Röja för älg...

Ja, hur stor del ser ut som ovan? Inte så stor del, eftersom gran är genomgående planterat och tall och löv dukar under för det mesta. Skall ta fler bilder från andra områden.

Noterade att det inte fanns något löv på Mangans bilder. Är nog gott om rådjur, de brukar ta allt löv jäms efter backen redan då fröplantorna är små.

Tror att Mangans skog ligger inom samma storlicensområde som min skog och där har man kommit fram till att det finns 12-13 älgar i vinterstam / 1000 ha. På senaste årsmötet var det i allafall ingen jägare som tyckte det var för många älgar.

Ernst, halva min skog ligger i licensen, halva gränsar till. Idag skall jag ta bilder från den delen som ligger i, tänkte jag.

Om detta stämmer kan jag bara framföra mina sympatier med er.
Är det för många markägare i storlicensen vars jaktintresse är större än skogsintresset, eller tillåts jägarna (de som arrenderar jakträtt) att regera fritt?

Som jämförelse kan jag meddela att här hemma sköts det mellan 4-6 älgar per 1000 ha i de olika VVO som ingår i ÄSOet, ändå uppskattas det att vi har ungefär 9 älgar/1000 ha i vinterstam efter jakten (väldigt mycket betat på de få tallungskogar som finns under denna vinter). Här verkar det dock som att man inom ÄSOet är ganska eniga om att öka tilldelningen för att komma ner i 4-6 älgar/1000 ha i vinterstam till nästa år, vilket känns klart rimligare med hänsyn till fodertillgången.

MVH
Alias

Här är en del av hygge som ligger i storlicensens område. På sex år har tallen växt kanske 5dm, och är nu uppe i midjehöjd lite drygt. Tror att hygget är från 1998/99. Senast jag pratade med jägarna (det var 2-3 år sedan) sa de att "här finns nästan ingen älg".

Mitt första projekt som nybliven skogsägare var att röja denna svaga tallmark. Av någon underlig anledning är nästan alla tallar raka i stammen. Men som ni ser i vänster bildkant finns det några klövdjur här med. Detta är det minst skadade tallområdet jag har.

Känner tyvärr igen dina bilder allt för väl. Nät är det enda som hjälper. I senaste Södra tidningen
var det bild på ett enklare nät som ska fungera mot älgeländet.
Jag tvivlar dock, är älgarna tillräckligt hungriga så går de rakt genom.

Vad tycker ni om att röja i framtida stickvägar?

Där jag röjar just nu är det tydligt att älgen har gått fram där skogen är glesaste och där finns mest beteskador, till ex längst dikar där älgen har gått i diken och betade på tallarna bredvid. Lösningen som jag funderar om nu är att röja en 1 meters bredd "älggata" där stickvägarna ska ligger i framtiden, förhoppningsvis skulle detta lyckas med att styra älgen att beta skog som ska tas bort vid första gallringen. Sen blir det en sen röjning på resten av beståndet (älgsäker höjd). Det krävs en tät föryngring för att tvinga älgen att gå i "älggatorna".

Vad tycker ni om det här? Känner någon till en försök/forskning med "älggator"?

Howard, jag har liknande erfarenheter.

Vi har bl.a. ett ca 5 ha område med frötallar som gett en bitvis god och tät självföryngring av tall samt lite löv och gran emellan. Jag har detta område som lite "experiment-yta" för att se utfallet av olika röjningsstrategier. Vad jag kan konstatera är att älgen nästan enbart betat utmed vägar och impediment i de delar där jag röjt tallen sent/sparsamt. I de tätaste områdena är det mesta för att inte säga allt oskadat.

Mycket beror säkert på var i landet skogen ligger, vår är belägen i gränslandet Skåne/Småland och det växer i regel som 17, så det kanske inte är den klassiska tall-marken. Men ändå...

Dock, några "älg-gator" tänker jag inte göra, jag stänger hellre ute älgen helt, lockar med lövbuskar runt bryn och impediment samt ställer krav på jägarna. Men det är ju för att det är möjligt i vårt fall.

Trådskrivaren Nisse skrev för övrigt några kloka ord tidigt i denna tråden som stämmer. Har man möjlighet så verkar självföryngrat inte betas lika hårt som planterat, det har även en tendens att bli tätare där det tar sig. Själv väntar jag med att röja tills tallen är 3-4 m och gärna i omgångar. Kanske inte optimalt för tillväxttakten, men en sönderbetad tall växer ju knappas bättre...

[quote="Mangan"]Här är en del av hygge som ligger i storlicensens område. På sex år har tallen växt kanske 5dm, och är nu uppe i midjehöjd lite drygt. Tror att hygget är från 1998/99. Senast jag pratade med jägarna (det var 2-3 år sedan) sa de att "här finns nästan ingen älg".
/quote]

Det ser alldeles väldigt trasigt ut det där, har aldrig sett något liknande. Kan det bli nåt av det där, eller är det förlorat?

Uppenbart är det det då inte finns några älgbetningsproblem här hos mig att klaga på i varje fall.

Uvskogen, var där för någon vecka sedan, det verkar som det blir lite högre). Ser fortfarande ut som f-n, men lite massaved kanske det blir så småningom.

Testa och sätt lite contorta. Gillar älgarna kanske inte lika mycket, och har möjlighet att växa ikapp röjningsbeståndet.

Hade varit en plan om det inte vore förbjudet fortfarande.

.

Vid röjning mot älg för att få fram tall brukar jag/vi ha stragegin att röja bort så mycket löv som möjligt utom asp, ek, rönn och sälg vilka är extra begärliga för älgen. Har märkt att ju mer trängda tallplantorna är av tex björk, desto mer betade är de. Verkar som att skotten smakar extra gott när trädet är trängt. Tom vissa av våra sitkagranplantor var betade när de stod trängda av björk. Efter brunnsröjning av dessa så växer de nu så det knakar samt att betningen försvunnit.

Ovanstående teori styrks även av en profesionell röjare som vi känner. Det verkar som att älgen hittar andra platser att beta på så fort tallbestånden lövröjs. Brukar även lägga märke till detta när jag är ute och kör; väl underhållna/röjda tallbestånd verkar vara i bättre skick än oröjda med tanke på betskador. Det ska tilläggas att detta säkert är väldigt lokalt betingat, men därifrån jag är (östra Småland) verkar ovanstående fungera bäst för att lindra betningsskadorna.