SKOGSFORUM ARTIKEL

Lönsammaste sågverket säljer inte en planka (video)

 Svara  6 inlägg  5636 visn.  2 följer
Användarvisningsbild

Lönsammaste sågverket säljer inte en planka (video)  ARTIKEL

 
#568347 Vill du läsa om ett sågverk som tar in 160 000 m3fub timmer varje år men aldrig levererar en planka? Som enbart sågar på kundorder och har lagret i form av 40 000 m3fub på vedgården? Som sågar det sämsta sågtimret men har bäst lönsamhet?
En skånsk skröna? Nej, läs vidare här så får du se hur det kan vara möjligt.


Jag har länge sneglat på Gyllsjö Träindustri i norra Skåne och tänkt att det skulle vara väldigt intressant att besöka dem. När jag gjorde sammanställningen över sågverken i Götaland i januari 2017 stack de ut med den klart bästa vinstmarginalen. Då gällde det boksluten för 2015. Även om många andra sågverk nu har tjänat pengar under rekordåret 2018 så står sig Gyllsjös siffror fortfarande väl. Knappt 10% vinstmarginal i snitt de senaste fyra åren 2015-2018 ger en klar tätposition i lönsamhet bland Götalands större sågverk. Detta samtidigt som företagets omsättning har vuxit med 40 % under perioden. Motsvarande genomsnitt för några andra sågverksföretag i Götaland hittar du i tabellen här nedan:

Rapporterade bokslut2018201720162015Medel
Gyllsjö Träindustri*9,810,39,58,29,4
Vida16,08,93,84,18,2
Deromen/a9,37,56,97,9
Södra (Wood)11,13,0-5,00,02,3
Bergs Timbern/a3,00,3-3,5-0,1


Nu fick jag en chans att komma på besök och jag fick en mycket givande guidning i anläggningen av Vd Per Oredsson. Ni kan läsa mer om företaget och produktionen här samt att ni längst ner hittar en video och lite bilder från besöket.

Pallar är grejen
Även om Gyllsjös sågverk är skapligt stort, med en årsproduktion runt 75 000 m3 sågad vara/år, så är sågverksamheten en underleverans till den huvudsakliga produktionen. Nämligen att spika lastpallar. Gyllsjö Träindustri med 70 anställda är en av Sveriges större tillverkare av lastpallar och man producerar ca 2 miljoner lastpallar per år. Produktionen är långt automatiserad med sju olika produktionslinjer för palltillverkning. Enligt Per Oredsson är det en balans mellan att helautomatisera eller behålla lite ”mänskliga ögon”. Han kallar det semi-automation. Scannerteknik är bra att använda på många ställen i produktionen men den kan även missa sådant som ett mänskligt öga lättare uppfattar.

Stora volymer till krävande industrikunder
Gyllsjös specialité är att man klarar att få fram stora volymer pall med kort framförhållning. Fordonsindustriföretag är stora kunder till Gyllsjö och de kan lägga stora ordrar med 3-4 veckors leveranstid. Därför har Gyllsjö ett stort stocklager på vedgården för att snabbt kunna få fram det virke som behövs. Det brukar enligt Per ligga runt 40 000 m3fub med stock i timmertravarna.

Gyllsjö satte Europas pallstandard
Gyllsjö är inte enbart en stor pallproducent. Gyllsjö Träindustri har varit med från grunden och skapat den standardpall som tidigare kallades SJ-pall och numera går under benämningen Europall. Enligt podden Kapitalet så kom lastpallarna till Europa efter andra världskriget när amerikanerna lämnade både gaffeltruckar och pallar efter sig vid krigsslutet. Helsingborgs fryshus hade en sådan truck men inga pallar så man kontaktade sågverket i Gyllsjö som då tillverkade fruktlådor. Med en principritning på lastpall började tillverkningen men måtten anpassades efter tågvagnarnas mått. Därav namnet ”SJ-pall”. När det sedan skulle utses en Europastandard så föll valet på SJ-pallen och resten är historia. Idag drivs Gyllsjö Träindustri, som grundades 1946 av andra och tredje generationen från ägarfamiljen Svensson.

Sågar på kundorder
I princip allt som sågas hos Gyllsjö Träindustri används i den egna verksamheten. I något enstaka fall kan man sälja vissa pallkomponenter till någon annan palltillverkare men det hör till ovanligheterna. Sågverksproduktionen hos Gyllsjö är helt kundorderstyrd. Det betyder att när en kund lägger order på x antal tusen pallar så sågas virket till dessa pallar ca två veckor innan leverans. Då hinner virket torkas och spikas ihop i tid för leveransen. Sågen producerar enbart de dimensioner som behövs för den ordern och virket ströas upp så att allt brädvirke som behövs till just den produktionen finns i samma torkpaket. Det enda som kommer in separat till spikningen är pallklossarna.

Istället för ströläkt som bara är med i torken för att få luft mellan brädorna så används några av de brädor som ingår i pallen som strö. Därmed får man bort en av sågverkens hanteringsflöden: ströläkt. Det här betyder också att virket kapas i rätt längd redan vid råsorteringen.

Två såglinjer
Sågverket består av två såglinjer. En klentimmerlinje för de klenare stockarna och en med större kapacitet för det grövre timret. Man köper timmer i intervallet från 12 cm toppmått till max 55 cm totaldiameter. Den grövre linjen har en rundgång så att de grövre stockarna först går igenom och blockas och sedan kommer tillbaka för att delas i samma såg. I stort sett all sågverksproduktion blir 22 mm brädor bortsett från de grövre ämnen som sedan kapas till pallklossar.

Låga krav på timret
Gyllsö träindustri har hittat sitt eget sortiment, pallkubb. Det ligger någonstans mellan massaved och timmer i pris. Gyllsjö köper i huvudsak stockar som inte håller den kvalité som krävs för sågstock till ”vanliga” sågverk. Eller timmer som är för klent. Prismässigt betalar man ”bättre än för massaved men sämre än för timmer”. Företaget har haft en viss oro för konkurrensen om klentimmer men den verkar enligt Per vara obefogad eftersom det finns ”tillräckligt med virke av lägre kvalité”. Det spelar ingen roll om det är tall eller gran och man har inga direkta kvalitetskrav på stocken mer än diameter. Upp till 50% ”spikfast skogsröta” får förekomma men inte lagringsröta. Däremot kan det ingå viss mängd torrträd. Här finns mer info om pallkubb från Biometria/VMF syd. Längden på pallkubben är 2,5 meter men man köper även en del stock av framför allt tall med 3,7 meters längd.

Gyllsjö har ingen egen köporganisation. Det mesta av virket man behöver, ca 150 – 165 000 m3fub/år, köper man från större virkesköpare som t ex Sydved eller Södra. En del större partier köps dock direkt från godsen i närheten. Framför allt sågstock av andra trädslag än gran och tall. Det mesta av virket kommer från Skåne och Halland inom en 75 km-radie.

Sveriges största lärksågverk?
Det fanns en hel del intressanta trädslag i timmertravarna hos Gyllsjö Träindustri. Ganska mycket lärk. Per Oredsson berättar att Gyllsjö sågar ca 10 000 m3fub lärk per år vilket troligtvis gör dem till Sveriges största lärksågverk. Det sågas även mindre partier av douglasgran och kustgran (Abies grandis) och en del av de stockarna kan vara riktigt fina. Godsen som har den här typen av timmer har svårt att hitta avsättning här i Sverige och då lönar det sig ofta bättre att leverera pallkubb till Gyllsjö jämfört med att skeppa med båt till t ex Tyskland där det finns en efterfrågan.

Ingen kvalitetsortering
Sågningen inriktas enbart på att få ut de dimensioner man behöver för de pallar som ska tillverkas mot kundorder. Det finns därför ingen kvalitetssortering (mer än att skilja av det som inte håller måttet som en pallbräda). Det här innebär att det kan finnas fantastiska virkesbitar i en lastpall. Speciellt när det gäller virke av lärk eller douglas.

Allt torkas
Allt virke som sågas går igenom torken. Det tar ungefär en vecka att torka ner till rätt fuktkvot. När det gäller pallar så finns det mycket hårda krav på att virket inte får vara färskt utan ska vara ”värmebehandlat” (t ex torkat i virkestork). Detta för att inte levande organismer som t ex svampar, nematoder eller insekter ska spridas över världen via lastpallar.

Pallar som kolsänka
Trä binder ju som bekant koldioxid och tack vare pallhanteringens pantsystem så lever en lastpall ganska länge och är under denna tid en s k kolsänka. Varje pall bidrar med att binda upp netto 31,63 kg CO2 under sin livstid och här finns en beskrivning om hur CO2 fördelas.

När pallarna återvinns görs det som biobränsle (retuträflis) som levereras till kraftvärmeverk. Gyllsjö tar in omfattande mängder uttjänta pallar i retur och får på så sätt kontroll över hela livscykeln.

Biprodukter
Pallbrädorna hyvlas inte men däremot dimensionshyvlas klossarna. Jämfört med ett normalt sågverk så blir det därför inte mycket kutterspån från produktionen. Däremot blir det givetvis massaflis, sågspån och bark. Massaflisen säljer man till närliggande massabruk (främst Värö och Nymölla). Spån och bark eldas till viss del i den egna pannan för ånga till torken. Det mesta säljs dock vidare som bränsle till kraftvärmeverk eller till pelletsproduktion. Det går fortfarande att köpa spån och bark ”över disk” på sågverket vilket utnyttjas av en del kringboende med ströbehov.

Sammanfattning
Vad finns det då att ta med sig från besöket hos Gyllsjö Träindustri? Av lite mer allmän sågverkskaraktär? Hur ska man bära sig åt som sågverk för att nå en vinstmarginal runt 10% över flera år?

Svenska sågverk har generellt sett haft dålig eller t o m urusel lönsamhet under långa perioder. Med undantag för något enstaka superår då alla stjärnor står rätt. De flesta svenska sågverk producerar en ”bulkvara” i form av plank och brädor med standardmått. Mått som översatts från tum och fot till mm och meter och som ger en global standard för virkeshandeln. En bulkprodukt som förvisso vidareförädlas allt mer med hjälp av hyvling, hållfasthetssortering eller impregnering. Men som nästan varje dag är utbytbar mot en identisk produkt från en annan leverantör. Från Sverige. Eller från Finland, Kanada eller Ryssland m fl länder. Marknadsförändringar triggas snabbt när valutakurser eller utbud och efterfrågan förändras.

I den här meningen är Gyllsjö Träindustri givetvis inte ett sågverksföretag utan det är ett ”pallföretag”. Allt fokus ligger på produkten pall och på kunderna som behöver lastpallar. Man följer den här marknaden tight för att hänga med i kundernas cykler och behov. Gyllsjö har identifierat sin nisch i att snabbt kunna leverera stora volymer pall, gärna med specialmått, med korta ledtider. För detta ändamål har man ett stort timmerlager och ett sågverk där pallföretagets behov helt styr produktionen.

Ett annat bra exempel på när ett sågverksföretag byter skepnad är faktiskt den satsning som nu sker på att producera KL-trä (eller CLT) hos några svenska sågverk. Om man tar exemplet med Storaensos nya anläggning på Gruvön (som Fredrik besökte nyligen och som ni kan läsa mer om i tråden KL-trä förändrar spelplanen inom både bygg och skog?) så gör ju den här produktionen att Storaenso nu blir en del av byggindustrin, med direktkontakt mot slutkunden som i det fallet är byggprojektören. Framställningen av plank blir en underleverans till CTL-fabrikens produktion av byggelement som görs mot direkt kundorder med tillhörande CAD-ritning.

För ett ordinärt svenskt sågverksföretag är det givetvis inte enkelt eller kanske inte ens möjligt att göra den här resan av vidareförädling men det kanske går att ta ytterligare något steg i riktning mot slutkunden?

I Sverige är vi väldigt fokuserade på produktionsvolymer men kanske inte lika mycket på produktvärden. De flesta sågverksföretag har en stor inköpsorganisation för att säkra råvara för en hög produktionstakt. Men när man tittar på Gyllsjö så har de istället helt valt bort inköpsfunktionen för att helt lägga krutet på att jobba mot slutkunden och med sina produkter. Det finns ett bevingat uttryck om sågverksnäringen som säger att det går ut på att ”konkurrera om en bristråvara (sågtimmer) som man sedan förädlar till en överskottsprodukt (trävaror)”. Men det gäller inte för Gyllebo Träindustri i Skåne!

Här finns en video som visar palltillverkningen och sågverket:



Samt lite bilder från besöket:
1559117705_p1060498.jpg


1559117705_p1060474.jpg


1559117705_p1060468.jpg


1559117705_p1060476.jpg


1559117705_p1060457.jpg


1559117705_p1060501.jpg


1559117705_p1060485.jpg




   TS
Användarvisningsbild

Re: Lönsammaste sågverket säljer inte en planka (video)

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#568355 Intressant reportage som visar att vidareförädling lönar sig.
Klurigt att få till hela produktioen så att det flyter på.
Tänker på gamla reportage om lönsamma sågverk jag läst om.
Ett sågverk köpte in övergrovt virke till reapris och sågade och sålde med god förtjänst.
Ett annat reportage jag kommer ihåg är et familjesågverk som var Sveriges lönsammaste.
Reporten frågade hur många kubik dom sågade varje år. Vi vet inte, vi räknar pengarna istället blev svaret.😊

Användarvisningsbild

Re: Lönsammaste sågverket säljer inte en planka (video)

 
#568358
halvproffs skrev:Ett sågverk köpte in övergrovt virke till reapris och sågade och sålde med god förtjänst.


Den affärsidén borde ju kunna funka idag. Det saknas inte grovt virke. En snabb "dubbeleggad" bandsåg som kan såga barr såväl som löv borde vara perfekt. Det finns ett bra exempel på en sådan i den här videon från USA:

   TS
Användarvisningsbild

Re: Lönsammaste sågverket säljer inte en planka (video)

 
#568359 Intressant reportage, roligt när ni gör sådana (tumme upp)

Festligt att läsa detta: "Allt torkas
Allt virke som sågas går igenom torken. Det tar ungefär en vecka att torka ner till rätt fuktkvot. När det gäller pallar så finns det mycket hårda krav på att virket inte får vara färskt utan ska vara ”värmebehandlat” (t ex torkat i virkestork). Detta för att inte levande organismer som t ex svampar, nematoder eller insekter ska spridas över världen via lastpallar."

När man nyss läst om Ulf1:s tillverkning av pallkragar av färskt virke.

Användarvisningsbild

Re: Lönsammaste sågverket säljer inte en planka (video)

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#568364 Ulfs pallkragar hamnar nog inte utanför hans lokala gränser.
Intressant film om ett öite annorunda sågverk. Hann inte läsa texten riktigt för filmen var så intressant men tydligen gick det på export också. Fyrsidigt kvistfritt virke blev det också fast stockarna såg ju inte så kvalitetsmässigt bra ut i början på filmen. Synen kanske bedrog mig.

Användarvisningsbild

Re: Lönsammaste sågverket säljer inte en planka (video)

 
#568566 Man blir glad när man ser att det finns sågverk där allt inte handlar om hur många meter per sekund som sågas (och där ett stop i såglinjen är en mindre ekonomisk katastrof) utan där man satsar på att förädla den råvaran som kommer in till lönsamma slutprodukter. Härligt!

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Södra säljer sågverket i Hauerseter av Niking - lör 19 dec 2015, 04:25
i Skogsnyheter
0 svar
1589 läst
av Niking     
lör 19 dec 2015, 04:25
planka in på elmia wood av ForestOps - tor 01 jun 2017, 16:48
i Skogsmässor

1 ... 567
104 svar
23734 läst
av Kse     
sön 11 jun 2017, 08:46
Laser vid sågverket av Pabene - ons 06 aug 2014, 13:19
i Sågverk (mindre)
8 svar
7596 läst
av Pabene     
tor 07 aug 2014, 19:02
Linjelaser till sågverket av jakobn - sön 10 jan 2016, 22:51
i Sågverk (mindre)

12
18 svar
9043 läst
av Träförädlare     
sön 06 mar 2016, 14:15
Bergs Timber köper sågverket i Vimmerby av Setra av Niking - ons 14 sep 2016, 22:46
i Skogsnyheter
2 svar
2014 läst
av Niking     
ons 14 dec 2016, 23:24