lör 22 nov 2008, 08:43#41505- FUSKFUBSLISTA!
Under sommaren marknadsförde sågverksföretaget Derome sej:
- De skrev att vi hanterar varje avverkning unikt för att ge optimalt.
- Därför ställde jag en fråga till dem om vilken teknik de använder och typ av prislista för att undvika förlusterna som matrisfub/fuskfubb ger som de använder och som ger mellan 10-15 kr m3fub i förlust som ofta varit fallet.
- Inget svar trots 6 påminnelser.
- Derome har också vid flera tillfällen marknadsfört sej och sagt att de har prislistor och avverkningsmetoder som är speciellt fördelaktiga för de flesta längdapteringar vilket är felaktigt.
- Tester visar nämligen att de varit med de svåraste listorna att arbeta med och de har gett med de största förlusterna vid Deromes krav på långa längder.
- Prislistetest som ATL gjorde våren 2007 var Derome den köpare som hade lägst pris på sin prislista.
- Test i höst har visat att Derome ligger lägst, med sitt pris även nu, mot de listor jag haft tillgång till.
- Med hänsyn till den belysning av förlusterna och problemen med fuskfub så är detta företags agerande märkligt.
- Det finns flera möjligheter att undvika fuskfubsproblemen vilket de inte gör utan använder samma kritiserade metod och utnyttjar skogsägarnas okunnighet och i vissa fall deras solidaritet för en egen extra vinning.
Bertilsson
Virkesmätning och Matrisfub
Det här är matrisfub
mån 24 nov 2008, 09:50#41723Att fuskfubben missgynnar skog med normal och sämre avsmalning är beskrivet tidigare på detta forum.
Att skogsföretag medvetet tillskansar sej virkesvolymer och virkestyp utan att betala korrekt för varianter av fuskfub är också känt.
När inte korrekt form av prislista läggs in i skördaredatorn uppstår stora förluster i apteringen.
Detta sker utan att skogsägare i mängd protesterar.
--------------
Sedan en tid har några företag skaffat ny mätutrustning som försöker mäta timmer i m3fub volym utefter hela stocken och skapa betalningsmöjlighet i nästan äkta fub. Bl.a. Södra marknadsför sej med detta.
Vad bör uppmärksammas omkring detta nya betalningssätt som ännu har visa barnsjukdomar?
Obs först att detta betalningssätt avviker från omständigheterna när timmer mäts från travad volym på lastbil. Nu betalas varje bil efter m3fub.
Nu får stockens olika placerade volym som mäts in samma pris antingen den ger plankvolym, brädvolym eller flis från volymen i ytorna.
M.a.o. flisen betalas med samma pris som snickerivirket i ex. bra tallstockar.
Kan detta vara förnuftigt?
Följden blir att kraftig avsmalning får samma pris per m3fub som pelarsalsgranen som kanske också är vitstammig.
Kan detta ge rätt och bra pris på bra skog om bra skog måste kompensera lönsamhetsförluster på dålig skog?
Kommer det nu att bli lönsamt att sälja bra skog som rotpost etc. som får pris före avverkning och sälja sämre skog på ”lista”?
Kommer då Södra att få handla med den dåliga skogen?
Blir det då A (rotpost) , B och C (m3fub) ”-lagspriser” i marknaden?
Hur tänker du göra?
Bertilsson
Att skogsföretag medvetet tillskansar sej virkesvolymer och virkestyp utan att betala korrekt för varianter av fuskfub är också känt.
När inte korrekt form av prislista läggs in i skördaredatorn uppstår stora förluster i apteringen.
Detta sker utan att skogsägare i mängd protesterar.
--------------
Sedan en tid har några företag skaffat ny mätutrustning som försöker mäta timmer i m3fub volym utefter hela stocken och skapa betalningsmöjlighet i nästan äkta fub. Bl.a. Södra marknadsför sej med detta.
Vad bör uppmärksammas omkring detta nya betalningssätt som ännu har visa barnsjukdomar?
Obs först att detta betalningssätt avviker från omständigheterna när timmer mäts från travad volym på lastbil. Nu betalas varje bil efter m3fub.
Nu får stockens olika placerade volym som mäts in samma pris antingen den ger plankvolym, brädvolym eller flis från volymen i ytorna.
M.a.o. flisen betalas med samma pris som snickerivirket i ex. bra tallstockar.
Kan detta vara förnuftigt?
Följden blir att kraftig avsmalning får samma pris per m3fub som pelarsalsgranen som kanske också är vitstammig.
Kan detta ge rätt och bra pris på bra skog om bra skog måste kompensera lönsamhetsförluster på dålig skog?
Kommer det nu att bli lönsamt att sälja bra skog som rotpost etc. som får pris före avverkning och sälja sämre skog på ”lista”?
Kommer då Södra att få handla med den dåliga skogen?
Blir det då A (rotpost) , B och C (m3fub) ”-lagspriser” i marknaden?
Hur tänker du göra?
Bertilsson
mån 24 nov 2008, 10:23#41726
Utan tvekan. Hela trädet bör säljas som en enhet, vad köparen använder stocken till är ointressant, så länge han kan betala bra.
Bertilsson skrev:M.a.o. flisen betalas med samma pris som snickerivirket i ex. bra tallstockar.
Kan detta vara förnuftigt?
Utan tvekan. Hela trädet bör säljas som en enhet, vad köparen använder stocken till är ointressant, så länge han kan betala bra.
mån 24 nov 2008, 23:20#41802
Detta påstående bör nog baektas. Stor avsmalning är ju ett tecken på att kvalite´n sjunker. Att plankvolymen i s.k pelarsalar är högre procentuellt jämfört med större avsmalning är ju vvida kännt. Logiskt sett bör/ska ju plankvolymen timmer från pelarsalsbestånd ha ett högre fubbvärde i kr än flisvolymen. Har det inte det i framtiden, kan vi skogsägare kanske börja frångå detta med kvalite. Se även införandet av endast två granklasser och kvalite 1 i tall.
Mangan skrev:Bertilsson skrev:M.a.o. flisen betalas med samma pris som snickerivirket i ex. bra tallstockar.
Kan detta vara förnuftigt?
Utan tvekan. Hela trädet bör säljas som en enhet, vad köparen använder stocken till är ointressant, så länge han kan betala bra.
Detta påstående bör nog baektas. Stor avsmalning är ju ett tecken på att kvalite´n sjunker. Att plankvolymen i s.k pelarsalar är högre procentuellt jämfört med större avsmalning är ju vvida kännt. Logiskt sett bör/ska ju plankvolymen timmer från pelarsalsbestånd ha ett högre fubbvärde i kr än flisvolymen. Har det inte det i framtiden, kan vi skogsägare kanske börja frångå detta med kvalite. Se även införandet av endast två granklasser och kvalite 1 i tall.
tis 25 nov 2008, 09:23#41821I slutändan är det ju ändå kunden på brädgårn som avgör vilket virke han är beredd o betala en viss summa för.
Jag undrar ibland! Är det efterfrågan hos brädgårn som styr skogsbolagen eller är det skogsbolagen som styr o levererar vad dom tycker kunden ska ha?
Vilken kvalite vill slutkunden ha? Lite krokigt o kvistigt för 10 spänn metern eller rakt o fint för 20 kr?
Magnus M
Jag undrar ibland! Är det efterfrågan hos brädgårn som styr skogsbolagen eller är det skogsbolagen som styr o levererar vad dom tycker kunden ska ha?
Vilken kvalite vill slutkunden ha? Lite krokigt o kvistigt för 10 spänn metern eller rakt o fint för 20 kr?
Magnus M
MS 660, MS 241, MS 200,346xpg, 2x242xpg, 2x238sg, 234sg, Fordson Super Major m Väsekran, Nyholms 5,5 tons kärra, Holder A55, Moheda 6ton med Terrikran
ons 26 nov 2008, 01:26#41877
Så vitt jag förstår så kan detta resonemang bara tillämpas när träden säljs på rot eller möjligtvis fällt men ej apterat. Det innebär då att ett bestånd med god kvalitet kommer att erbjudas ett högt pris/m3 och ett bestånd med låg kvalitet kommer då att erbjudas ett lågt pris/m3. Med andra ord blir det slutet för dagens prislistor och det blir då virkesköparens sak att aptera fram det optimala värdet på varje stock och då kamma hem vinsten för denna aptering.
För slutavverkningsskog ser jag vissa fördelar med denna metod, men i gallringsskog tror jag inte på metoden då risken för dimensionshuggning är för stor. Köparen tar alltså bara de värdefullaste träden vid gallring och lämnar skräpet kvar till slutavverkning.
/Niklas
Mangan skrev:Bertilsson skrev:M.a.o. flisen betalas med samma pris som snickerivirket i ex. bra tallstockar.
Kan detta vara förnuftigt?
Utan tvekan. Hela trädet bör säljas som en enhet, vad köparen använder stocken till är ointressant, så länge han kan betala bra.
Så vitt jag förstår så kan detta resonemang bara tillämpas när träden säljs på rot eller möjligtvis fällt men ej apterat. Det innebär då att ett bestånd med god kvalitet kommer att erbjudas ett högt pris/m3 och ett bestånd med låg kvalitet kommer då att erbjudas ett lågt pris/m3. Med andra ord blir det slutet för dagens prislistor och det blir då virkesköparens sak att aptera fram det optimala värdet på varje stock och då kamma hem vinsten för denna aptering.
För slutavverkningsskog ser jag vissa fördelar med denna metod, men i gallringsskog tror jag inte på metoden då risken för dimensionshuggning är för stor. Köparen tar alltså bara de värdefullaste träden vid gallring och lämnar skräpet kvar till slutavverkning.
/Niklas
/Niklas
ons 26 nov 2008, 16:37#41929
Helt riktigt.
Man kna tänka sig två alternativ, beroende på om man ser galring som skogsskötsel eller intäkt primärt.
1) Intäkt styr. En lista med olika priser beroende på medelstam. Var det inte någon som hade prövat detta?
2) Skötseln styr. Man använder en entreprenör som man litar på (ung. som med röjning), och betalar honom/henne per timme. Virket säljer man sedan per m3fub (skördarmätt). Funkar kanske bäst i förstagallring då mervärdet för att sortera ut timmer är litet.
Niking skrev:Så vitt jag förstår så kan detta resonemang bara tillämpas när träden säljs på rot eller möjligtvis fällt men ej apterat. Det innebär då att ett bestånd med god kvalitet kommer att erbjudas ett högt pris/m3 och ett bestånd med låg kvalitet kommer då att erbjudas ett lågt pris/m3. Med andra ord blir det slutet för dagens prislistor och det blir då virkesköparens sak att aptera fram det optimala värdet på varje stock och då kamma hem vinsten för denna aptering.
Helt riktigt.
För slutavverkningsskog ser jag vissa fördelar med denna metod, men i gallringsskog tror jag inte på metoden då risken för dimensionshuggning är för stor. Köparen tar alltså bara de värdefullaste träden vid gallring och lämnar skräpet kvar till slutavverkning.
Man kna tänka sig två alternativ, beroende på om man ser galring som skogsskötsel eller intäkt primärt.
1) Intäkt styr. En lista med olika priser beroende på medelstam. Var det inte någon som hade prövat detta?
2) Skötseln styr. Man använder en entreprenör som man litar på (ung. som med röjning), och betalar honom/henne per timme. Virket säljer man sedan per m3fub (skördarmätt). Funkar kanske bäst i förstagallring då mervärdet för att sortera ut timmer är litet.
Självvald väg i egen skog
sön 30 nov 2008, 18:26#42425De senaste svaren belyser synsätt som dessa personer med all rätt vill prova med sina virkesköpare.
Dock bedömer jag att göra affärer med Södra på det viset har varit otänkbart och verkar otänkbart i nämnvärd omfattning närmaste tiden. Södra vill köpa på lista och mäta med sin nya utrustning på sitt sätt.
Därför må ni fundera på min frågeställning som avsåg Södra och möjligen andra som senare tänker mäta med "nästan äkta fub" bitvis och betala på aviserat sätt.
Bertilsson
Dock bedömer jag att göra affärer med Södra på det viset har varit otänkbart och verkar otänkbart i nämnvärd omfattning närmaste tiden. Södra vill köpa på lista och mäta med sin nya utrustning på sitt sätt.
Därför må ni fundera på min frågeställning som avsåg Södra och möjligen andra som senare tänker mäta med "nästan äkta fub" bitvis och betala på aviserat sätt.
Bertilsson
mån 01 dec 2008, 09:01#42480
Hur snart bedömer du att Södra gått över till att köpa nästan allt sitt virke till ett fast pris per m3fub på hel avverkning baserat på hela trädets volym från rot till topp?
Bertilsson
Mangan skrev:Men givetvis gäller det också Södra.
Hur snart bedömer du att Södra gått över till att köpa nästan allt sitt virke till ett fast pris per m3fub på hel avverkning baserat på hela trädets volym från rot till topp?
Bertilsson
tis 09 dec 2008, 12:06#43378Julkarameller.
Derome gömmer sej vid frågor och meddelar att frågorna skall besvaras uppe i företaget. Sen blir det tyst. Med utpräglad fuskfub, tämligen svår lista mm så har de att tänka på …….
Vida blandar m3to och matrisfub/fuskfub. Har tyvärr enbart fuskfub i vissa områden.
Södra betalar i m3fub och filar på att få nya mätutrustningarna att fungera. Vissa förutsedda barnsjukdomar kom.
Deras betalningsmetod drar ju till sej virke med sämre avsmalning vilket är känt och dessutom så oroande så konkurrenter nämner det som första anledning till att vänta med den nya sektionsmätningen. Programvaran som används vid sektionsmätning klarar inte heller de krav som ställs av denna köpargrupp.
Köpare av virke vill inte lämna produktionsuppgifter och andra uppgifter från avverkningen till skogsägaren. Köpare påstår FELAKTIGT att med matrisfub/fuskfub kan vi aptera med vilka längder som helt utan förlust för skogsägaren. Det är tecken på att skogen är långt från varudeklarerad avverkning. När detta sker vid leveransrotköp och avverkningsuppdrag kan det vara snubblande nära brottsbalkens gränser.
För ofta har skogsägare trott på motparten.
Jag önskar att vi snarast skall få en stor ambition bland köpare att VERKLIGEN visa öppenhet och kvalitet.
En virkesköpare känd för undermålig redovisning avslöjades nyligen med att försöka köpa svårapterat virke billigt. Som tur var fanns väckt misstänksamhet (efter press-artiklar) och med hjälp av kunskap i en inblandad person så avbröts affären.
Det finns lite att arbeta med även nästa år om det skall bli ett GOTT NYTT ÅR.
Bertilsson
Derome gömmer sej vid frågor och meddelar att frågorna skall besvaras uppe i företaget. Sen blir det tyst. Med utpräglad fuskfub, tämligen svår lista mm så har de att tänka på …….
Vida blandar m3to och matrisfub/fuskfub. Har tyvärr enbart fuskfub i vissa områden.
Södra betalar i m3fub och filar på att få nya mätutrustningarna att fungera. Vissa förutsedda barnsjukdomar kom.
Deras betalningsmetod drar ju till sej virke med sämre avsmalning vilket är känt och dessutom så oroande så konkurrenter nämner det som första anledning till att vänta med den nya sektionsmätningen. Programvaran som används vid sektionsmätning klarar inte heller de krav som ställs av denna köpargrupp.
Köpare av virke vill inte lämna produktionsuppgifter och andra uppgifter från avverkningen till skogsägaren. Köpare påstår FELAKTIGT att med matrisfub/fuskfub kan vi aptera med vilka längder som helt utan förlust för skogsägaren. Det är tecken på att skogen är långt från varudeklarerad avverkning. När detta sker vid leveransrotköp och avverkningsuppdrag kan det vara snubblande nära brottsbalkens gränser.
För ofta har skogsägare trott på motparten.
Jag önskar att vi snarast skall få en stor ambition bland köpare att VERKLIGEN visa öppenhet och kvalitet.
En virkesköpare känd för undermålig redovisning avslöjades nyligen med att försöka köpa svårapterat virke billigt. Som tur var fanns väckt misstänksamhet (efter press-artiklar) och med hjälp av kunskap i en inblandad person så avbröts affären.
Det finns lite att arbeta med även nästa år om det skall bli ett GOTT NYTT ÅR.
Bertilsson
fre 12 dec 2008, 14:54#43691
Kanske känner jag osäkerhet i onödan men jag frågar och föreslår ändå.
1 Behöver du fil för att se råformatet som filen ligger i d.v.s. som ASCII tecken?
2 Vill du se vad en prisfil har för priser i kronor. I så fall behöver du filen utskriven som dokument. Eller har du redan tillgång till programvara som läser apteringsfiler och visar den? Men i så fall kan du vanligtvis göra ens själv.
3 Skriv gärna vad du skall ha filen till. Gärna också vem du är eftersom den som skickar en orginalfil lämnar ut både maskin, köpare, avverkningsföretag och sej själv.
Kanske är en begagnad testfil från Skogforsk att rekommendera.
Bertilsson
Per G skrev:Hej!
Jag undrar om det finns någon som kunde ge mig eller berätta var jag kan få tag på en aktuell Stanford-fil som visar hur en skördare lagrar prismatrisen. Filen bör inte vara äldre än ett år.
MVH Per G
Kanske känner jag osäkerhet i onödan men jag frågar och föreslår ändå.
1 Behöver du fil för att se råformatet som filen ligger i d.v.s. som ASCII tecken?
2 Vill du se vad en prisfil har för priser i kronor. I så fall behöver du filen utskriven som dokument. Eller har du redan tillgång till programvara som läser apteringsfiler och visar den? Men i så fall kan du vanligtvis göra ens själv.
3 Skriv gärna vad du skall ha filen till. Gärna också vem du är eftersom den som skickar en orginalfil lämnar ut både maskin, köpare, avverkningsföretag och sej själv.
Kanske är en begagnad testfil från Skogforsk att rekommendera.
Bertilsson
sön 14 dec 2008, 20:15#43969Hej!
Ja du har kanske rätt man kan aldrig vara nog försiktig.
Min far har ett mindre skogsbruk som jag hjälper honom med lite då och då.
En bekant till mig som läser vid högskolan, tänkte att han skulle hjälpa mig med ett bättre sätt att visualisera prislistorna.
När vi läser i STANFORD-formatets protokolldefinition så har vi några kvarstående frågetecken. Vi har titta på några äldre exempefiler som är några år gamla (innan man gick över till det nya klassificeringssystemet). Vi skulle därför vilja se:
hur en aktuell prismatris-fil ser ut i en STANFORD-fil (ASCII), för att vi verkligen skall se att vi tolkar informationen rätt.
uppgifter om säljare/köpare och annan ev konfientiell information behöver vi inte.
MVH Per G
Ja du har kanske rätt man kan aldrig vara nog försiktig.
Min far har ett mindre skogsbruk som jag hjälper honom med lite då och då.
En bekant till mig som läser vid högskolan, tänkte att han skulle hjälpa mig med ett bättre sätt att visualisera prislistorna.
När vi läser i STANFORD-formatets protokolldefinition så har vi några kvarstående frågetecken. Vi har titta på några äldre exempefiler som är några år gamla (innan man gick över till det nya klassificeringssystemet). Vi skulle därför vilja se:
hur en aktuell prismatris-fil ser ut i en STANFORD-fil (ASCII), för att vi verkligen skall se att vi tolkar informationen rätt.
uppgifter om säljare/köpare och annan ev konfientiell information behöver vi inte.
MVH Per G
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).