Rundvirke

[Simba]

fre 20 mar 2009, 22:34#53990 Hej du,var inte så enkelt som vi trodde,har kört ett test men behöver lite hjälp av instruktören för att få ut det på en sticka,verkar va nån inställning som är fel,men jobbar på det

Samlar på grönt skrot,ja och lite rött oxå....

[Bertilsson]

lör 21 mar 2009, 09:59#54004 Simba kämpar med att få ut stammarna ur datorn. Medan han försöker få ut dem kniv, som ur en spargris, kan några andra skicka 400 stammar genom personligt meddelande. Använd Winzip om stammarna är lagrade en och en och gör en fil av materialet.
Får vi fler maskiner kan vi få mer bredd på resultaten genom att olika skogar är representerade. Kommer bara en maskin med stammar, som dessutom många vet vems den är, vill jag inte vara lika fyllig med besked om det visar sej att allt inte är så bra som det borde.
Upp till 3 maskiner åta jag mej att testa. Vill ni medverka? (Varför inte?)
Bertilsson

[nässjömåla]

mån 06 apr 2009, 22:36#55437 Jaha.... det har varit hårt tempo nu ett tag så jag har inte haft energi till att vara aktiv här, men allt går att ändra på! Jag ser att det är fler som har problem med JD:s dator och de filer som den håller så hårt i. Det är stört omöjligt att få ut dem ur min så jag har lagt ned det projektet. Jag följer däremot kvalitets uppföljningarna från min uppdragsgivare med stort intresse. Än så länge ligger jag på rätt sida om sträcket. Kravet är att samtliga diametrar skall vara 70% inom +/- 4mm samt längderna 80% inom +/- 2cm. Detta är inget problem så därmed är jag nöjd.

[Bertilsson]

ons 08 apr 2009, 20:01#55564 Berätta varför inte stamlagringen går att ta ut ur datorn! Är det inte Windowsteknik ?

John Deere har av olika anledning hindrat uttag av stammar under långa tider förr . Detta har minskat förtroendet för deras kvalitet.
Att få stammar borde vara vilken markägares rättighet som helst. Denna uppgift kan visst inte John Deere uppfylla för närvarande.

Förra veckan fick jag sändning med stammar från en intresserad entreprenör från en betydligt mindre tillverkare. Resultatet gav anledning till betydande förändring på diameterintagningen vilket bevisades i nästa sändning. En ny sändning pågår med insamling.

Eftersom uppgifter i form av produktion, prisfiler, stamfiler (även kalibreringsstammar) saknas när det uppstått redovisningsproblem efter inmätning från avverkning så vet jag konsekvenserna. Ordval som nämns när bristerna upptäcks är inte hedrande för entreprenörskåren även om jag vet att det finns bra utfört jobb också.
Men genom rikligt med besked om att mätning och datorer fungera sövs skogsägarna. När olyckan hänt är det försent att få bevis.
I mer än häften av fallen som krånglar saknas produktion. T.o.m. en maskin som redovisat till SDC. Inget material fanns där eller på avverkningskontoret. Inte heller volymuppgifter hos entreprenören. Varför finns inte mod att stå för vad man gjort?

Varför lagrar inte alla maskinmärke varenda stam och avverkningsuppgift som Ponsse gör?
Bertilsson

[Simba]

tor 09 apr 2009, 16:56#55644 Därför att Deere-f-nskapet komprimerar ihop filerna och sätter dom nånstans och ingen vet vart dom tar vägen 😡
Vi körde ett test på 400 granstammar och när testet var klart fanns allt i en fil under Timbermatic/stm.
När vi då följande vecka skulle föra över testet på en minnessticka var filen tom ,har letat överallt utan att hitta,nej papperskorgen är det inte i,ska på service i nästa vecka och ska försöka få nån från Tammerfors att leta då,men jag tror det har försvunnit ut i cyberrymden
Problemet är att nån ny test lär vi inte kunna göra förrän i augusti pga stagnation

Samlar på grönt skrot,ja och lite rött oxå....

[Bertilsson]

ons 15 apr 2009, 10:40#56211 Denna tråd behandlar ju råd vid aptering omkring mätningsbestämmelser. Jag ville lyfta fram behovet av frågor om ekonomisk aptering.
Detta överlämnas till datorn som klarar uppgiften hyfsat om stammen är rak och bara har en kvalitet samt hålls helt korrekt i aggregatet. Sannolikt råder detta idealförhållande bara på mindre än 50% av träden. Finns då kunskap för dessa ”vanligare” träd som dominerar?
Hur klaras detta vid 60-70 timmerträd i timmen?

1 I vilken omfattning förekommer apteringsutbildning omkring ekonomisk aptering? Får VMF ta parti om ekonomi?
2 Finns dataprogram som visar värdeförlust om längdanpassningen inte sker skäligt enligt avsmalningen eller andra faktorer? (Vi vet hur vanlig manuellkörning är i vissa maskingrupper.)
3 a) Utbildas det om behovet av att veta hur ex. stamlängd 90 dm fram till krök/kvalitesgräns skall delas upp i lönsammaste längder? (Vanligast automatkörs en längd av datorn och det får bli en tvångskapslängd i det som är kvar till kröken. )
b) Vilka datormärken kan lägga in tvångskap/kvalitetsgränser framåt på träd?
c) Är metodik för kvalitetsbyte på träd ordnat på bra sätt?
d) Hur premieras entreprenör om bra ekonomisk aptering för skogsägaren åstadkoms?
4 a) Hur nära kan du nämna förlusten i kr/m3 om en stock missar en kvalitetsklass?
b) Kan du inom 20% tala om vad en vrakstock innebär i förlorat värde?
c) Vad betyder värdeförändringen i kr vid val mellan de tre lönsammaste längderna i nuvarande prislista som du använder?

Fundera på frågorna och lägg fram dina synpunkter. Jag är intresserad och Kapa Rätt kan bli bättre.
Bertilsson

[per-erik]

lör 02 maj 2009, 23:08#57804

Denna tråd behandlar ju råd vid aptering omkring mätningsbestämmelser. Jag ville lyfta fram behovet av frågor om ekonomisk aptering.
Detta överlämnas till datorn som klarar uppgiften hyfsat om stammen är rak och bara har en kvalitet samt hålls helt korrekt i aggregatet. Sannolikt råder detta idealförhållande bara på mindre än 50% av träden. Finns då kunskap för dessa ”vanligare” träd som dominerar?
Hur klaras detta vid 60-70 timmerträd i timmen?

1 I vilken omfattning förekommer apteringsutbildning omkring ekonomisk aptering? Får VMF ta parti om ekonomi?
2 Finns dataprogram som visar värdeförlust om längdanpassningen inte sker skäligt enligt avsmalningen eller andra faktorer? (Vi vet hur vanlig manuellkörning är i vissa maskingrupper.)
3 a) Utbildas det om behovet av att veta hur ex. stamlängd 90 dm fram till krök/kvalitesgräns skall delas upp i lönsammaste längder? (Vanligast automatkörs en längd av datorn och det får bli en tvångskapslängd i det som är kvar till kröken. )
b) Vilka datormärken kan lägga in tvångskap/kvalitetsgränser framåt på träd?
c) Är metodik för kvalitetsbyte på träd ordnat på bra sätt?
d) Hur premieras entreprenör om bra ekonomisk aptering för skogsägaren åstadkoms?
4 a) Hur nära kan du nämna förlusten i kr/m3 om en stock missar en kvalitetsklass?
b) Kan du inom 20% tala om vad en vrakstock innebär i förlorat värde?
c) Vad betyder värdeförändringen i kr vid val mellan de tre lönsammaste längderna i nuvarande prislista som du använder?

Fundera på frågorna och lägg fram dina synpunkter. Jag är intresserad och Kapa Rätt kan bli bättre.
Bertilsson

Såg inte förrän helt nyligen detta inlägg, hade inte fått något meddelande. Eftersom kaparatt nämns antar jag att det kanske är riktat till mig i första hand.

Många kluriga frågeställningar. Börjar med det enklaste: Håller med om att kaparatt kan bli bättre. Uppbyggnaden är i sin linda. Går på sparlåga nu. Men jag räknar med att sätta full fart på uppbyggnaden i höst. Dock kanske i en något annan tappning.

Jag undrar vad du menar med ekonomisk aptering. Ett begrepp i detta sammanhang är ”värdeaptering”. För mig avser värdeaptering att man utifrån gällande Mätningsbestämmelser och för närvarande gällande prislista, utifrån trädets beskaffenhet, apterar med en målsättning om högsta möjliga värdeutfall. Stämmer detta mot vad du omnämner som ”ekonomisk aptering”? Kan återkomma kring frågorna när jag vet vad som avses.

Hur stor andel av träden som datorn faktiskt klarar av att räkna ut optimalt kapställe på har jag ingen uppfattning om, den varierar förstås med trädslag och avverkningstrakter. Men visst är det en stor andel som kräver assistans/information från föraren, om värdet ska bli optimalt.

2. Tvivlar på det, men är inte säker.

3a). Vet ej någon. Sen beror rätt åtgärd självfallet på vilken situation man befinner sig i. Råkar tvärkröken exempelvis sitta på en gran är stammen kanske rötad (tvärkrök är ju ett gammalt toppbrott) och då ska väl massaved apteras.

b) Vet ej. Men man bör först lära sig baskunskapen, att kommunicera den närmaste kvalitetsgränsen.

c) Varierar högst betydligt mellan maskiner och hur föraren gjort inställningar.
d) Vet ej. Känner inte till något system.
4a). Måste har erforderliga beräkningsgrund. Varierar mycket beroende på förutsättningar. Ex. varierar ju vrakpriserna högst betydligt.
c) Vilken prismatris avses och vid vilken diameter? Förstår inte hur du menar. Värdet av stocken är givetvis intressant. Men det är väl det sammanlagda värdet av samtliga stockar från stammen som är viktigast?

Tack för visat intresse!

Tycker
/Per-Erik

[Bertilsson]

sön 03 maj 2009, 09:44#57821 Hej Per-Erik!
Min skrivning här ovanför var faktisk riktad till alla läsare/skrivare på detta forum.
Men frågorna berörde aptering på många problemområden.
Men visst fanns det i min inledning en syftning på Kaparätt eftersom råden där mestadels tipsar om hur ett problem löses i rot eller topp på den pågående biten som skall apteras. Jag vill tipsa också om behov av framförhållning och kunskap när en påverkande faktor finns ett stycke längre fram på biten efter den som pågår.
Min tanke var att ni efter kunskap skulle kommentera några av frågorna. Men mest ville jag att ni själva och tyst skulle fundera på er egen kunskap på alla frågorna och försöka speciellt svara på punkt 4 vad ni kan om den prislista ni apterar på just nu!
Tack för svaren Per-Erik. Du kan pusta ut för det var ingen kritik utan mer ett tips från mej.

Till er alla. Svara gärna på några av mina frågor.

Några synpunkter först från mej.
Punkt 2. Det finns möjlighet med några apteringsprogram att från intagna stamfiler aptera dem i datorn igen och se förlusterna (apteringsgraden). Men vad jag förstår av intresset (och möjligheterna) att samla stamfiler är denna möjlighet att utveckla apteringen och diameterintagningen inte utnyttjad och möjlig med den kultur som jag fått insikt i. Vad vill ni göra åt det?

Punkt 3a. Tänk er en starkare krök som sitter vid 90 dm. En andrastock måste sluta vid ett läge högst 3 dm före eller (någon) dm in i kröken för att inte ge ett ”avdrag” som ger lägsta kvalitet på nästa timmerstock. Här krävs en klok avvägning om vilka längder som skall användas. Skall det vara en lång plus en kort stock eller omvänt eller två nästan lika långa? En skotningskostnad kan stå på spel vid längdvalen i denna typ av fel.
b) Om felet/kvalitetsbytet ovan (90 dm +-3 dm) kan anges före start av matning skulle en ögonkontroll av längden som återstår när matningen stannat för första stocken betydligt lättare avgöra om stock två blir acceptabel. I varje fall är bit ett och två optimalt apterad nu om längden stämmer och bit två tämligen rätt om återstående längd inte avviker särskilt mycket fram till felet. Fundera på vad olika manuellvalda längder kan resultera i om kunskaperna är dåliga på frågorna i punkt 4.

Ge oss dina synpunkter! Eftersom denna typ av ”ekonomisk aptering” inte förekommer i Guldkortskurserna som domineras av volym och kvalitetsanpassning kan gärna Kaparätt ta upp denna möjlighet att utveckla apteringen till den tidigare nivån som apteringsutbildning innebar.
Bertilsson

[per-erik]

sön 14 jun 2009, 02:20#60933 Har inte haft någon vettig synpunkt på temat tidigare, men råkade stå inne på ett kontor för ett par veckor sedan och vänta på någon. Fick syn på en pärm med titeln ”Guldkort” och tog fram den ur hyllan. Jag antar att den innehåller Mätningsbestämmelser och skulle vilja beskriva den enligt följande: En full pärm med papper. Mest svart-vita. Såg inga foton. Pärmen innehåller alltså ”regleverket”. Helt korrekt beskrivet, som en lagbok, men utan någon som helst pedagogiskt målsättning, och helt omöjligt att greppa för en mänsklig hjärna. En föreläsares dröm. Han är oumbärlig. Motsvarande kunskap finns på 66 sidor i kapitel 13 i den första delen av mina böcker. Ingen väsentlig (för virkestillredningen) kunskap har utelämnats (med flit). Min målsättning har i samband med att jag skapade kapitlet varit, att det för en ”normalbegåvning” ska gå att förstå!

Kaparatt skulle självfallet kunna innebära ett stor ”fall framåt” för utlärning/inlärning av virkestillredning. Det största problemet är att få den akademiska världen med på noterna. Det finns väl inget egentligt intresse bland de utbildare jag känner till att förändra något till det bättre eller att göra något både enklare och billigare, på detta område. Lustigt nog är det dessutom så att det är kapitalägarnas egna organisationer som är de absolut mest ointresserade för att få ut verklig kunskap på bred front, i detta ämne! Förmodligen är det väl så att okunskapen inom den egna arbetsledningen lätt blottläggs!

Undantaget är Skinnskatteberg där jag kanske/möjligen kommer att föreläsa i ämnet, med kaparatt som grund, under nästa år. I Klarälvdalens Folkhögskola finns också en äkta kunskap och ett intresse, men än är inget avtalat. Från den svensktalande delen av Finland märks kontinuerligt ett ärligt och tydligt intresse för kunskap.

Kunskapen bör finnas hos framförallt varje skördarföre och varje självverksam, men även skotarförare, drivningsledare, mfl.

Aptering i Sverige är ungefär som skogskötsel i Kanada. En slutavverkning i Sverige ger ett rejält netto oavsett apteringsgrad. Skogskötsel i Kanada har inte varit viktig eftersom man har en enorm råvarubas. Men när transportavstånden till råvaran ökar, och transportkostnaden per distans ökar, så tänker man om…

Jag anser i vilket fall som helst att råvara i princip är en bristvara och att det bör ligga i varje individs intresse att använda denna så effektivt som möjligt. Åtminstone när det i grunden handlar om så små insatser som en liten grad av intresse och en liten grad av ökad kunskap!

Detta tror
/Per-Erik

[Bertilsson]

tis 15 jun 2010, 16:56#94223

Jag anser i vilket fall som helst att råvara i princip är en bristvara och att det bör ligga i varje individs intresse att använda denna så effektivt som möjligt. Åtminstone när det i grunden handlar om så små insatser som en liten grad av intresse och en liten grad av ökad kunskap!

Detta tror
/Per-Erik

Jag fastnar för ovanstående och instämmer direkt.
Nyligen såg jag hur ointresset lyste fram när stubbar som var 2 dm för höga diskuterades. Både arbetsledning och entreprenör var rörande eniga om det omöjliga i att få ner höjden "med lönsamhet". Min förklaring att dessa träd skulle ge 8 kr/m3 per dm ansågs som fantasier. 2timmar senare hade det stora skogsföretaget i Norrland räknat på stubbvärdet. Ett diskret erkännande kom om att min uträkning på 8 kr/dm stubbe var riktigt.
Ändå kom inget erkännande om att stubbarna borde sänkas.
- Om jag föreslår att man kan öka virkesvärdet 10-20 kr/m3 genom lägre stubbar så är man nästan omyndigförklarad.
- Ändå motsvarar 15 kr/m3 tiden för lastning av virket och körning något hundra meter med skotare.
- Skördaren kostar ca 60 öre/2 sek. Det är mindre än 2 kr/m3 vid 3 träd per m3.
Jag påstår att var 4:e stubbe kunde sänkas nära en dm ytterligare (än de 2 dm jag nämnt) om aggregatet korrigerades 1/8 varv vid ansättning för att undvika landning på högsta rotben.

- Markägaren få nu uppleva hur det stora skogsföretaget tar tid på sej att fundera på de brister som upptäckts. Långbänk på gång.
Jag bedömer att jag får anledning att återkomma om händelseutvecklingen.

[kimcounty]

tor 02 dec 2010, 16:41#108876 Hvor lenge skal kaparatt.com ligge nere for service?