Bakgrunden är en historia om statlig skog, långa kontrakt, fallande virkespriser — och misstänkta politiska ingripanden som gynnat enskilda bolag på statens bekostnad. Ett av bolagen som gynnats är finska Metsäs lettiska dotterbolag och den påstådda korruptionen har dränerat statsfinanserna med 30 miljoner Euro (ca 320 miljoner kr).
Staten äger den mesta skogen i Lettland
Latvijas Valsts Meži, LVM, är det lettiska statens skogsförvaltningsbolag — en direkt parallell till svenska Sveaskog. Lettland är ett av Europas mest skogstäta länder: skogen täcker 53 procent av landarealen. LVM förvaltar drygt 1,6 miljoner hektar statlig skogsmark, avverkar omkring 7 miljoner kubikmeter per år och är Lettlands största enskilda affärsbolag. LVM säljer sitt timmer och annat rundvirke via offentliga auktioner, på samma sätt som även sker i de baltiska grannländerna. En del av auktionerna handlar om enskilda partier men en del har handlat om långa kontrakt om virkesleveranser under lång tid och till fasta priser. Som i de här aktuella fallen.
Priserna från LVMs virkesauktioner sätter marknadspriset och de påverkar hela den lettiska träförädlingskedjan. Prisnivån på statsskogsbrukets virke i Baltstaterna har även en stor påverkan på virkespriserna runt hela Östersjöregionen. Därför är det som nu avslöjas så politiskt sprängkraftigt samtidigt som det indirekt kan påverka våran marknad här i Sverige.
Det här har hänt
Den kriminella konstruktionen — åtminstone så som den misstänks ha fungerat — kan beskrivas i tre steg.
Steg 1: Marknaden försämras för bolagen
Under 2023 försämrades affärsläget kraftigt för lettiska träindustribolag. Rysslands krig i Ukraina pressade byggaktiviteten i Östeuropa, och de som bundit upp sig på långa LVM-kontrakt — ofta treåriga råvaruavtal till fasta priser från en period med högkonjunktur — befann sig plötsligt med oväntat höga råvarukostnader. Värt att nämna här är att prisläget i Lettland för timmer och massaved var avsevärt högre än i Sverige när de aktuella kontrakten tecknades runt 2021. Träindustrin gick för högvarv och alla förväntade sig fortsatt stigande råvarupriser.
Steg 2: Politisk påtryckning och ett regeringsbeslut
I stället för att låta marknaden göra sitt jobb tog sektorn vägen via jordbruksministeriet. I slutet av 2023 fattade den lettiska regeringen ett beslut som instruerade LVM att ändra prismodellen på befintliga barrvirkeskontrakt: i stället för de auktionspriser bolagen vunnit på marknaden, skulle LVM från och med 1 januari 2024 tillämpa väsentligt lägre viktade genomsnittspriser.
Med andra ord: kontrakt som redan var tecknade, till priser som vunnits i konkurrens med andra köpare som blev utan, räknades retroaktivt om till aktuella dagspriser. Det här anses inte som en marknadsanpassning av korruptionsmyndigheten, det ses som subventionering av privata bolag via avkall på statens redan avtalade inkomster. Totalt bedöms staten ha förlorat ca 30 miljoner Euro (ca 320 miljoner kr) genom avstegen från priserna i de avtalade virkeskontrakten.
LVM:s styrelse protesterade. I interna dokument varnade styrelsen för att åtgärden innebar slöseri med statliga resurser och sannolikt stred mot EU:s regler om statsstöd till enskilda företag. Varningarna ignorerades dock av regeringen som var hårt uppvaktad av några stora skogs- och träindustribolag och deras branschorganisation.
Steg 3: Ytterligare kontraktsrabatter via ministeriet
TV-programmet Nekā personīga avslöjade senare att det därutöver förekom särskilda kontraksrabatter på ytterligare 12 miljoner euro till PATA-gruppen — arrangerade direkt via jordbruksministeriet, utanför de normala processerna.
Vilka bolag gynnades?
KNAB:s utredning rör sex aktiva kontrakt med fyra bolag. De två som hittills pekas ut tydligast i offentlig rapportering är:
• PATA-gruppen (lettisk) — ägt av affärsmannen Uldis Mierkalns. PATA är en av Lettlands större såg- och träförädlingsaktörer. Gruppen uppges ha gynnats av både prisrevideringen och de särskilda ministeriearrangemangen.
• Metsä Forest Latvia — den finska Metsä Groups lettiska affärsenhet, ansvarig för råvaruanskaffning till finska bruk. Metsä Group är ett av Europas största skogsindustriföretag med nära nordiska ägarband via finska skogskooperativet och med industrier även i Sverige.
Totalt rör det sig om kontrakt med fyra bolag, men övriga namn är ännu inte officiellt bekräftade i utredningen.
Tio misstänkta
Tio personer är registrerade som misstänkta i KNAB:s utredning. Bland de mest profilerade:
• Raivis Kronbergs — direktör för Lettlands statskansli. Avgång fyra dagar efter gripadet.
• Armands Krauze — jordbruksminister. Avskedades av statsministern samma dag som han greps.
• Pēters Putniņš — LVM:s tidigare styrelseordförande.
• Ledande representanter för PATA-gruppen och Metsä Forest Latvia.
Åtalen avser maktmissbruk och otillåtet statstöd.
Stora politiska konsekvenser
Den 14 maj 2026 höll statsminister Evika Siliņa en presskonferens. Hennes ord var korta: "Jag kan inte tolerera ens skuggan av misstankar mot regeringsmedlemmar.“ Siliņa, som själv inte är misstänkt, meddelade sin avgång. Lettland går till val i oktober 2026. Koalitionen har nu rasat ihop fyra månader före valet — i ett politiskt klimat där EU-anknutna antikorruptions-frågor länge haft hög publik sprängkraft. Lettisk press beskriver utredningen som den allvarligaste korruptionsaffären i landets moderna historia.
En affär med lång svans – påverkar hela Östersjöregionen
Utredningen pågår. KNAB har meddelat att fler namn kan tillkomma i takt med att förundersökningen framskrider. För LVM innebär skandalen en djupgående trovärdighetskris: en institution som ska förvalta statens skog på affärsmässiga grunder samtidigt som man är en storspelare på virkesmarknaden har nu visat sig känslig för politisk styrning.
För den lettiska skogssektorn, även utanför de direkt berörda bolagen, väcker affären frågor om hur statliga råvarukontrakt prissätts, vem som egentligen äger besluten om LVM:s prismodell och hur EU:s statstödsregler i praktiken efterlevs i en sektor där statliga och privata intressen möts i affärer.
I ett större perspektiv kan det få påverkan för virkesmarknaden i hela Östersjöregionen. Efter att tidigare ha varit mer av en ”spot-marknad” där nordiska bruk köpt marginalkvantiteter av massavedär samtliga Östersjöländers rundvirkeshandel idag allt mer integrerad vilket även gäller virkespriserna. Det lettiska statsskogsbruket uppger nu att de upphör med långtidskontrakten och även denna förändring kan påverka priserna på lettiskt virke.
Länkar till originalkällor:
Wood Central: Latvia's State Chancellery Chief Quits Over €30M Timber Aid Probe (19 maj 2026)
https://woodcentral.com.au/kronbergs-la ... -aid-case/
Global Wood Markets Info (kräver prenumeration)
Corruption probe shakes Latvia's forestry sector (19 maj 2026)
https://www.globalwoodmarketsinfo.com/c ... ng-scheme/
Euronews
Latvian Prime Minister Evika Siliņa announces shock resignation (14 maj 2026)
https://www.euronews.com/my-europe/2026 ... esignation
LSM (lettisk public service, på lettiska)
"Kokrūpnieku lieta" — 10 misstänkta (14 maj 2026)
https://www.lsm.lv/raksts/zinas/latvija ... s.a647143/
Baltic News Network
Åklagarmyndigheten om stödet till träindustrin (november 2025)
https://bnn-news.com/candidate-for-pros ... ion-274409
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
