Virkesmätning och Matrisfub

[Bertilsson]

ons 14 sep 2011, 11:59#139086

Här i Finland har vi redan börjat gå ifrån skördarmätning. Det är gammalmodigt. Nu har vi istället en kranvåg på skotaren som vi väger virket med.

Ditt inlägg har påstående som vi är nya inför. Om du besitter de kunskaper som du antyder så ge oss konkretare förklaringar.
Jag har sett där SCA hade vägning på stora avverkningar och uppenbart saknades ca 11% av virket (över 1.000 m3). Det baseras på lämnade kalibreringar från skördaren som totalt på lämnade kalibreringsuppgifter visade en överskattning på bara ca 0.2%.
Fukthalt ifrågasattes som orsak till avvikelse.

Skippa era prislistor med olika betalt för olika klasser, är ju ändå skogsägaren som förlorar mest på det i slutändan.

På vilket sätt får köpare det virke av olika längder i resp. grovlek för att ha tillräckligt vid utskeppning?

Byggnadsvirket som säljs skall finnas i lagerhyllan och inte stående i skogen, om man sköter affärerna på det sättet så slipper man den punktknullaraptering ni sysslar med i Sverige. Strävar man efter att få det bästa priset med hjälp av apteringen så blir det ju bara en massa vrak i slutändan, och då är skogsägaren blåst! Aptera enligt hur naturen skapat träden och sortera sedan stockarna i de sorteringsverk som finns vid sågarna!

Sågverken har hävdat att det är mycket ofördelaktigt att ha virke som är "hyllvärmare" och drar ränta och binder stora kapital. Kan det undvikas i din strategi?
Hur undviks dåligt virke (även vrak och värdelöst) om mätningen blir så oberäknelig som du skissar?

[finskpinne]

fre 16 sep 2011, 19:01#139400 Vågmätningen skall lika som skördarmätningen vara inom +/- 4% enligt finsk lag. Man vägen virket med en våg som är monterad i kranspetsen på skotaren som väger virket när han lossar virket. Efter att virket är vid vägen tar man en tabell som gjorts av en utomstående organisation Metla(Skogsforskningsinstitutet). I dessa tabeller finns det olika omvandlingstal för varje månad och naturligtvis olika tal för olika områden i landet. Sedan finns det även andra saker som inverkar på omvandlingstalena, t.ex tiden mellan avverkning och skotning. Provmätningar har gjorts och mätningen stämmer väldigt bra. Det är bara vissa typer av vågar som är godkända för denna sorts mätning. Dessa skall kalibreras med jämna mellanrum, detta gör man genom att lyfta en specifik vikt ett visst antal gånger.

Köparna får ju sina olika längder i resperktive grovleksklass även om skogsägaren inte behöver få olika betalt beroende på hur man apterar. Här i Finland använder man ju nog värdeapteringen i skördarna också men skogsägaren får samma pris för alla klasser. På det viset styr sågverken vilka dimensioner som huggs.

Jag förstår nog också att det inte alltid är så fördelaktigt att ha stora lager, men om man tänker längre fram i tiden än till nästa kvarttalsrapport så verkar det kanske lite vettigare att ha en viss buffert på lagret. Eftersom skogsverksamheten är så känslig för naturens spratt, t.ex kraftiga höstregn och varma och slaskiga vintrar så kan det ju vara bra att ha en tillräckligt stor buffert på lagret. För om en kund vill beställa en viss mängd till ett visst datum och sågen svarar att dom inte har i lager av varan så är risken stor att kunden vänder sig till andra leverantörer i framtiden. Det ser ju säkert jäkligt fint ut på kvarttalsrapporterna när man inte har bundit stora kapital i lagret men man måste ibland tänka längre än vad näsan är lång.

Angående din fråga om vrak så vill jag påstå att skördarföraren pressas till att ibland kapa stockar som är på gränsen till vrak p.g.a krök med det system ni har i sverige. Vi tar ett exempel:

Säg att det finns en liten krök vid 43 dm från roten på ett träd, den svenska skördarföraren ser kröken men eftersom prislistan säger att han skall kapa först vid 49 dm så kanske han gör det. Den finska förarens matris säger att han skall kapa vid 49 dm eftersom sågverket vill ha den längden, men han kan ju backa tillbaka och kapa av vid 43 dm utan att skogsägarens plånbok blir tunnare för det. Och sågverket får en rak och prima stock istället för att dom får en med en krök i toppen. Resultatet blir att alla är nöjda och glada. I det svenska fallet så blir ju skogsägaren missnöjd om föraren backar tillbaka och kapar av vid 43 dm eftersom har får mindre betalt. Sågverket kanske blir lite missnöjd om dom inte får sin 49 stock utan dom får en 43 istället, men stocken skulle ju knappast varit till stor nytta om den varit 49 dm lång med en krök i toppen!! För hur ni än försöker forma era prislistor så blir en krokig stam aldrig rak!! Men man kan ju utnyttja stammen till 100 % bara man apterar enligt hur naturen skapat trädet!! Där kommer nyttan av bufferten in i spelet igen. Hade dom haft en större buffert så kunde dom ju i framtiden komma med "önskemål" om vissa längder i form av en matris. Men om dom har en liten eller obefintlig buffert så blir ju matriserna mera ett ultimatum än ett önskemål. Jag säger det igen, man måste tänka längre fram än näsan är lång. Men det gör inte skogsbolagen, för dom har ju sina aktieägare som måste få sitt. Annars...

Har alltid jobbat i skogen och kommer troligtvis alltid att göra det

[plyshnalle]

tis 29 nov 2011, 15:04#148119 Du har en bra poäng där...
När man sitter och läser mätbeskedet så svär man för att dom har apterat bort en massa pengar när det är nedklassat eller ännu värre vrakat...
Tacka vet jag fast pris per m3fub...