Uppskattning av trädhöjd - från brösthöjdsdiameter

För att uppskatta volymen av ett träd behöver man brösthöjdsdiameter och trädhöjd. (Trädhöjden mäts oftast med en höjdmätare och även om man är skicklig så är det relativt stora fel just där - i motsats till den klavade diametern.) Det finns sedan bra funktioner - bla på skogskunskap - där man kan räkna fram volymen på det individuella trädet utan ytterligare data - ja möjligen att det fär gran och tall tas hänsyn till om det är norr eller söder om 60 breddgraden (tur man inte bor i det området- strax norr om Uppsala).

Men borde man inte kunna skatta trädhöjden och därigenom volymen om man bara har brösthöjdsdiameter (1,3m höjd), och diameter på några andra höjder, säg vid stubbskäret och 2,6m/3m höjd. Kanske också kan grundytan vara med som en indikator på trängsel - även om man då måste men väl hålla reda på om det är före eller efter gallring etc.

Har letat runt lite på nätet för att se om någon har åtminstone testat eller spekulerat i denna alternativa metod för volymuppskattning av ett träd - men inte hittat något. Kanske är det någon här som kan ge mig ett tips om var jag kan hitta info som kan hjälpa mig vidare i mina funderingar - eller om det är så att denna idé är testat redan och befunnen oanvändbar.

Skulle möjligen kunna gå om du mäter brösthöjd och sedan vid en 3-4 meter? Då får du avsmalningen. Kräver noggrann mätning, små fel ger stora skillnader tror jag.

Kul tanke!

Den här finns, men att gissa hur trädet ser ut baserat enbart på diameter är ungefär som att gissa hur en människa ser ut enbart baserat på skostorlek.

Funktioner för skogliga produktionsprognoser: tillväxt och formhöjd för enskilda träd av inhemska trädslag i Sverige
Volym 14 av Rapport (Sveriges Lantbruksuniversitet. Avdelningen for Skogsuppskattning och Skogsindelning)
Författare Ulf Söderberg
Utgivare Sveriges lantbruksuniversitet, Avdelningen för Skogsuppskattning och Skogsindelning, 1986
ISBN 9157626340, 9789157626349
Längd 251 sidor

Gediget arbete, där säkert mycket av det grundläggande om uppskattning av skog finns beskrivet. Hittar dock inte den rapporten in extenso på nätet.
Men i min jakt efter uppslag om nya metoder kommer jag hela tiden tillbaka till gamla utredningar och forskningsrapporter från 40, 50, 60 talet då skogliga mätningar gjordes med klave , måttband, relaskop och höjdmätare - metoder som fortfarande idag är de gängse. Min tanke är att idag när vi har enorma mängder data om trädens diametrar och längder fra genererade av skördardata så borde vi kunna bygga helt andra modeller för hur träd ser ut i hela sin längd och då borde ett par diametrar mätta nerifrån och upp ge en viss uppfattning om hela trädets form och längd.
Det jag är mest förvånad över är att jag har så svårt att hitta någon som ens verkar spekulera om att detta vore en framkomlig väg - men så har jag nog inte heller de rätta skogsvetenskapliga kontakterna. Det är därför jag testar mitt hugskott här, i förhoppning om att någon trots allt haft en tanke i samma riktning som jag.

Lars - Intressant att du tar upp detta med skostorlek och hur lite det säger om hur en människa ser ut.

Ett snabbt forskningsarbete - 1 minut med google - visade att det åtminstone finns någon som intresserat sig för korrelationen mellan fotstorlek och kroppslängd hos människan

https://www.biomedscidirect.com/879/stu ... categories

När jag gjort motsvarande grävarbete - men lagt ner timmar av intressant men fruktlöst sökande om korrelationen mellan diameter och längd för granar - så har jag inte haft så mycket framgång. Kanske för att jag inte använder rätt engelska begrepp för att fånga upp knäppgökar i Indien och annorstädes ;-)

Det finns en del grundläggande principer för hur trädstammar ser ut men det som gör att man inte kan härleda hela trädets utseende från några få diametermätningar är att träd är dynamiska system, levande varelser, som anpassar sitt utseende dynamiskt efter förändringar i omgivningen.

Grovt förenklat kan man säga att ett träds diameter på en given höjd under kronan är en funktion av kronans storlek, trädets höjd (egentligen hävstångens längd från kronans tyngdpunkt till den punkt där du mäter diametern) och hur mycket vindenergi kronan tar upp. Den sista punkten påverkas i sin tur vindförhållandena på punkten där trädet står samt hur det omgivande beståndet ser ut. Sen har även vedens densitet inverkan på detta.

Det är alltså höjdtillväxten och kronans storlek som driver diametertillväxten, inte tvärtom. Så med kunskap om trädets höjd, krongränshöjd och kronvidd så går det att grovt beräkna stammens diameter på olika höjd. Men med bara diametern kan du inte gå baklänges och få fram ett pålitligt värde på höjden eftersom olika kombinationer av höjd-kronlängd-kronvidd kan ge samma diameter.

Hos hästar säger man att hovens yta ger ett grovt mått på hästens vikt. Hoven kan växa och krympa dynamiskt inom vissa gränser. Hos människor ändras inte skostorleken när man går upp i vikt.

Ett av de begrepp du ska använda om du söker engelsk litteratur om relationer mellan storlek på olika delar i förhållande till varandra är allometric eller allometry.

Har letat lite vidare och hittat ett intressant arbete från Norge

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10. ... 014.957354

De tar fram två formler för hur man kan räkna ut höjden från brösthöjdsdiameter och några till parametrar, de flesta klassiska skogsparametrar.

Också en del referenser till andra som försökt sig på detta problem och för och nackdelar med olika metoder.

Som Lars säger påverkas längden av många faktorer utanför trädet självt, och olika forskare verkar har testat grundyta, stamantal och ståndortsindex etc. Helt förståeligt utifrån traditionella skogsmätningsmetoder.

Vad jag är nyfiken på om någon testat att för höjduppskattning använda förutom flera diametrar på trädet, beståndsparametrar som avstånd till grannträd och deras diametrar. Med Laserskanning och fotogrammetri borde det idag vara överkomligt att få fram den typen av beståndsdata. Sedan finns ju också mängder av skördardata med träddimensioner och trädpositioner som också borde gå att använda. I ett gallringsbestånd får man ju totaldata för alla avverkade träd från skördaren, men även de kvarvarande borde man få fram ett bra underlag för att få trädhöjderna om man kan mäta diametrarna på ett snabbt och rationellt sätt.

Det är snarare tvärtom. Från lasermätningarbfår man trädhöjder och sen simulerar man diameter från det.