Bakom framgången ligger ett tålmodigt relationsbygge. Arvid Björkroth, Riga Woods virkeschef i Sverige, har arbetat hårt för att knyta till sig svenska virkesleverantörer och idag levererar som exempel 19 olika aktörer björkstock enbart till Riga Woods terminal i Karlstads hamn. Det rör sig om virkesköpare från sågverk, skogsägarföreningar och fristående virkesköparbolag, som är verksamma i den närliggande regionen.
— Det handlar om att hitta partners som förstår värdet av att sortera ut specialsortiment, säger Arvid Björkroth. För skogsägarna innebär svarvstock ett tydligt mervärde jämfört med att sälja björken som massaved.
Det mervärdet är inte marginellt. Priset för björksvarvstock i Sverige ligger normalt 200–300 kronor per m³fub över björkmassavedspriset. Ett påslag som gör det lönsamt att lägga lite extra arbete på utsortering.
Ryssland stängt, Finland fullt — Sverige återstår
För att förstå varför Latvijas Finieris nu söker sig till Sverige behöver man se det i ett bredare geografiskt sammanhang. Bolaget är i grunden beroende av svarvstock av god kvalitet och sådan björk finns inte i så många länder. Latvijas Finieris har sett en outnyttjad potential i Sverige samtidigt som andra råvaruområden varit hårt utnyttjade.
Ryssland, som historiskt varit en stor råvaruleverantör till den baltiska skogsindustrin, är sedan Ukrainakriget i praktiken stängt som marknad för europeiska köpare. Finland, den andra naturliga källan till god björk, har en egen väletablerad björkindustri med egna råvarubehov. Latvijas Finieris har en egen fabrik i Finland och konkurrerar hårt med finska virkesköpare om den finska björken. Prisbilden i Finland speglar efterfrågan: när björktimmerpriset toppade i juni 2025 låg nivån runt 1 000 kronor per m³fub (omräknat från euro och finskt m³fpb-mått) och idag ligger de fortfarande runt 900 kronor. Räknat som virkesvärde innan kostnaden för avverkning dragits av.
Sverige har däremot björkresurser som i stor utsträckning ännu inte nyttjas optimalt för plywoodändamål. Mycket björk slutar som massaved trots att en del av volymen håller kvalitet för högre förädlingsled. Den här potentialen har Lavijas Finieris identifierat och det är det gapet Riga Wood nu vill fylla.
Rimliga kvalitetskrav – både rödkärna och krök OK
Vid plywoodtillverkning svarvas stockarna till fanér som sedan torkas och limmas korsvis till önskad skivtjocklek. Pratar man fanér så blir tanken lätt att kvalitetskraven är skyhöga men så är inte fallet enligt Arvid Björkroth. Svarvstockarna kan ha ett obegränsat antal friska kvistar utan diameterbegränsning men även torrkvistar med max diameter 40 mm tillåts. Sprötvistar eller klykor är dock inte OK. När det gäller röta så tillåts rödkärna eller ”spikfast” röta i viss omfattning men lös röta är inte accepterat.
Det är ok med viss krök eller båge för svarvstockarna. Hälften av stockarna som används kapas på mitten i fabriken vilket gör sortimentet mindre känsligt för krök. Från och med kommande virkessäsong kan man mäta båghöjden med den enkla ”snörmetoden” för att se om en stock accepteras:
-Om man drar ett snöre från centrum av ena stockänden till centrum av den andra så får det inte gå utanför stockens mantelyta vid största bågvidden. Det innebär tolerans för ganska stor krök, säger Arvid.
Svarvstockar kan apteras ner till 18 cm under bark som minsta mått och de får vara upp till 60 cm på bark som grövst. Längden är 2,8 meter med 10 cm övermål (upp till 20 cm övermål ok). De svenska inköpen travmäts av praktiska skäl vilket innebär att alla diametrar ges samma pris men normalt sett är en grövre stock värdefullare än en klenare tack vare ett högre fanérutbyte. Den skillnaden går att prissätta om stockarna mäts in individuellt vid en fabrik.
Det går att se aktuella kvalitetskrav på Riga Woods websajt: https://www.rigawoodvirkesinkop.info/
Vill du som skogsägare sälja svarvstock av björk kan du kontakta dina lokala virkesköpare. Har de inte ett egna massabruk att försörja så är det idag sannolikt att de redan är leverantörer till Riga Wood. Aktuella prisuppgifter kan du i så fall få från din vireksköpare.
Tekniska egenskaper — inte estetik — styr efterfrågan
En viktig distinktion som skiljer plywoodindustrins råvarubehov från lövsågverkens handlar om vad som faktiskt efterfrågas i slutprodukten. Björkplywood från Latvijas Finieris används i krävande tekniska applikationer: fordonskarosserier, lastbilsgolv, fartyg, byggställningar, formplywood och industriella konstruktioner. Här är det björkens mekaniska egenskaper — hållfasthet, seghet och motståndskraft mot nötning — som är avgörande, inte träets utseende. (Men visst, snygg björkplywood gör sig bra i ett konserthus också!)
Användningsområdet som teknisk produkt gör plywoodmarknaden strukturellt mer stabil än marknaden för sågad björk, där mycket går till möbel- och snickerisektorn och därmed är känsligare för konsumenttrender och konjunktur. För en skogsägare med björk av svarvstockskvalitet är plywoodindustrin runt Östersjön därför en köpare med långsiktig och förutsägbar efterfrågan.
Fabriksplaner? — Kanske om flödet håller
Den verkligt stora frågan på lite längre sikt är om Riga Wood och Latvijas Finieris är beredda att ta steget fullt ut och etablera en plywoodfabrik i Sverige? Det är ett scenario som bolaget inte utesluter även om man vill tona ner förväntningarna. Ett minimikrav för en fabriksetablering i Sverige är att det svenska virkesflödet av björkstock visar sig vara uthålligt och tillräckligt stort.
Under säsongen 2025/26 har man kommit en bra bit på väg men Riga Wood vill se mer än ett bra enstaka år. Man vill ha bevis på att relationen med de svenska leverantörsnätverken är långsiktig och stabil och kapabel att hålla igång ett tillräckligt stort flöde av lämplig björkstock.
Ekonomin talar för en etablering av något slag. Ett första steg skulle kunna vara att svarva stockarna i Sverige och skeppa faner till befintlig plywoodfabrik i Lettland. Idag måste varje kubikmeter björkstock även bära kostnaden för sjötransport från Sverige till Lettland. Med en fabrik på svensk mark försvinner den kostnaden, och betalningsförmågan för råvaran bör därmed kunna närma sig de finska prisnivåerna. Det skulle i så fall innebära en markant förbättring för svenska skogsägare med björk av rätt kvalitet. Något som idag verkligen efterfrågas med ett växande virkesförråd av björk och med uttalade ambitioner att skapa mer blandskogar för att klara framtidens klimat.
Ett nytt värdeled för den svenska björken
Historiskt har björken i Sverige i stor utsträckning betraktats som ett andrahandsträslag: värdefullt, men inte prioriterat. Massaindustrin är storkonsument, ett krympande antal lövsågverk tar en allt mindre volym björkstockar men det fulla värdet av hög¬kvalitativ björk har sällan realiserats på hemmaplan. Det skiljer oss markant från de flesta andra länderna runt Östersjön.
Det Riga Wood nu bygger upp kan förändra den bilden. Med 19 leverantörer enbart till Karlstad-terminalen, ett snabbt ökande virkesflöde och kanske en potentiell fabrik i horisonten börjar konturerna av en ny björkbaserad värdekedja ta form i Sverige. Med lettisk drivkraft men med svenska skogar och svenska skogsägare som grund.
Skogsforum var på plats i Karlstads hamn vid utskeppning av björkstock till Lettland och intervjuade Arvid Björkroth.
Se videon här:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
