5000 s/Ha

http://www.skogsmastarna.se/news.aspx?NEW_ID=17

Vad tror ni om detta?

Jag tror definitivt att det ökar volymen. Om det är *lönsamt* att ta ut energived i första gallringen är däremot en bra fråga. Kanske inte idag, men om 30 år?

Det ger i alla fall mer arbete åt entreprenörerna vid gallring, men mindre vid röjning.

Och det finns fortfarande de som pratar om röjningsberg och röjningstvång. Varför?

ja de kan man ju fundera över..
Tror ju inte att de lönar sig för den private markägaren förens dom börjar betala bra mycket mer än vad dom gör idag för energived..plus att du får ju sämre avkastning för det du har kvar, smalare stammar osv..
Kanske dom vill att entreprenörerna vill få mer arbete?

Den eventuella lönsamheten i detta ligger ju i om den tidiga förstagallringen kan göras skonsamt mot kvarvarande bestånd. Självverksam med motorsåg, 4-hjuling och gott om tid typ.

Inget nytt. Så har jag skött skogen hela tiden. Försiktig röjning (om viltsituationen tillåtit röjning över huvud taget) - tidig förstagallring till flis.

Nyfiken fråga.

Är inte tanken att man får en före 1a gallring, som i praktiken är en extra omgång och som ger ett flisbart material, och att den rktiga 1a gallringen kommer något senare.
I praktiken skulle ett högt stamantal kunna ge även en extra gallring för att komma ned till slutligt stamantal?

Även om det är mer arbete ger det också kortare tidsintervall och fler intäkter, för alla parter.

Eller tänker jag fel?

Jag tror att gallringsmetoden och prissättningen måste utvecklas för att anpassas mot det täta beståndet. Tror inte att nån skördarförare vill sitta och plocka småpinnar, tar lång tid att få ihop tillräcklig massa för ett dagsverk.

Annars så kan det mycket väl visa sig att det blir lönsamt, på rätta marker och bestånd.

Ernst säger inget nytt. Jag säger samma sak så har jag skött skogen sedan mitten av 70-talet, och då har det varit på vissa områden där björken varit dominerande betydligt fler än 5000 stammar per hektar när jag gjort den första gallringsröjningen som jag flisat och använt för egen uppvärmning. För mig som alltid varit självverksam skulle tanken alldrig ha slagit mig att låta dagens stora maskiner ge sig in i ett sådant bestånd. Jag har bestånd som jag nu är inne och gör åtgärder för tredje gången på 30 år och där kan det bli med skördare som det utförs med. Jag har tidigare i denna röjnings lina gett en fingervisning till er som fortfarande kan hantera motrsåg och röjsåg att ni har ett gyllene tillfälle att dra nytta av det såkallade röjnings-berget, men av någon anledning är det ingen som komenterat detta. Hur är det med antreprenörsandan?

Samma även för mig.

Har också legat på högre stamantal än tex Skogsstyrelsens rek under de år som jag hållit på i egen skog.
Främsta anl är betesskador fr älg, men även tack vare viss problem med bla "knäckesjuka".
Det blir alltså tyngre "röjningsgallring" som förstaåtgärd, och sedan får man gå in och upprepa röjningen efter 5-6 år som 2á åtgärd för att tex undvika "snöbrott"

Fördelar

*Vesäntligt större chanser att kunna röja fram ett kvalitetsbestånd.
*Bätte avkvistning.
*Möjlighet att ta ut klenved. (se även flisning).

För den självverksamma är det nog bara fördelar med det här iom att man får ut ved att elda med och kan ta ut den veden själv. Att låta skogen växa igen totalt utan någon röjning för att sen ta in maskiner och göra flis av det tror jag inte är lönsamt just nu.

Men allt det här beror ju på vart i landet man bor, betestryck mm. På flera av de försenade ungskogsröjningarna jag röjt i år har det varit så mycket björk att den tryckt ner tallarna, det känns nog snopet om man först planterat tall och sen får en björkskog istället
Man kan ju styra trädslagen genom röjning, både björk och gran verkar trivas på alla marker nuförtiden och behöver hållas undan om man vill producera tall tex.

Det är upp till skogsägaren att göra som han/hon tror är bäst i slutändan.

Så, grabbar, vad säger ni till de som tycker vi har ett röjningsberg i skogen då?

ja nå ska man hålla på å ta ut klenved kan jag väl köpa om man har ett mindre skifte, men säg att du har 50ha röjskog blir ju omöjligt att ta ut allt som klenved, då tror ja de är bättre lägga sig på 2500-3000/Ha å om du röjer klent kan man ju hålla på året runt, men ska du vänta å göra det i fler omgångar så ökar ju riskerna för insektsangrepp för träden blir ju bara grövre å grövre för varje år

Du har så rätt. Att försöka få upp ett tallbestånd under björkskärm är dömt att misslyckas. Då måste det till röjning.

För egen del har det huvudsakligen handlat om granplanteringar. Där har inte kommit upp någon Björk, endast självsådd gran och någon toppbetad tall förutom det planterade. Det är först de senaste tre-fyra åren viltet har släppt upp något annat. Nu får jag nog tänka om då det gäller ett skifte med sådd Tall. Där har jag redan varit med en buskkniv bland Björkarna men får nog dit snart igen för att hämta energived till flisstokern.

Så här kan jag som självverksam med ynka 35 hektar hålla på, men det visar att man måste nog anpassa sig efter situationen.

Förutsättningarna skiljer naturligtvis från fall till fall, och hur man vill sköta skogen/är beroende av kapital därav,,,, men hurpass vanligt är det att man skalar ut 50 ha "sammanhängande", i privatägda skogar, alt i den takten att motsv areal klassas som "likåldrigt röjningsbestånd"?.

Här hör det iaf till "undantagen",,,, dvs sålänge det inte är "Bolagsskog".

Edit:

Håller med dig Ernst gälland lövuppslag i tallbestånd.
Blir det "härskande" så måste man givetvis in och köra en tidig lövröjning.

I ett läge där vi har mängder med privata skogsägare som verkar tycka det är lagom att titta till skogen vart tjugonde år, kan man knappast gå ut och rekommendera 5000s/ha. För den som är intresserad av att få ut så mycket som bara går och kan göra jobbet själv är det säkert inget fel med täta bestånd som successivt glesas ur.
Massvis med eftersatta röjningar,okunniga markägare och överskuggade tallplanteringar är min vardag och mitt jobb sedan sju år. Skönt att de finns jobb!!! Välkomna att hjälpa till!