"Röjningsstubbar"?

Finns det några NORMER på vilken höjd de kvarvarande björkstubbarna får vara på?
Det är ju nästan omöjligt att ta sig fram i röjd skog där det varit mycket sly.

Det är lika många åsikter om stubbhöjder som det är människor bakom klingorna.

Men vad är det som lärs ut?

😀 Är det förröjning så måste stamnärä stubbarna vara korta.
Men tidiga röjningar hinner höga stubbar ruttna och dö före första gallring eller nästa röjning. Även den nya björkslyn kan dö efter ett par år pga stubbarna har smittat av svampen som dödar rötterna. Frönfödda björkar håller friska och växer som vanligt. Alla barrträd på kort stubb.

Det nästan omöjligt röja annat än högt och fälla stammar tvärskros om det är väldigt grovt och tätt eftersatt röjning😕.
I sådana skogar är även många år senare farligt att försöka gå genom halvruttna stammar och höga stubbar.
Blir helt annorlunda om man gör en vedgallring, kvistarna och korta stubbarna försvinner väldig snabbt och nästa röjning går snabbt också så det lönar sig nog om man har möjligheter att göra det.

Tack för intressant svar. Detta avser en eftersatt (glömd) förstaröjning på 1 ha i 15 år gammal skog bestående av 50% gran och 50% löv på friskt underlag. Hur lång tid kan man uppskatta det tar att göra en sådan röjning.? Det är rejält tätt så klart

Lika enkelt att svara på som min fråga:
- Hur långt är mitt snöre?

Tätt - hur tätt, för en del kan det vara en normal röjning.
Hur stor vana har du?
Hur effektiv är du?
En duktig litauer river säkert av det på mindre än ett arbetspass
En trött/ovan byråkrat kanske behöver en hel vecka.
Men när du röjer ska stubbhöjden ALDRIG understiga 30 cm, rent vansinnet att rota i jorden och det kommer bara en massa rotskott.

Kapa under lägsta gröna kvist.

LÅGA! En mig närstående mycket erfaren skogsarbetare röjde enligt alla konstens regler ca 1,5 dm stubbar med sneda skär för att träden skulle ramla åt rätt håll. Han snubblade till, och fick en stubbe rakt i bröstet. Lungan klarade sig med en hårsmån, men trasig bröstkorg är inte roligt! Vad hade hänt om stubben varit högre?

¨Nån gång körde vi med häst och då röjde man riktigt kort annars skadar man hästens känsliga ben alltför lätt. Traktor, ja inte för kort och snett för däckens skull.
Jag har också provat för ca 20 år sen att ta björk så högt man når med klingan för att ta bort toppkonkurrensen med tallen men behålla fukt och självkvistning i beståndet. Björken lever vidare men hämmas.
Har också prövat att göra röjyxhugg i björk och bryta ner på ca 1-1,5m höjd och då blir björken ur spel för ganska lång tid. Typ krypbjörk. Dessa björkexperiment skedde i andraröjning.
Annars brukar jag röja 3 dm omkring, beroende på mark och sikt.

Ta knähöga och hårt så behöver du inte dit förrän om 15 år. Höga stubbar körs även ner av maskiner, medans korta lättare kan gå in i däcket. Högg ur lite där jag röjde för tre år sedan, sen röjning. Jag svor över låga stubbar jag snubblade på hela tiden.

Långt innan "biologisk mångfald" myntades som begrepp så skapade jag klena höga röjstubbar genom att röja högt.
Först manuellt med japansåg, sedan med motorsåg utan att kröka på ryggen. senare år helst med Husqvarnas stångkedjesåg. Raka snitt, inga snedskär som ge skador på djur och maskiner, om stubben överlever.
De skogserfarna undrade då om "det var djup snö när jag röjde", men har sedan fått se att tickor, vedlevande insekter och hackspettar har fått glädje av det högröjda. Enstaka röjda ungträd har överlevt och faktiskt lyckats tillväxa så bra att de tillochmed vuxit förbi sina oröjda grannar. Så där får man ta i en gång till!
Och de höga röjstubbarna är absolut inget Problem för maskinerna vid de kommande gallringarna.

För övrigt är det mer än 20 år sedan jag tillät underröjning före avverkning på någon av mina fastigheter. Underröjning är totalt förödande för den biologiska mångfalden! För där ryker allt, undertryckta granar, brakved, enar, skogstry, videarter, allt!

Snubblar mindre vid knähöga stubbar än fotledshöga. Förröjning undviks med röjning i rätt tid.

När jag jobbade med röjsågen som professionell 80-95 så var det under nedersta grenvarvet på gran, löv så lågt som möjlig (kommer alltid upp igen) och tall på valfri höjd relaterat sågningshinder. Jag tror det är en bra tumregel än, men jag kan ha fel, rätta mig gärna.

+1 på det