Virkesmätning och Matrisfub

Vrak o röta?

102 inlägg 51938 visningar 9 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Vrak o röt?

masterchief  
#44021 Jodå angående vrak så måste hela kedjan fungera, allt från skördarföraren till skotarföraren och även arbetsledningensom du säger.
Jobbar alla mot samma mål så är mycket vunnet, vilket nu än målet må vara.
Ett bekymmer jag mött på är att olika sågverk har haft olika toleranser angående röta, rätt förvirrande då det inte skrivs rakt ut i prislistor på ett tydligt sätt. Troligen ser inte många det som ett stort bekymmer, men jag som kör sveaskogvirke, holmenvirke, Södravirke, boxholmsvirke, bergsvirke samt vikströmsvirke+ några andra märker av de här skillnaderna.
Skördarföraren kan hjälpa skotaren väldigt mycket genom att vara konsekvent i uplägget av virke.
Kör jag slutavverkning så lägger jag oftast rötved närmast maskinen, sedan barr/granmassaved efter det sedan normaltimmer och sist eventuell kubb/klentimmer.
Man skapar på så sätt ett mönster för skotaren så det blir lättare att hålla koll.
Sedan händer det att ibland får man hjärnsläpp och kapar rötbiten i fel sortiment :lol:
Då måste skotaren vara allert.
Principen jag försöker hålla innebär att skapa tydliga avgränsningar grovt/klent, tex timmerhögen lägger man med fördel grova stockar i ytterkanterna, massaveden lägger man klena i ytterkanterna etc rötbitarna är i regel grova och korta så de skiljer sig mot massaveden. Klentimret ligger mot en grov timmerstock etc.
Ska man inte risanpassa så kan man fälla rent sidledes och lägga en virkessträng vid sidan om sig, men viktigt att hålla samma princip i den.
I gallring är det svårare att hålla system, men man får försöka skilja så gott det går och hålla tydliga avgränsningar där med, ofta kan man lägga massa på en sida av en stam, kubb/klentimmer på den andra sidan osv.

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#44128
masterchief skrev:Jodå angående vrak så måste hela kedjan fungera, allt från skördarföraren till skotarföraren och även arbetsledningensom du säger.
Jobbar alla mot samma mål så är mycket vunnet, vilket nu än målet må vara.
Ett bekymmer jag mött på är att olika sågverk har haft olika toleranser angående röta, rätt förvirrande då det inte skrivs rakt ut i prislistor på ett tydligt sätt. Troligen ser inte många det som ett stort bekymmer, men jag som kör sveaskogvirke, holmenvirke, Södravirke, boxholmsvirke, bergsvirke samt vikströmsvirke+ några andra märker av de här skillnaderna.
Skördarföraren kan hjälpa skotaren väldigt mycket genom att vara konsekvent i uplägget av virke.
Kör jag slutavverkning så lägger jag oftast rötved närmast maskinen, sedan barr/granmassaved efter det sedan normaltimmer och sist eventuell kubb/klentimmer.
Man skapar på så sätt ett mönster för skotaren så det blir lättare att hålla koll.
Sedan händer det att ibland får man hjärnsläpp och kapar rötbiten i fel sortiment :lol:
Då måste skotaren vara allert.
Principen jag försöker hålla innebär att skapa tydliga avgränsningar grovt/klent, tex timmerhögen lägger man med fördel grova stockar i ytterkanterna, massaveden lägger man klena i ytterkanterna etc rötbitarna är i regel grova och korta så de skiljer sig mot massaveden. Klentimret ligger mot en grov timmerstock etc.
Ska man inte risanpassa så kan man fälla rent sidledes och lägga en virkessträng vid sidan om sig, men viktigt att hålla samma princip i den.
I gallring är det svårare att hålla system, men man får försöka skilja så gott det går och hålla tydliga avgränsningar där med, ofta kan man lägga massa på en sida av en stam, kubb/klentimmer på den andra sidan osv.


Din avsikt verkar vara att arbeta både klokt och rationellt.

Men hjärnsläpp. Mina hjärna har släppt för länge sen. Så numer talar jag bara om ”hjärnvurpa”!

Men menar du verkligen att sågverken har ”olika toleranser angående röta” när de mäter in timmer? Nu tycker jag nog ändå att jag börja känna en doft av haschrök. Hur förklarar du detta faktum som du nämner? Måste vara missförstånd, du måste ha haft en lady i hytten!

Tror en oförstående och helt confused

/Per-Erik

Användarvisningsbild

Re: Vrak o röt?

masterchief  
#44135 Olika toleransnivåer har de kanske inte i grunden, men prislistorna styr olika.
Dvs det lönar sig i vissa fall bättre med massa än att släppa igenom timret i lägsta klass.
Annars är defenitionen 5% för både gran och tall, det ruckas sällan på.
Sedan finns undantag, vi högg en rotpost förra vintern på 3300m3fub. Då var ordern att släppa genom mer röta än som var tillåtet enligt gängse klassning. Samtidigt så var det fördelningsaptering som gällde upp till en viss volym där. Sedan gå över till värdeaptering.
Det jag ville påtala är att det finns gråzoner i haschröken där faktorer som prislistor, sågverkens tillfälliga behov mm tänjer på timmerklassningen. Så det gäller att vara lyhörd och hela tiden anpassa sig efter situationen och vilka man kör åt.
För skit det får man om det blir snett även om informationen kan tyckas bristfällig.

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

Simba  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#44139 Utan färgmärkning skulle det inte gå.Vi har kortaste massalängden 275 medan slipmassa som är grövre än 160mm/pb så gäller hjälpmått 295 cm,där blir direkt en konfliktsituation mellan rötskadat och prima (men som var för krokigt för timmer)
Men det intressanta kommer in när bitarna blir för dåliga för att få tas med utan måste lumpas i skogen,alt till energivirke.
Direktiven säger att om ytterkanten är frisk o håller 70mm tjockt "skal" så duger biten som rötskadat,fastän totaldiametern är 500mm och mitten är bara ett hålrum,medan tex en klen 150mm som är jämnbrun(rötskadat allt igenom)ska som energived.
Där ser man nog genom fingrarna och släpper direkt för mycket rötskadat i massavedshögen istället för att plocka ut nån klen bit till energi.

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#44641 Masterchief, du har skingrat alla rökridåer. Iställer känner jag nu hur doften av nykokt kaffe blandar dig med röken från en eld av björkved och tjärved. Med skogen dofter. Och kanske någon som förtröstansfullt stoppar en pipa med Greve Hamilton. Samtidigt som arbetstempot lugnar ned sig till eftertanke, summering, planering och skoj.

Vad kan mäta upp mot dessa dofter? Sen kan jag dessutom känna smaken från ostsmörgås, kanske kryddost, på knäckebröd, några timmar gamla. Och minnas tider som flytt. När det fanns mer tid att fundera och diskutera kring både virkestillredning, och röta och vrak.

Jag tycker du pekar på något, som en luttrad krigare redan skrivit i sina böcker, i Kap 4: ”Att arbeta i ett avverkningslag, innebär ofta att man verkar med en instruktion som ofta är vag, bristfällig eller rentav felaktig”. Formulerade av tjänstemän som egentligen inte vet vad de pysslar med.

Personligen anser jag, å det bestämdaste, att detta tyvärr hör mer till normaltillståndet, än ovanligheter, att man som förare måste försöka tyda instruktioner, som är vaga, ofullständiga, och i många fall helt felaktiga.

Jag tror att det är ganska vanligt, att det från ett beslut, där t.ex. en förändring i prislistan innebär att vi i produktionen bör arbeta på ett annat sätt, tar minst en månad till detta har slagit igenom i produktionen. Och detta är inte maskinförarens fel. Vad vi talar om ryms inom ramarna för ordet ”kommunikation” där den som kommunicerarbudskapet faktiskt måste bestämma sig för vad han vill förmedla, och göra detta på ett sätt att det är möjligt att snabbt förstå förändringen.

Självklart kostar det astronomiska summor, när inte skogsbruket klarar av att informera, vad de verkligen vill ha utfört. Och det leder kanske både till sämre tillrett virke och mer vrak!

Att instruktioner förändras är i sig inget konstigt, utan bör istället ses som något positivt. Men visst skulle det någon gång vara kul att få genomtänkta och raka besked? När det rör instruktioner som omfattar många fina kronor?

Apropå ngt helt annat så läste jag att någon vakt ute på någon ö utanför Amerikat fått bra med stryk och att någon oliktänkande rymt. Ljus i hyn. Förbannat envis var han också. Men jag tycker mig se vissa samband. Hopps att det tog bra. Vakten som farit mest illa hade visst hört orden "Kiitos och hej" innan det svartnade.

Tror

/Per-Erik

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#45108
Simba skrev:Utan färgmärkning skulle det inte gå.Vi har kortaste massalängden 275 medan slipmassa som är grövre än 160mm/pb så gäller hjälpmått 295 cm,där blir direkt en konfliktsituation mellan rötskadat och prima (men som var för krokigt för timmer)
Men det intressanta kommer in när bitarna blir för dåliga för att få tas med utan måste lumpas i skogen,alt till energivirke.
Direktiven säger att om ytterkanten är frisk o håller 70mm tjockt "skal" så duger biten som rötskadat,fastän totaldiametern är 500mm och mitten är bara ett hålrum,medan tex en klen 150mm som är jämnbrun(rötskadat allt igenom)ska som energived.
Där ser man nog genom fingrarna och släpper direkt för mycket rötskadat i massavedshögen istället för att plocka ut nån klen bit till energi.



Allvarligt talat, ska försöka vara helt seriös nu Simba, det finns en hel del ekonomi i att använda färgmärkning, precis som du säger! Och numer fungerar den väl riktigt bra.

Du nämner ”lumpa”, och jag anser att detta är helt rätt att göra detta, i flera olika situationer. Kan vara ett mycket bra sätt att få upp virkesvärdet. Men de lumpade volymerna ger inte ett öre till entreprenören. Innebär ett fel i incitamentsstrukturen. Systemet bör vara uppbyggt så att det alltid ger mer pengar till entreprenören, när virkesvärdet höjs.

Jag har berört fråga tidigare: De volymer som ”vrakas”/räknas bort, utan att man kanske tänker på dem: Om du gör en massavedbit med diametern 50 cm, centrumställd röta, men 7 cm tjock ”friskt” skal, hur mycket får då entreprenören betalt för att tillreda denna massavedbit,per m3 , om priset för upparbetningen t.ex. är 40 kr?

Jag vet inte om det är ngn skillnad mellan Sverige och ”Ärans och hjältarnas” land?

De där klena rötade bitarna, som du säger, som lätt hamnar fel. Tror vi tänker lika. Att sortera kostar pengar. Kanske är det dags att ändra tankesätt. Mata all veden i brännveden vid mista misstanke om röta.

Firar ni jul i Finland? Alla vet ju att Tomten kommer ifrån i Sverige.

Hävdar

/P-E

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

Simba  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#45352 Jo märkningen funkar bra nu,vi har den där Harvemark lr vad den heter på 754-an(alltså han slänger en färgskvätt på nederdelen av svärdet innan kapning,om man jmfr med märkning via nedre knivarna på 758-an så är detta bättre,missar aldrig fastän aggregatet gungar lr nåt sly är i vägen,visst är det lite otydligare och går lite mera färg men han missar alltså aldrig.
Vi får betalt för allt som går igenom,också dom korta lumparna som blir i skogen lr ev kommer med "cigarrerna"till värmeverket.
Samma med rötskadade,vi har samma kubikpris för allt,sen finns vissa sorteringstillägg för olika små sortiment.
Att göra korta lumpar(ca 20-50cm långa) är en sak som inte ska överdrivas men ibland(spec. om rötan inte går högt) kan man göra underverk med en kort lump.

Jultomten kommer givetvis från Korvatunturi i finska lappland,och han har Kimi Räikkönen att köra renarna :D

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#46971
Simba skrev:Jo märkningen funkar bra nu,vi har den där Harvemark lr vad den heter på 754-an(alltså han slänger en färgskvätt på nederdelen av svärdet innan kapning,om man jmfr med märkning via nedre knivarna på 758-an så är detta bättre,missar aldrig fastän aggregatet gungar lr nåt sly är i vägen,visst är det lite otydligare och går lite mera färg men han missar alltså aldrig.
Vi får betalt för allt som går igenom,också dom korta lumparna som blir i skogen lr ev kommer med "cigarrerna"till värmeverket.
Samma med rötskadade,vi har samma kubikpris för allt,sen finns vissa sorteringstillägg för olika små sortiment.
Att göra korta lumpar(ca 20-50cm långa) är en sak som inte ska överdrivas men ibland(spec. om rötan inte går högt) kan man göra underverk med en kort lump.

Jultomten kommer givetvis från Korvatunturi i finska lappland,och han har Kimi Räikkönen att köra renarna :D


Jo märkningen funkar bra nu,vi har den där Harvemark lr vad den heter på 754-an(alltså han slänger en färgskvätt på nederdelen av svärdet innan kapning,om man jmfr med märkning via nedre knivarna på 758-an så är detta bättre,missar aldrig fastän aggregatet gungar lr nåt sly är i vägen,visst är det lite otydligare och går lite mera färg men han missar alltså aldrig.
Vi får betalt för allt som går igenom,också dom korta lumparna som blir i skogen lr ev kommer med "cigarrerna"till värmeverket.
Samma med rötskadade,vi har samma kubikpris för allt,sen finns vissa sorteringstillägg för olika små sortiment.
Att göra korta lumpar(ca 20-50cm långa) är en sak som inte ska överdrivas men ibland(spec. om rötan inte går högt) kan man göra underverk med en kort lump.

Jultomten kommer givetvis från Korvatunturi i finska lappland,och han har Kimi Räikkönen att köra renarna

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#46972 Om jag har förstått det hela rätt så föreligger det en stor skillnad mellan Sverige och Finland när det gäller vilka volymer som entreprenör och markägare får betalt för. I Finland får entreprenören alltså betalt för den volymen som går genom aggregatet? Inklusive lumpade volymer?

I Sverige får, såvitt jag förstått det hela, entreprenör och markägare betalt ”endast” för nettovolymen, d.v.s. den volym som ”kvarstår” när volym räknats bort, p.g.a. vrak och t.ex. röta. Här fungerar det så att en massavedbit som har synlig skogsröta i ändytan är leveransgill i barrmassaveden om denna rötarea uppgår till max 67 %. Men hur stor volym är underlag för betalning? Tja, bedömer mätaren att röta även i andra änden är 67 % så innebär detta att endast 33% av volymen kommer att utgöra grund för betalning, både till markägaren och entreprenör. Är ersättningen 100 kr/m3 för huggning och skotning kommer den faktiska betalningen att bli 33 kr per m3 bruttovolym. Och det räcker väl till lite mer än kostnaden för diesel. Ja kanske blir det över till en dosa snus. Så dessa massavedbitar ska förpassas till brännveden!?

En annan volym som hanteras, utan att betalning utgår till markägaren och entreprenör är ”undermål” på leveransgilla massavedbitar: För ved som håller 5 cm vid minimilängd, men understiger 5 cm i topp redovisas ej överhuvudtaget den del där stammens diameter understiger 5 cm. Här är det dock frågan om mycket små volymer, relativt sett, och ofta vill man mata ut en massavedbit längre än till mindiameter för att den ska bli hanterbar.

Du Simba, jag tycker inte att det är mer än rätt att barnen i Finland också får ha en jultomte. När nu barn upphör att var barn hos er? Men vad är det för ordningar att låta en formel-1 förare köra renarna? Typiskt finskt! Utan någon hänsyn till miljön. Tja, det går förstås bra i ett land där bränslet är jättebilligt!

Detta skulle inte funka i ett land som Sverige, där diesel snart sagt är dyrare än öl. Nej, i Sverige har vår tomte, gått kurs i eco-drivning. Här lär "di lärde" ut att genom att släppa på gasen, och lära rätt körteknik, går det att öka hastigheten (prestationen) med 6 % samtidigt som dieselförbrukningen sjunker med ungefär 6 %.

På detta sätt borde jag ha tänkt när jag verkade som entreprenör. Då hade jag nog haft råd att åka i en bättre bil än min gamla Audi TDI –95. Tro vad 6 % gör i form av nyare årsmodeller om man räknar på en bil från 1995. Mycke blir de nog i alla fall.

Kalkylerat av
/Per-Erik

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#48553 Varje dag, där man fått lära sig ngt nytt, är icke fördjäves, brukar jag hävda. Idag fick jag höra att de entreprenör, som verkar i en viss större organisation i mellansverige får betalt per m3 bruttovolym! Känner ni till vilken volym, brutto eller netto, som är grund för er ersättning?

Frågar
/Per-Erik

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

Jasi  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#48571
per-erik skrev:Varje dag, där man fått lära sig ngt nytt, är icke fördjäves, brukar jag hävda. Idag fick jag höra att de entreprenör, som verkar i en viss större organisation i mellansverige får betalt per m3 bruttovolym! Känner ni till vilken volym, brutto eller netto, som är grund för er ersättning?

Frågar
/Per-Erik


Vad motiverar dessa entreprenörer att göra ett bra jobb i skogen?

Användarvisningsbild

Re: Vrak o röt?

masterchief  
#48573 Vi får betalt netto överlag förutom de fall där markägarna vill ha ut egen ved mm.
Då kör vi på skördarnota.

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

per-erik  
#49062
Jasi skrev:
per-erik skrev:Varje dag, där man fått lära sig ngt nytt, är icke fördjäves, brukar jag hävda. Idag fick jag höra att de entreprenör, som verkar i en viss större organisation i mellansverige får betalt per m3 bruttovolym! Känner ni till vilken volym, brutto eller netto, som är grund för er ersättning?

Frågar
/Per-Erik


Vad motiverar dessa entreprenörer att göra ett bra jobb i skogen?


Nja, du vet hur det är i skogsbruket: Som regel tufft. Tror att man avtalat om en viss största vrakprocent, och att den är ca 1%. Och hoppas att man menar som genomsnitt på årsbasis. Olika förutsättningar borde medge olika stor vrakprocent. Eller vad säger du? Ska fråga mannen i fråga imorgon.

Undrar
/Per-Erik

Användarvisningsbild

Re: Vrak o röt?

Fredrik Reuter  
#50379 Hej,
Segerstedt skriver i sin ledare om vrakfrågor inom Norrskog:

http://www.lantbruk.com/Article.jsp?article=37874

Avatar Fallback

Re: Vrak o röt?

Jasi  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#50405 Det är de tre virkesmätningsföreningarna som vi måste bearbeta. Det är där besluten om vad som skall vrakas tas. Det är där köparna är överrepresenterade. Hur gör vi för att komma in i dessa föreningar och belysa säljarnas önskemål?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).