Röjtips från röjarproffset (Video) ARTIKEL
Postat: tor 28 maj 2020, 00:59
Jag hade ju förmånen att få vara med på några dagars röjsågsutbildning under våren. Röjarproffset och instruktören Lasse Kaubak från Nordfor skulle lära ut produktionsröjning och jag har försökt att fånga hans tips om hur man blir en högproduktiv röjare på film. Här finns en drygt 20 min lång video som ger många bra tips och som visar exempel på övningar som man kan göra själv.
Ställa in selen
De moderna röjsågsselarna med ryggplatta och midjebälte ger en bra komfort och avlastar kroppen när de är rätt inställda. Bröstplattan ska sitta rakt fram på bröstbenet och det ska vara lika hårt tryck på varje axel. Höftbältet ska dras åt så att man bär mer vikt på höfterna än på axlarna och sedan ska upphängningsplattan/kroken sitta en dryg decimeter under ”höftkammen”. Alltså den hårda överdelen av bäckenbenet som man kan känna på högersidan. Man tenderar snarare att få riggröret för lågt än för högt vid skogsröjning.
Balansera in sågen
Här börjar vi nu avvika från de vedertagna sanningarna om hur en röjsåg ska hängas upp. När sågen (fulltankad) hänger fritt ska klingan fara uppåt så högt det går. Ju högre desto bättre! Man kan lossa och spänna fast upphängningsöglan (på Husqvarnasågarna) Så att man får rätt balans.
Sedan ska sågen hänga snett så att vänster handtag pekar nedåt. Se bilden här nedan.
Även detta justeras genom att lossa och ändra upphängningsöglan. När detta är klart testar du att trycka ner klingan ända ner till marken. Du ska kunna göra det och fortfarande stå rak och utan att högerhandens vinkel mot handtaget blir onaturlig eller spänd. Troligen får du lossa justerskruven för styret och vrida upp det så att högerhandens vinkel blir avslappnad även när klingan trycks mot marken.
I sidled ska styret justeras så att det ryms två fingrar mellan upphängningen och tills där styret vinklar upp mot högerhandtaget.
Arbeta med benen
Grundregeln vid allt röjsågsarbete är att man ska arbeta med benen. Inte med armar och axlar. Benmusklerna är starka och uthålliga och håller hela dagen. Genom att gå framåt och bakåt och böja knäna för att nå de sista decimetrarna får man bra flyt i arbetet.
Tre olika fällningstekniker
Lasse visade tre olika fällningstekniker och de ska liksom sitta i ryggmärgen. I ”muskelminnet”. Under röjningen alternerar han fritt mellan dessa tekniker hela tiden beroende på behov.
1. Höger/vänsterfällning
Med vinkling av klingan och med hjälp av klingans rotationsrikning kan man styra vilket håll träden faller. Lasse lär ut en teknik där han kan vinkla klingan väldigt mycket genom att höja eller sänka vänsterhanden. När han drar ner vänsterhanden öppnar han även greppet så att inte vänsterarmen får en obekväm ställning. Det syns väldigt bra i videon om hur han jobbar med öppen/stängd vänsterhand.
I videon visar Lasse en bra kapövning där man använder olika sektorer av klingan och olika vinkling för att få träden dit man vill.
Kraftig vinkling av klingan hjälper även till om man ska ”röja sig fram” där det är tätt med t ex grenar eller nedröjda träd.
Tanken med Lasses kapövning är att man ska nöta in kapmönstret i muskelminnet. Klingan ska bli en förläng del av kroppen och man ska inte behöva tänka på hur man sågar utan det ska liksom ske per automatik. Lite som när man cyklar.
2. Sektionsfällning
Ofta är det effektivt att kapa en stam högre upp än nere vid marken. Det kan vara lättare att komma åt när det t ex står täta rupper men det kan också vara enklare att få ner trädet dit man vill. Genom att kapa en bit upp får man mer utslag i fällriktningen och det går snabbt att sedan kapa stumpen som blev kvar.
3. Enhandsfällning
Här börjar vi komma långt från Säker skog och instruktionsböckerna men Lasse använder ofta enhandsfällning och har en bra teknik för detta. Anledningen till att fälla med en hand är att man behöver den andra handen för att dra undan stammen. Det viktigaste när man jobbar med en hand är att man håller klingan nere vid marken. ”När handen är uppe är klingan nere” för att citera Lasse. För att det ska bli precision i arbetet med enhandssågning vilar han vänsterhandtaget på vänsterbenet. När man sågar med högerhanden ska vänsterbenet vara framåt så att handtaget kan vila på vänster lår. Då får man full kontroll över sågen rörelser samtidigt som man kan hjälpa till att dra undan träd men vänsterhanden.
Arbetsupplägg
Vedertagen arbetsmetodik i röjinstruktioner brukar vara att man ska gå i stråk och röja en bredd om 2-4 meter. När man kommer till änden (beståndsgränsen) så vänder man och går tillbaka med ett lika brett stråk osv.
Lasse kör en annan metod som han hävdar är effektivare.
Det blir lite mer som ett ”matrisupplägg”. Man har, precis som i exemplet här ovan, en huvudriktning som kan vara beståndets längd. Det ska finnas någon visuell referenspunkt i huvudriktningen typ ett högt träd eller liknande. Men istället för att röja sig fram i ett stråk om 2-4 meter så kör man en stråkbredd om 25-30 meter. Och istället för att gå i ”längdriktningen” så går man tvärs över, fram och tillbaka i slag om 25-30 meters längd. Det ger enligt Lasse ett friare arbetssätt. Se illustrationerna här nedan.
Ingen ”attackröjning”
Enligt Lasse fungerar det inte att köra ”rusröjning” eller attackröjning där man försöker springa så fort som möjligt om man ska röja professionellt. Det är inte energieffektivt och man orkar inte hålla på så en hel dag. Istället är det ett jämnt, metodiskt och intensivt arbetstempo som ger högst produktion. En del i effektiviteten är t ex att ha två bränsleflaskor, fil (och vatten) med sig på selen så att man inte behöver gå runt efter bränsle i onödan. Då kan man röja tre timmar i sträck innan man tar nån längre rast och man får mycket gjort. Bra exempel på bränsleflaskor är den typ av lättviktsflaskor som fjällvandrare har för t-sprit till Trangiakök. De är lätta och håller tätt. Sätt fast dem på selen med kapellstroppar av gummi.
Jaga tidstjuvar
För att få effektiva röjdagar så gäller det att ha ordning på grejerna. Att som ovan här beskrivits ha bränsle, fil och vatten med sig i selen är en sådan viktig detalj. En självklarhet är att börja arbetsdagen i tid och ett annat tips är att ha med sig regnkläderna ut i skogen (gärna på selen) om det finns minsta misstanke om regn. Annars går det åt dyrbar tid för att gå och hämta dem. Det gäller även att ha med sig lite reservdelar (i bilen) och helst också en reservsåg så man slipper att avbryta dagen om något går sönder.
En annan pryl som är bra att ha med sig är en liten sminkspegel. Den behövs när man ska peta ut sågspån ur ögat. Även om man använder visir eller skyddsglasögon så händer det förr eller senare att man får skräp i ögonen. Övrig skyddsutrustning som första förband samt mobiltelefon eller nödsändare är en självklarhet.
Är det någon som är sugen på att trimma sin röjförmåga så kan jag rekommendera en dag eller två med proffsinstruktör från t ex Nordfor.
Ställa in selen
De moderna röjsågsselarna med ryggplatta och midjebälte ger en bra komfort och avlastar kroppen när de är rätt inställda. Bröstplattan ska sitta rakt fram på bröstbenet och det ska vara lika hårt tryck på varje axel. Höftbältet ska dras åt så att man bär mer vikt på höfterna än på axlarna och sedan ska upphängningsplattan/kroken sitta en dryg decimeter under ”höftkammen”. Alltså den hårda överdelen av bäckenbenet som man kan känna på högersidan. Man tenderar snarare att få riggröret för lågt än för högt vid skogsröjning.
Balansera in sågen
Här börjar vi nu avvika från de vedertagna sanningarna om hur en röjsåg ska hängas upp. När sågen (fulltankad) hänger fritt ska klingan fara uppåt så högt det går. Ju högre desto bättre! Man kan lossa och spänna fast upphängningsöglan (på Husqvarnasågarna) Så att man får rätt balans.
Sedan ska sågen hänga snett så att vänster handtag pekar nedåt. Se bilden här nedan.
Även detta justeras genom att lossa och ändra upphängningsöglan. När detta är klart testar du att trycka ner klingan ända ner till marken. Du ska kunna göra det och fortfarande stå rak och utan att högerhandens vinkel mot handtaget blir onaturlig eller spänd. Troligen får du lossa justerskruven för styret och vrida upp det så att högerhandens vinkel blir avslappnad även när klingan trycks mot marken.
I sidled ska styret justeras så att det ryms två fingrar mellan upphängningen och tills där styret vinklar upp mot högerhandtaget.
Arbeta med benen
Grundregeln vid allt röjsågsarbete är att man ska arbeta med benen. Inte med armar och axlar. Benmusklerna är starka och uthålliga och håller hela dagen. Genom att gå framåt och bakåt och böja knäna för att nå de sista decimetrarna får man bra flyt i arbetet.
Tre olika fällningstekniker
Lasse visade tre olika fällningstekniker och de ska liksom sitta i ryggmärgen. I ”muskelminnet”. Under röjningen alternerar han fritt mellan dessa tekniker hela tiden beroende på behov.
1. Höger/vänsterfällning
Med vinkling av klingan och med hjälp av klingans rotationsrikning kan man styra vilket håll träden faller. Lasse lär ut en teknik där han kan vinkla klingan väldigt mycket genom att höja eller sänka vänsterhanden. När han drar ner vänsterhanden öppnar han även greppet så att inte vänsterarmen får en obekväm ställning. Det syns väldigt bra i videon om hur han jobbar med öppen/stängd vänsterhand.
I videon visar Lasse en bra kapövning där man använder olika sektorer av klingan och olika vinkling för att få träden dit man vill.
Kraftig vinkling av klingan hjälper även till om man ska ”röja sig fram” där det är tätt med t ex grenar eller nedröjda träd.
Tanken med Lasses kapövning är att man ska nöta in kapmönstret i muskelminnet. Klingan ska bli en förläng del av kroppen och man ska inte behöva tänka på hur man sågar utan det ska liksom ske per automatik. Lite som när man cyklar.
2. Sektionsfällning
Ofta är det effektivt att kapa en stam högre upp än nere vid marken. Det kan vara lättare att komma åt när det t ex står täta rupper men det kan också vara enklare att få ner trädet dit man vill. Genom att kapa en bit upp får man mer utslag i fällriktningen och det går snabbt att sedan kapa stumpen som blev kvar.
3. Enhandsfällning
Här börjar vi komma långt från Säker skog och instruktionsböckerna men Lasse använder ofta enhandsfällning och har en bra teknik för detta. Anledningen till att fälla med en hand är att man behöver den andra handen för att dra undan stammen. Det viktigaste när man jobbar med en hand är att man håller klingan nere vid marken. ”När handen är uppe är klingan nere” för att citera Lasse. För att det ska bli precision i arbetet med enhandssågning vilar han vänsterhandtaget på vänsterbenet. När man sågar med högerhanden ska vänsterbenet vara framåt så att handtaget kan vila på vänster lår. Då får man full kontroll över sågen rörelser samtidigt som man kan hjälpa till att dra undan träd men vänsterhanden.
Arbetsupplägg
Vedertagen arbetsmetodik i röjinstruktioner brukar vara att man ska gå i stråk och röja en bredd om 2-4 meter. När man kommer till änden (beståndsgränsen) så vänder man och går tillbaka med ett lika brett stråk osv.
Lasse kör en annan metod som han hävdar är effektivare.
Det blir lite mer som ett ”matrisupplägg”. Man har, precis som i exemplet här ovan, en huvudriktning som kan vara beståndets längd. Det ska finnas någon visuell referenspunkt i huvudriktningen typ ett högt träd eller liknande. Men istället för att röja sig fram i ett stråk om 2-4 meter så kör man en stråkbredd om 25-30 meter. Och istället för att gå i ”längdriktningen” så går man tvärs över, fram och tillbaka i slag om 25-30 meters längd. Det ger enligt Lasse ett friare arbetssätt. Se illustrationerna här nedan.
Ingen ”attackröjning”
Enligt Lasse fungerar det inte att köra ”rusröjning” eller attackröjning där man försöker springa så fort som möjligt om man ska röja professionellt. Det är inte energieffektivt och man orkar inte hålla på så en hel dag. Istället är det ett jämnt, metodiskt och intensivt arbetstempo som ger högst produktion. En del i effektiviteten är t ex att ha två bränsleflaskor, fil (och vatten) med sig på selen så att man inte behöver gå runt efter bränsle i onödan. Då kan man röja tre timmar i sträck innan man tar nån längre rast och man får mycket gjort. Bra exempel på bränsleflaskor är den typ av lättviktsflaskor som fjällvandrare har för t-sprit till Trangiakök. De är lätta och håller tätt. Sätt fast dem på selen med kapellstroppar av gummi.
Jaga tidstjuvar
För att få effektiva röjdagar så gäller det att ha ordning på grejerna. Att som ovan här beskrivits ha bränsle, fil och vatten med sig i selen är en sådan viktig detalj. En självklarhet är att börja arbetsdagen i tid och ett annat tips är att ha med sig regnkläderna ut i skogen (gärna på selen) om det finns minsta misstanke om regn. Annars går det åt dyrbar tid för att gå och hämta dem. Det gäller även att ha med sig lite reservdelar (i bilen) och helst också en reservsåg så man slipper att avbryta dagen om något går sönder.
En annan pryl som är bra att ha med sig är en liten sminkspegel. Den behövs när man ska peta ut sågspån ur ögat. Även om man använder visir eller skyddsglasögon så händer det förr eller senare att man får skräp i ögonen. Övrig skyddsutrustning som första förband samt mobiltelefon eller nödsändare är en självklarhet.
Är det någon som är sugen på att trimma sin röjförmåga så kan jag rekommendera en dag eller två med proffsinstruktör från t ex Nordfor.