillslut en skaplig hög med kolsäckar som staplades inne på logen.
Hur blev kolen då? Jo lite senare så hände följande:
En eftermiddag så kom lastbilen från Mariestads bryggeri åkandes, stannade på vägen utanför gården o chauffören var ute o rörde i grytan till gengasaggregatet. Farfar frågade honom hur det gick o han beklagade sig över den dåliga kolen som bryggeriet hade köpt. Han fick stanna varannan kilometer o greja för att kunna köra. Till saken hör att det var en lång backe efter Farfars gård så det krävdes lite extra för att klara den.
Farfar gick efter en säck o gav chauffören som tackade, grejade en stund o försvann sen mot Mariestad.
Dagen efter ringde det i telefonen o för en 10åring var det extra spännande när det ringde nån o Farsan var snabbt där o svarade. I andra änden hördes en barsk stämma som presenterade sig som Sjökapten XXXXXX, Direktör på Mariestads Bryggeri. Farmor tog luren men for snart ut o ropade på Farfar. Efter lite språkande så la han på o såg väldigt nöjd ut.
Dagen efter kom dom från bryggeriet o hämtade allt kol Farfar hade. Han hade sålt det för 5kr säcken, vilket var 1 krona mer än normalpriset som låg runt 4 kr. 😀 😀
Just där denna milan kolades avverkade jag häromåret, resterna efter milan finns där o även resterna efter den koja som Farfar byggde bredvid för att sova i.
Det vore en höjdare att göra en mila där igen, tyvärr är nog farsan för gammal för ett sånt äventyr o ja vet inte om han hade haft kunskapen som krävs, han var ju som sagt bara 10-12 år när detta utspelade sig.
Magnus M
MS 660, MS 241, MS 200,346xpg, 2x242xpg, 2x238sg, 234sg, Fordson Super Major m Väsekran, Nyholms 5,5 tons kärra, Holder A55, Moheda 6ton med Terrikran