Av Line Venn, publicerad 16 juni 2026, Norsk Skogsbruk
Skogsindustrin i Centraleuropa köper timmer från Norge
Ett allt starkare intresse för norskt timmer och massaved håller på att byggas upp i europeiska länder som Tyskland, Belgien, Polen och till och med Rumänien. Fler aktörer gör att konkurrensen om norskt exportvirke ökar. Det berättar försäljningschef Knut Melum på Nortømmer. Huvudimportören av norskt timmer till Sverige väntar sig alltså tuffare konkurrens. Behovet är fortsatt stort i södra Sverige, och när stormvirket är slut kommer det att öka även i Mellansverige, tror Melum. Norsk industri kan få det kärvt men norska skogsägare är vinnarna.
Tyst än så länge — men trenden syns
Även om Melum ännu inte kan visa upp stora volymer, menar han att det vi ser nu är konturerna av kampen om virket som spåtts sedan 2019.
— Eftersom industrin befinner sig i den utmanande situation den gör, är det för tillfället begränsade mängder som går söderut till kontinenten utöver de redan etablerade sågtimmer- och massavedskanalerna till Tyskland från Norge. Men intresset ökar kraftigt, och jag är inte ett dugg tveksam på att när marknaden lossar kommer efterfrågan i Centraleuropa att explodera, konstaterar Melum.
Efterverkningarna av barkborreutbrottet...
Melum menar att det är efterdyningarna av barkborreutbrotten som nu gör sig påminda. Epidemin som drabbade Centraleuropa hårt ledde till att 360 miljoner kubikmeter timmer "räddades" ut ur skogarna på kontinenten under perioden 2018–2021 (enligt O'Kelly Acumen). Det var en avverkningsvolym långt över det normala, och mycket av den skog som borde ha stått kvar och varit avverkningsmogen nu gick åt då.
— Resultatet är ett underskott av rundvirke som skapar ett sug i marknaden nu, och som kommer att bli ännu starkare framöver, säger Melum.
... och coronabonanzan
För sågtimret förstärks läget av sågverkens investeringar efter coronabonanzan.
— "Alla" ville bygga upp kapaciteten efter guldåren. Nu kör väldigt många verk på lågvarv och väntar på att marknaden ska lossna.
Melum är egentligen förvånad över att inte fler sågverk redan lagts ned eller köpts upp.
— Det bekräftar att sågverken i Europa haft mycket att ta av efter många goda år. Redan 2018 började sågverken få barkborrevirke. Epidemin som pågick i flera år ledde till att enorma mängder grantimmer togs ut, mer än industrin klarade av att ta emot, och priserna pressades. Sedan kom coronaboomen med en enorm avsättning på sågade trävaror, en efterfrågan som drev upp priserna på färdigprodukterna. Billigt virke kombinerat med ett superbra marknad under flera år gav företagen en buffert som gjort att de klarat sig hyfsat igenom de senaste årens nedgång, konstaterar Melum. Men det finns också exempel på dem som inte klarat sig. Zieglergruppens konkurs är ett sådant.
— Sågverk på kontinenten har nu en mycket låg utnyttjandegrad av sin produktionskapacitet. Tysk trävaruproduktion är troligen på sin lägsta nivå på fem år. Det ger också väsentligt mindre biprodukter som flis och bark till massa- och pappersindustrin, värmeverk och pelletanläggningar, tillägger han.
Även brist på massaved
Det påverkar i sin tur pappers- och massaindustrin, som också lider av virkesbrist efter barkborreutbrottet i Europa.
— Förutom att låg avverkningsnivå drabbar dem lider även de av sågverkens dåliga tider, eftersom de baserar en del av sitt råvaruförsörjning på restprodukter, påminner Melum, som ser denna utveckling i Europa nu. Han är inte alls säker på att alla pappers- och massabruk kommer att överleva.
— Även på den fronten har kapaciteten byggts upp kraftigt de senaste tio åren, inte minst i Sverige och Finland. Både Metsä (Kemi) och Stora Enso (Oulo) har exempelvis byggt gigantiska bruk i norra Finland. Samtidigt finns det befintliga bruk i östra Finland som tidigare baserade sig på en del ryskt timmer före invasionen av Ukraina. Det blir intressant att se om nyinvesteringarna i Kemi och Oulo leder till omstrukturering så att gamla och mindre bruk nära ryska gränsen inte klarar sig, påpekar Melum.
Hoppas och tror på strukturförändringar nu
Melum hoppas och tror emellertid att vi kommer se nedläggningar och konsolidering i sågverksindustrin som tar ut kapacitet, innan marknaden vänder upp igen.
— Bara i Tyskland måste många miljoner kubikmeter kapacitet på sågverkssidan läggas ned för att det ska bli någon slags balans på marknaden, menar han. Även i andra centraleuropeiska länder är sågverkskapaciteten för stor i förhållande till det lokala råvaruunderlaget.
— Det är aldrig roligt att "hoppas" på att någon lägger ned, men det är en helt nödvändig konsolidering vi står inför, framför allt på sågverkssidan i södra Sverige och Centraleuropa, men även inom massa- och pappersindustrin, menar Melum. Samtidigt hoppas han att sågverk nära råvaran klarar av att visa konkurrenskraft och utnyttja det försprånget.
— Jag hoppas att den nödvändiga struktureringen sker nu medan efterfrågan är dämpad, och att den sker där råvarutillförseln är minst. Det är bättre än att alla överlever till den dag det blir Vilda Västern på trävarumarknaden. Då vill alla ha timret samtidigt, vilket snabbt kan leda till en ny krasch, spår han.
Stora sågverkskedjor köper upp
I sågverksbranschen är positioneringen i full gång.
— Den kommer att fortsätta framöver, där de med mest kapital och motståndskraft överlever, konstaterar Melum. Han ser att stora tyska och österrikiska sågverkskedjor som HS Timber, Rettenmeier, Binderholz och Mayr-Melnhof står starka.
— HS Timber har köpt två av de största sågverken i Lettland, samt sågverk i Finland och Rumänien, och håller på att förvärva ett av Setras sågverk i Sverige (Malå). Mayr-Melnhof köpte svenska Bergkvist Siljan. Binderholz har köpt sågverk i Lettland, Finland och Storbritannien. Och Rettenmeier har uppgraderat sågverket i Lettland till miljardnivå samt köpt upp Zieglers största sågverk i Tyskland efter konkursen. Dessa koncerner har färre, stora och effektiva sågverk, påpekar Melum. Han ser det i skarp kontrast till svenska och norska kedjor med många och små sågverk, och är orolig för konkurrenskraften. Inte minst nu när den norska byggmarknaden har varit så svag under flera år.
— Norska sågverk har länge haft en konkurrensfördel i form av billigt timmer. Det kan ha bidragit till att trycket på optimering, utveckling och innovation inte varit tillräckligt högt. Nu har norska sågverk fått känna på den europeiska timmerprisnivån och den är förmodligen här för att stanna, kommenterar Melum.
Miljöavtryck och försörjningsberedskap
Nortømmer hör till dem som exporterar mest norskt timmer — drygt 50 procent av det de avverkar går utomlands, mot landsgenomsnittet på drygt 40 procent. Melum skickar timret dit han över tid får bäst pris och stabil avsättning, men ogillar att skicka alltför mycket norskt timmer på långa transportrutter med både båt och tåg till Centraleuropa.
— Att köra timmer till det lokala sågverket är det folk tänker på som det mest hållbara, och även om mycket timmer idag skickas långt bort, sitter grundtanken om kortast möjliga transport i. Dessutom har försörjningsberedskap kommit upp på agendan de senaste åren, vilket talar för lokal förädling av det egna råvaruvärdet. Samtidigt måste man se på det totala CO2-avtrycket genom värdekedjan. En timmerstock som levereras till ett lokalt sågverk kan ändå hamna på en exportresa till andra sidan jordklotet som sågad vara, påpekar han.
Norska sågverk får ökad konkurrens
När marknaden vänder kan emellertid konkurrensen från stora europeiska sågverkskedjor bli tuff, även om närodlat och lokalt timmer låter rätt.
— Vad krävs för att det inte ska bli de tyska och österrikiska sågverken som vinner konsolideringsstriden och i slutändan överlever på norskt långtransporterat timmer?
— Norska sågverk har ju en konkurrensfördel i att ligga nära timret. Dessutom investerade även norska sågverk och byggde ut kapacitet efter corona. Enligt min grova uppskattning innebär summan av alla investeringar att de tillsammans kan såga ungefär 500 000 kubikmeter mer än idag. Men att tro på några stora nya sågverksinvesteringar i Norge är naivt med de rådande förhållandena i branschen och en pågående konsolideringsprocess i Europa, menar Melum. Även om han bär på ett hopp om ett norskt sågverk som kan ta hand om sitkagran. Nortømmer har nämligen stora sitkaavverkningar i norr, där virket går på båt till Sverige, Danmark, Tyskland eller till och med Asien.
Tror på biokol
På förädlingssidan är han inte heller särskilt optimistisk vad gäller ny industri på kort sikt, i varje fall inte stora pappers- eller massabruk. Däremot tror han starkt på fler biokol-anläggningar.
— Vi har sett många stora planer på stora bruk efter nedläggningsruschen inom norsk massaindustri, utan att det blivit något av dem. Men när det gäller biokol händer det faktiskt saker, och i dessa anläggningar går det både bränsleved och massaved. De är tillräckligt små för att vara möjliga att både bygga och säkra råvara till. Ett par hundra tusen kubikmeter går att få tag på. Värre är det att säkra råvara till bruk som behöver en miljon kubikmeter eller två, pekar Melum på.
Det innebär att potentialen för ökad efterfrågan på virke från norsk industri totalt kan bli runt 500 000 kubikmeter till sågverken, när marknaden vänder. Och kanske ungefär lika mycket för massaved, beroende lite på biokol-satsningar och eventuella fjärrvärme-anläggningar, menar Melum.
Stilla inför stormen
Tills vidare tror dock Melum att 2026 blir ett år då avverkningsvolymen i Norge får en liten dipp under andra halvåret.
— Med lägre timmerpriser och fortsatt dåliga tider inom byggbranschen behöver inte marknaden nästan 13 miljoner kubikmeter på samma sätt som i fjol. Avsättningen finns, men priserna mot industrin är pressade. Skogsägarföreningarnas investeringar i maskinkapacitet i skogen kombinerat med Nortømmers tillväxt har drivit upp avverkningen — kanske utöver vad industrin "jagade" fram med högre priser. Denna volymeffekt sitter nu kvar trots att priserna har fallit, avslutar Melum.
Fakta Nortømmer
Nortømmer ägs till 100 procent av NORSKOG som är en medlemsägd organisation. Norskog har varit verksamt på virkesmarknaden i över 50 år. och grundades av aktiva skogsägare på 50-talet. 1998 valde man att lägga virkeshandeln i ett eget dotterbolag, Nortømmer, med det uttalade målet att öka konkurrensen på timmermarknaden till förmån för skogsägarna.
Under drygt 20 år har timmeromsättningen i NORSKOG/Nortømmer vuxit från cirka 300 000 kubikmeter per år till över 2 miljoner kubikmeter 2024.
Nortømmer köper timmer till konkurrenskraftiga priser i hela Norge, och arbetar för ökad konkurrens på marknaden med målet att ge skogsägarna bästa möjliga villkor. Huvudkontoret ligger i Elverum, med regionala kontor runt om i landet. Mer än hälften av det avverkade virket exporteras — betydligt mer än det norska genomsnittet på drygt 40 procent.
---
Källa: Norsk Skogsbruk. Läs originalartikeln på norska här:
https://www.norsk-skogbruk.no/nyheter/s ... seg/206491
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
