hur länge kan stormfällt ligga innan upparbetning?

grannen har inte tagit vara på det stormfällda sedan egon i december. gissar att det gått omkull minst 50 träd kanske uppemot 90 st..? Att tallen blånar vet jag om men hur mkt påverkar det hållfastheten på virket? torrsprickor?
är det lönt att ta vara på det senare i höst? nu i sommar så finns inte tiden för oss.
Min tanke är att om man skulle FÅ det där det nu ligger, betala för gammalt stormträd som man själv får reda upp gör jag inte.
Tanken var att man "pocka russinen i kakan" och ta de grövre finare träden och såga upp till eget virke, de klenare får ligga. för att om något, några år bygga en maskinhall.

Tjena,
En stor del kan vara hur mycket rotkontakt som finns kvar, är de levande nu?

Enligt vad jag erfart, holler tallen sig förvånandsvärd bra. Har användt tall som legat i flera år och lågsamt dött, och det blev bra virke.

Olika sorters barkborrar är väl det största problemet, och det börjar dra i hop sig.

Jag försökte köpa loss ett område med vindfällen men SCA han före, dom har legat över ett år nu och verkar fortfarande vara i fin form.

Jag har sågat upp stormfällt som legat "länge" till brädor utan problem om det är för eget bruk då det kan vara lite missfärgat. bland får man lite mindre plankor men mer ved å andra sidan, "summan blir alltid noll". Riktigt fina träd (läs raka, grova - lämpliga för stockhus) har jag barkat i väntan på uppsågning, för vintern har en tendens att ta slut alldeles för fort ibland. Betydligt besvärligare och barka helt träd än kantade brädor, men vad gör man? Dessutom bra träningsform, så känns det i.a.f när latmasken kryper ur ! ;-)

Har tallen rotkontakt kan den överleva riktigt länge, har sett avverkningar 8-10 månader efter storm där majoriteten av vindfällen fortfarande var friska. Så är det rätt mark och rätt sommar så de inte torkar ut så tror jag många träd klarar sig gott en barmarkssäsong.

Även efter tallen har dött går den att ta till vara på.
Blånad är väl första problemet men det påverkar i sig inte virket så mycket. Blånaden sätter inte ner hållfasthetetn men ökar virkets vattenupptagningsförmåga så det påverkar främst virkets beständighet. Någon form av lagringsröta och torksprickor är nästa problem. Lagringsrötan börjar väl i regel från mantelytan vilket betyder att virket oftast kan räddas om du sågar själv men ger lägre utbyte. Har du behov av stolp kan det vara lämpligt att ta ut någon grövre fyrskäring ur en stock som börjat få torksprickor. Går så klart att ta ut bräder och plank av en sådan stock också men kan bli en del spill om sprickorna är djupa och ligger fel.
Har det gått så långt att du har lagringröta kanske det inte blir virke du bygger takstolar av men det det går helt klart att rädda.

Så jag tror absolut att det är värt att ta tillvara på i höst

Jag sågade upp ett 50 tal granar från stormfällen som legat över sommaren till panelbrädor. Helt ok brädor blev det. Ett fåtal hade insektshål en bit in i stammen men efter målning syntes det inte.

Detta ämne gör mig lite bedrövad. Grannens var till salu våras. Men vi kände att vi inte mäktade med det.
ägarbytet har nu dragit ut på tiden. Nu har det kommit upp lappar om att holmen ska avverka frödträden och röja hygget.
Jag har föreslagit för far att höra med homlen om att köpa det stormfälda ute vid bilväg. Om holmen bedömmer att virket bara kan gå som brännved så kan man erbjuda sig att betala någon tia mer per kubik för att få det utköt vid bilväg.
Men bollen ligger hos far. Han är inte lika ivrig som jag.
sen är det att vi ska hinna med att såga upp allt också.
Känns lite som att åter igen ha hittat ett klipp men bara se hur det går en ur händerna.