Dags för Södra att investera i utökad träförädling? ARTIKEL
Postat: mån 24 jun 2024, 13:50
Vi pratade i podden Skogsfredag på midsommarafton om Södras försäljning av trämaterial från andra leverantörer än de egna industrierna. Ämnet har berörts i flertatel trådar tidigare här på Skogsforum men också i artiklar på iskogen.se. Jag tänkte att det kunde vara bra att samla ihop innehållet i en egen artikel här på Skogsforum eftersom det här är en fråga som blir allt hetare och allt mer aktuell:
Hur kan Södra (och givetvis andra svenska trävaruproducenter) öka sin lönsamhet genom ökad vidareförädling av en begränsad svensk råvarutillgång?
Det vi pratade om i podden var det faktum att Södra går ut i pressinformation om att man levererar "Frontwood® från Södra" till byggprojekt i Norge. Vid en närmare granskning visar det sig att det treskiktslimmade skivmaterialet av gran, som kallas Frontwood, inte alls är ett material från Södra utan att det köps in från en tillverkare i Österrike. Vi har tidigare sett samma mönster där Södra säljer nordamerikanskt Cederträ till fasader eller byggkomponenter som t ex Limträ från andra leverantörer och från andra skogar än medlemmarnas.
Varför ser det ut på detta vis?
Det enkla svaret är att i och med Södras tillverkning av KL-trä (CLT, Korslaminerat trä..) så förändras kundstrukturen och därmed försäljningsmönstren. Trävaror har av tradition och fortfarande i stor omfattning sålts via flera led av mellanhänder. De stora byggvarukedjornas inköp har bidragit till att korta leverantörskedjorna på vissa marknader och för vissa sortiment men det är ytterst sällan som ett sågverksföretag har direktkontakt med en större slutkund. När det gäller försäljning av KL-trä blir situationen helt annorlunda. Här får tillverkaren (t ex Södra) direkt kontakt med en byggprojektör för att mått- och kundanpassa varje KL-träelement till en specifik plats i ett specifikt bygge. Fördelen med denna nya situation är att det blir större marginaler (och mindre spill) i en affär utan mellanhänder. Nackdelen är att man måste bygga en ny säljorganisation med en helt ny typ av teknisk kompetens. Och, nu kommer vi till kärnan, kunderna förväntar sig att leverantören ska kunna bidra med andra byggmaterial än enbart KL-trä.
Det är i den här situationen Södra nu befinner sig i. Man möter byggprojekt och kunder som vill bygga i trä och som vill använda trä i stomme, inredning och extreriört. De frågar efter KL-trä, limträbalkar, LVL-komponenter, Limfogsskivor för inredning och cederträ eller limfogspanel för det exteriöra. Ska man få vara med i en upphandling av KL-trä så måste man kunna erbjuda en god bredd av önskade material. Så långt finns egentligen inget konstigt i Södras agerande med att köpa in olika typer av material för att bredda sitt erbjudande. Man måste tillhandahålla det kunderna vill ha och vi kan se liknande företeelser hos byggvaruhandeln där t ex Derome, som har stor egen sågverksamhet säljer furupanel från t ex Moelven som ju inom vissa marknadssegment är en konkurrent.
Det som är intressant och mycket viktigt för svenska skogsägare (inklusive Södras medlemmar) är vad som händer framöver. Finns det någon pågående diskussion inom Södras ledning om hur man kan investera för att ta en större del av den marknadskaka som öppnar sig tack vare KL-trä? Eller är man nöjd med att fortsätta flippa andras produkter och i bästa fall ha en liten marginal på denna affär? Det kan ju tyvärr vara så idag att inköpta material (t ex cedershingel eller limfogspanel) idag tränger undan egenproducerat material (t ex finsågad panel).
I en ny tid med begränsad råvaruresurs
Svenska sågverk sågar idag, med marginal, allt timer som finns att tillgå på den svenska marknaden. Möjligheterna att importera sågtimmer är dessutom begränsade på grund av stor råvarukonkurrens runt Östersjön. Ur ett generellt marknadsperspektiv så finns inte längre möjligheten för svenska sågverk att öka den egna lönsamheten med hjälp av utökad volymproduktion av plank och brädor. Vill man tjäna mer pengar så måste man göra mer av det man redan sågar. Ökad förädling till värdefullare produkter helt enkelt. I det här perspektivet så sitter ju Södra faktiskt i en bra situation som redan har kunder som köper limträ, LVL, 3-skiktslimmade skivor mm. Det är ju egentligen bara att börja tillverka dessa produkter själva och få med en större del av affären med hjälp av egna produkter.
Till skillnad från mångåriga processer för att utveckla ”framtidens nanoprodukter” från massabruken så är ju tekniken och processerna för den trämekaniska förädligen väl kända och tillgängliga. Det finns åtskilliga tillverkare av maskiner och produktionslinor för Limträ, LVL, limfog m fl produkter. Det är i dagsläget bara investeringsbesluten som saknas. Här kommer en meny över möjliga förädlingsverksamheter som alla borde gå utmärkt att genomföra i anslutning till svensk sågverksindustri:
-Tillverka limträ
Idag finns bara tre tillverkare i Sverige som tillverkar limträ: Martinsson, Setra och Moelven. Södra borde med lätthet kunna bygga en limträlinje vid valfritt gransågverk (Kinda?)
-Tillverka treskiktslimmade skivor av både gran och furu
Efterfrågan bara ökar men ingen tillverkar dessa produkter i varken Sverige eller Finland(?) idag. Det ska enligt uppgift finnas en liten fabrik i Norge men jag har inte hittat några uppgifter om denna.
-Tillverka LVL (fanérbalkar)
Tillverkas på samma sätt som plywood av svarvfanér men alla lager läggs med fiberriktningen åt samma håll. Det finns ingen tillverkare av LVL i Sverige men i Finland tillverkar både Metso och Stora Enso. Metso bygger ut sin produktionskapacitet för fullt med en ny fabrik i Äänekoski.. Ett bra sätt att öka förädlingsvärdet av grov granstock
-Tillverka (vanlig) limfog av furu
Det finns inte mycket sådan här tillverkning kvar i Sverige men det finns en fortsatt stor marknad i Världen. Svenska sågverk exporterar stora volymer oförädlade (ohyvlade) furukvalitéer som istället kunde bli t ex limfog. Tillverkningsprocesserna går att helautomatisera med hjälp av kamerateknik och fingerskarvning.
-Tillverka fasadshingle av kärnfura
Idag är det populärt att använda fasadshingles av nordamerikanskt cederträ. Varför inte ta fram ett sortiment av fasadshingles från kärnfura? Eller kanske kärnvirke av ek? Argumenten idag är att cedershingles från Brittish Columbia i Kanada kommer från billigt spillmaterial men vi skulle tvingas använda våra finaste och grövsta tallstockar för att göra något liknande. Men det kanske finns en marknad för en sådan "närproducerad" och dyr produkt också? I en värld där man sälja flaskvatten för 100 kr/litern så är det kanske mer en marknadsföringsfråga än en kostnadsfråga?
Här finns massor av möjligheter men det saknas än så länge vilja och investeringsbeslut från svenska företag. Går vi tillbaka till Södra så tycker jag att det här borde vara en del i ägardialogen mellan medlemmar och verksamhetsledning. Hur ska Södras industrier inom den trämekaniska sidan utvecklas för att optimera erbjudandet till marknaden och därmed även öka lönsamheten för skogsgårdens timmer? Hur kan Södra Building Systems får fler egenproducerade byggprodukter att sälja till sina kunder? Uppenbarligen har Södra nu kommit till vägs ände med att bygga ut produktionsvolymerna i och med att den nya Kinda-sågen stoppats. Men vad blir nästa steg och när får vi se lite innovationskraft inom sågverks- och träsidan?
Hur kan Södra (och givetvis andra svenska trävaruproducenter) öka sin lönsamhet genom ökad vidareförädling av en begränsad svensk råvarutillgång?
Det vi pratade om i podden var det faktum att Södra går ut i pressinformation om att man levererar "Frontwood® från Södra" till byggprojekt i Norge. Vid en närmare granskning visar det sig att det treskiktslimmade skivmaterialet av gran, som kallas Frontwood, inte alls är ett material från Södra utan att det köps in från en tillverkare i Österrike. Vi har tidigare sett samma mönster där Södra säljer nordamerikanskt Cederträ till fasader eller byggkomponenter som t ex Limträ från andra leverantörer och från andra skogar än medlemmarnas.
Varför ser det ut på detta vis?
Det enkla svaret är att i och med Södras tillverkning av KL-trä (CLT, Korslaminerat trä..) så förändras kundstrukturen och därmed försäljningsmönstren. Trävaror har av tradition och fortfarande i stor omfattning sålts via flera led av mellanhänder. De stora byggvarukedjornas inköp har bidragit till att korta leverantörskedjorna på vissa marknader och för vissa sortiment men det är ytterst sällan som ett sågverksföretag har direktkontakt med en större slutkund. När det gäller försäljning av KL-trä blir situationen helt annorlunda. Här får tillverkaren (t ex Södra) direkt kontakt med en byggprojektör för att mått- och kundanpassa varje KL-träelement till en specifik plats i ett specifikt bygge. Fördelen med denna nya situation är att det blir större marginaler (och mindre spill) i en affär utan mellanhänder. Nackdelen är att man måste bygga en ny säljorganisation med en helt ny typ av teknisk kompetens. Och, nu kommer vi till kärnan, kunderna förväntar sig att leverantören ska kunna bidra med andra byggmaterial än enbart KL-trä.
Det är i den här situationen Södra nu befinner sig i. Man möter byggprojekt och kunder som vill bygga i trä och som vill använda trä i stomme, inredning och extreriört. De frågar efter KL-trä, limträbalkar, LVL-komponenter, Limfogsskivor för inredning och cederträ eller limfogspanel för det exteriöra. Ska man få vara med i en upphandling av KL-trä så måste man kunna erbjuda en god bredd av önskade material. Så långt finns egentligen inget konstigt i Södras agerande med att köpa in olika typer av material för att bredda sitt erbjudande. Man måste tillhandahålla det kunderna vill ha och vi kan se liknande företeelser hos byggvaruhandeln där t ex Derome, som har stor egen sågverksamhet säljer furupanel från t ex Moelven som ju inom vissa marknadssegment är en konkurrent.
Det som är intressant och mycket viktigt för svenska skogsägare (inklusive Södras medlemmar) är vad som händer framöver. Finns det någon pågående diskussion inom Södras ledning om hur man kan investera för att ta en större del av den marknadskaka som öppnar sig tack vare KL-trä? Eller är man nöjd med att fortsätta flippa andras produkter och i bästa fall ha en liten marginal på denna affär? Det kan ju tyvärr vara så idag att inköpta material (t ex cedershingel eller limfogspanel) idag tränger undan egenproducerat material (t ex finsågad panel).
I en ny tid med begränsad råvaruresurs
Svenska sågverk sågar idag, med marginal, allt timer som finns att tillgå på den svenska marknaden. Möjligheterna att importera sågtimmer är dessutom begränsade på grund av stor råvarukonkurrens runt Östersjön. Ur ett generellt marknadsperspektiv så finns inte längre möjligheten för svenska sågverk att öka den egna lönsamheten med hjälp av utökad volymproduktion av plank och brädor. Vill man tjäna mer pengar så måste man göra mer av det man redan sågar. Ökad förädling till värdefullare produkter helt enkelt. I det här perspektivet så sitter ju Södra faktiskt i en bra situation som redan har kunder som köper limträ, LVL, 3-skiktslimmade skivor mm. Det är ju egentligen bara att börja tillverka dessa produkter själva och få med en större del av affären med hjälp av egna produkter.
Till skillnad från mångåriga processer för att utveckla ”framtidens nanoprodukter” från massabruken så är ju tekniken och processerna för den trämekaniska förädligen väl kända och tillgängliga. Det finns åtskilliga tillverkare av maskiner och produktionslinor för Limträ, LVL, limfog m fl produkter. Det är i dagsläget bara investeringsbesluten som saknas. Här kommer en meny över möjliga förädlingsverksamheter som alla borde gå utmärkt att genomföra i anslutning till svensk sågverksindustri:
-Tillverka limträ
Idag finns bara tre tillverkare i Sverige som tillverkar limträ: Martinsson, Setra och Moelven. Södra borde med lätthet kunna bygga en limträlinje vid valfritt gransågverk (Kinda?)
-Tillverka treskiktslimmade skivor av både gran och furu
Efterfrågan bara ökar men ingen tillverkar dessa produkter i varken Sverige eller Finland(?) idag. Det ska enligt uppgift finnas en liten fabrik i Norge men jag har inte hittat några uppgifter om denna.
-Tillverka LVL (fanérbalkar)
Tillverkas på samma sätt som plywood av svarvfanér men alla lager läggs med fiberriktningen åt samma håll. Det finns ingen tillverkare av LVL i Sverige men i Finland tillverkar både Metso och Stora Enso. Metso bygger ut sin produktionskapacitet för fullt med en ny fabrik i Äänekoski.. Ett bra sätt att öka förädlingsvärdet av grov granstock
-Tillverka (vanlig) limfog av furu
Det finns inte mycket sådan här tillverkning kvar i Sverige men det finns en fortsatt stor marknad i Världen. Svenska sågverk exporterar stora volymer oförädlade (ohyvlade) furukvalitéer som istället kunde bli t ex limfog. Tillverkningsprocesserna går att helautomatisera med hjälp av kamerateknik och fingerskarvning.
-Tillverka fasadshingle av kärnfura
Idag är det populärt att använda fasadshingles av nordamerikanskt cederträ. Varför inte ta fram ett sortiment av fasadshingles från kärnfura? Eller kanske kärnvirke av ek? Argumenten idag är att cedershingles från Brittish Columbia i Kanada kommer från billigt spillmaterial men vi skulle tvingas använda våra finaste och grövsta tallstockar för att göra något liknande. Men det kanske finns en marknad för en sådan "närproducerad" och dyr produkt också? I en värld där man sälja flaskvatten för 100 kr/litern så är det kanske mer en marknadsföringsfråga än en kostnadsfråga?
Här finns massor av möjligheter men det saknas än så länge vilja och investeringsbeslut från svenska företag. Går vi tillbaka till Södra så tycker jag att det här borde vara en del i ägardialogen mellan medlemmar och verksamhetsledning. Hur ska Södras industrier inom den trämekaniska sidan utvecklas för att optimera erbjudandet till marknaden och därmed även öka lönsamheten för skogsgårdens timmer? Hur kan Södra Building Systems får fler egenproducerade byggprodukter att sälja till sina kunder? Uppenbarligen har Södra nu kommit till vägs ände med att bygga ut produktionsvolymerna i och med att den nya Kinda-sågen stoppats. Men vad blir nästa steg och när får vi se lite innovationskraft inom sågverks- och träsidan?