Virkesmätning och Matrisfub

[björken]

tor 28 feb 2019, 12:15#553875Grundläggande fråga men om man står vid valet att en bit hamnar i "Talltimmer i klass 4" för 375/m3toub alternativt i barrmassa för 320/m3fub så borde valet falla på massaveden eller hur?
I prislistan finns det ingen längd eller diameter i tall klass fyra som ger mer än de 400/m3toub som 320/m3fub borde motsvara?
Dessutom risk att det blir vrak i timmerhögen om kröken är för stor osv, kortare stock än 43dm är 70% av priset osv.

• Läs mer om Virkesmätning och Matrisfub
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Hva 346xpg, Stihl ms201, Stihl 450fs, Hva 536 LiP4, CanAm 450 6x6, Valtra N103H5, KTS 7,5t, kubota 161-2

[Fredrik Reuter]

fre 01 mar 2019, 11:44#554055Hej,
Knivigt detta, är det manuellt?
I så fall skulle jag nog gå på timmer i alla fall, men det är mer för att det är utmanande och lärorikt inför framtiden.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[T Landström]

fre 01 mar 2019, 19:29#554139I början av min skogskarriär apterade jag massa så fort jag va osäker...men efter en kort apteringskurs med en gubbe från Qbera som sa att om man va osäker så va det bättre att aptera timmer istället för massa...
Ha sa att det låg mycket timmer i massavedshögarna på bruken. Nått bolag gjorde stickprov på massavedstravarna och ville komma ner i max 5% timmer i massaveden!
Så nu chansar jag mer ofta...och det är inte många stockar som blivit vrakade!

[Skogsola]

fre 01 mar 2019, 22:33#554217Ser prislistan ut så är det tyvärr inget annat än att göra massaved. Den köparen ville inte ha dåligt talltimmer. Om det nu inte är någon premie med? Ett påslag på t.ex 50kr m3 på timmret flyttar om apteringsgränserna en hel del.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[alias]

fre 01 mar 2019, 22:36#554219

I början av min skogskarriär apterade jag massa så fort jag va osäker...men efter en kort apteringskurs med en gubbe från Qbera som sa att om man va osäker så va det bättre att aptera timmer istället för massa...
Ha sa att det låg mycket timmer i massavedshögarna på bruken. Nått bolag gjorde stickprov på massavedstravarna och ville komma ner i max 5% timmer i massaveden!
Så nu chansar jag mer ofta...och det är inte många stockar som blivit vrakade!

Vet att vi hade en föreläsning under studietiden med in som jag har för mig var råvaruchef på Setra. Han tyckte att om det inte fanns något vrak i travarna så hade förmodligen för mycket virke vandrat från timmer till massaved och från massaved till bränslesortimenten.

Som det såg ut i trådstartarens frågeställning så är det ju frågan om det inte kan vara så att en stock med stor avsmalning lönar sig bättre i massaveden än i timmertraven. Är det bättre för plånboken att hugga massaved än sämsta timmerklassen så ska man naturligtvis göra det, även om stocken hade klarat kraven för timmer.

Sen kan det ju kännas åt helvete om det lönar sig bättre som skogsägare att koka massa av något som hade gått att såga.

Edit: såg att Skogsola hunnit före med ett svar som drar samma slutsatser som jag gjort här ovan.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Skogsola]

fre 01 mar 2019, 22:43#554224En stock i klass 4 är rätt så eländig så ur sågverkssynpunkt är det ingen stor förlust.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[björken]

fre 01 mar 2019, 22:57#554228

Ser prislistan ut så är det tyvärr inget annat än att göra massaved. Den köparen ville inte ha dåligt talltimmer. Om det nu inte är någon premie med? Ett påslag på t.ex 50kr m3 på timmret flyttar om apteringsgränserna en hel del.

Tack ja, det var svaret på frågan, ville främst stämma av att jag räknat rätt.
Som sagt, med det priset talar man ju om att man inte vill ha dåligt talltimmer, när det inte ens vid optimal längd/diameter och utan vrak kommer upp i massapriset.
Handlar om röjning efter Alfrida så blir ju lite vad det blir...
Men tolkar jag mätningsreglerna rätt så är de högre klasserna inte toleranta för krokighet och det finns en del rätt fula tallar som ramlat omkull.

Hva 346xpg, Stihl ms201, Stihl 450fs, Hva 536 LiP4, CanAm 450 6x6, Valtra N103H5, KTS 7,5t, kubota 161-2

[Grålle52]

sön 03 mar 2019, 19:42#554589Massa sågar jag aldrig Varför lägga ner tid på ngt som ändå vrakas? Lika bra att snabbkvista och lägga till energived.

Valtra 6200. Vreten 1000. Ferguson TED20. Polaris 800. MF 550. Kubota U45-3a

[björken]

sön 03 mar 2019, 22:40#554644

Massa sågar jag aldrig Varför lägga ner tid på ngt som ändå vrakas? Lika bra att snabbkvista och lägga till energived.

Bränsleved för 160/m3fub, hur kan det löna sig jmf med massa för 320/m3fub även om det blir lite vrak i den senare?

Hva 346xpg, Stihl ms201, Stihl 450fs, Hva 536 LiP4, CanAm 450 6x6, Valtra N103H5, KTS 7,5t, kubota 161-2

[Grålle52]

mån 04 mar 2019, 08:40#554673Jag har fått 200-250kr/m3f för energiveden.

Valtra 6200. Vreten 1000. Ferguson TED20. Polaris 800. MF 550. Kubota U45-3a