Skogsröjning

Att röja klimatsmart

39 inlägg 3863 visningar 11 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Att röja klimatsmart

vinterrojarn  
#602241 Gran kommer jag att fortsätta att ställa ut istället för tall eller björk på de marker där granen är att föredra.

Annars så blir det björk och tall.

Har väldigt få kunder som vill ha rönn,sälg,asp,al på sina marker....

Karl den tionde tågade över lilla bält år 1658 30 Januari, han utnyttjade den tjocka isen som bildats över sunden.

1600-talet kallades för det kalla århundradet.
Många slag kunde utkämpas pga tjocka isar och truppförflyttningar var möjliga att genomföra tack vare isen och kylan.
Många frös dock ihjäl också....

Stihl Motorsågar och Röjsågar
Användarvisningsbild

Re: Att röja klimatsmart

halvproffs  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#602244 Nja, 2 kompanier gick under när isen inte höll.
Då var det någon smart person som insåg att om man spred ut manskap och hästar mm så höll isen.

Användarvisningsbild

Re: Att röja klimatsmart

Älgfoderodlare  
#603082
Fredrik Reuter skrev:Jo, jag tror det är konsensus bland forskare och andra kunniga om att ett orört bestånd som skött sig själv producerar mest volym biomassa. Vi röjer och gallrar primärt för att odla fram värdefulla rotstockar som ger högt netto vid avverkning.

Kanske lite trist för ett skogsbrukarhjärta men troligtvis sant.


När det gäller skogsbrukande, är det nog långsiktighet som gäller ! För mig har det blivit en kombo av att te sig lite som både Ent ( -These are my friends, I've know'n them since they were acorns and seeds) o fondförvaltare ( + 180 % på privat pensionssparande 20 år, + 220 % på PPM 20 år egen förvaltning ( OT) ) Skogen ligger nog inte långt efter när det gäller biomassa. Och där har nog utgångspunkten varit att se de enskilda träden mer än skogen som helhet.
- Vad kan detta träd ge i värde om det får stå tills värdet är optimerat ? Och sen, då kommer en annan helhetssyn in. Vad blir de kvarvarande trädens tot. värde över tid o hur optimerar jag dom ? Krav 1: - Är ju att minimera kostnader / utgifter ( fondförvaltaren ). Krav 2: - Optimera tillväxt ( Ent = sök kunskap o skapa åtgärd ( utöka de enskilda trädens potetial ), rätt träd på rätt mark ). Därefter; Grundkapitalet x tiden skapar tillväxten ( rätt utfört ger det en exponentiell kurva) Inga hack i grafen oavsett konjunktur ! Gallra inte bort kapital ni kan behöva inför framtiden ! Skog växer ju trots allt ändå, även i lågkonjunkturer !
Skog för mig är de träd som bildar den, inte utrymmet mellan dom !

Användarvisningsbild

Re: Att röja klimatsmart

skogshare  
#604623 Jag menar att det klimatsmartaste är att röja två till tre gånger till de optimala förband som ska vara fram till slutavverkningen. För gran 3 - 3,5 m och för tall och björk 3,5 - 4 m förband och med en sista röjning vid 6 - 8 m beståndsmedelhöjd ( åtminstone för tall och björk ).
   
Härigenom fås snabbt de fullslutna och växtliga bestånd som i förhållande till andra skötselalternativ bäst förmår att tillvarata markens virkesproducerande förmåga under en normal omloppstid och att samtidigt generera ;

- störst mängd gagnvirke och timmer per hektar ;
- bra kvalitetsegenskaper  med bl.a. god stamform som ger ett högt sågutbyte ur timmerstockarna ;
- hög densitet ;
- bäst motståndskraft mot stormar.

Allt detta betydande klimatpositiva faktorer, som ju också innebär till att en optimal mängd trä kan fortsätta att binda kolet i olika högförädlade och högvärdiga träprodukter under åtskilliga decennier efter avverkning. 

Avatar Fallback

Re: Att röja klimatsmart

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#604627 Vi får stora produktionsförluster om vi bara röjer ner till vad som anses vara lagom stamantal till slutavverkning idag. Ska vi köra gallringsfritt så får vi vänja oss med stamtäta slutavverkningar, kortare omloppstid, lägre medelstam men många kubik per hektar.

Användarvisningsbild

Re: Att röja klimatsmart

skogshare  
#604656
Skogsola skrev:Vi får stora produktionsförluster om vi bara röjer ner till vad som anses vara lagom stamantal till slutavverkning idag. Ska vi köra gallringsfritt så får vi vänja oss med stamtäta slutavverkningar, kortare omloppstid, lägre medelstam men många kubik per hektar.


För att få en bra diskussion och objektivt kunna avgöra vilket alternativ, som är produktions- och klimatmässigt bäst - traditionellt gallringsskogsbruk eller gallringsfritt - krävs, menar jag, att någon forskare tar fram jämförande data om genomsnittlig brösthöjsdiameter, beståndshöjd, formkvot samt total gagnvirkes- och timmerproduktion för aktuella trädslag och de mest frekventa boniteterna när det gäller ;

1. bästa varianten av gallringsskogsbruket
2. gallringsfritt med de skötselåtgärder och förband, som jag nämner eller som kan anses bättre. 

Jämförelsetidpunkten bör vara den ålder som som anses normal / rekommenderad slutavverkningsålder vid traditionell skötsel eller då det ena alternativet uppnått en genomsnittlig brösthöjdsdiameter på 30-35 cm ( mindre på svaga boniteter).

Jag menar att bestånden med sagda förband efter röjning sluter sig tillräckligt snabbt för att inte förorsaka nämnvärda produktionsförluster i ungskogsstadiet samtidigt som träden ges tillräckligt utrymme för god tillväxt till slutavverkning utan påtaglig självgallring.
 

Avatar Fallback

Re: Att röja klimatsmart

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#604658 Då måste forskaren också kunna tala om för dig om den gallringen som du kanske ska göra om 20 år kommer att ge dig en skaplig intäkt och ett fint kvarvarande bestånd eller i värsta fall bli en förlustaffär och med skador på den kvarvarande skogen. Den forskaren som lyckas med det är inte född än.

Användarvisningsbild

Re: Att röja klimatsmart

Älgfoderodlare  
#604668 Nu vet jag inte om ni herrar "skogshare" "Skogsola" har sett "halvproffs" bild i tråden " Stamkvistning av tall, del 1", sid. 5 ( lite suddig bild ) i denna kat. Nu ser man ju inte det så bra, men jag kan anta att medelstammen inte är att förringa. Detta bestånd lär ju knappast ha röjts i någon nämnvärd utsträckning men då som sagts gallrats 2 ggr. Jag vet inte om jag skulle kunna påstå att just det beståndet hade sett ut som det gör, om det röjts enl. praxis ? Om det står i ytterligare 20-30 år, kan man ju inte bara sia om hur stor volym / areal som står där, det blir ganska uppenbart när man tittar på bilden ! Kommer förmodligen att vara ganska stormsäkert = få avgångar fram till avverkning. Jag tror att vi lite till mans har för dålig tilltro till vad våra marker EGENTLIGEN kan producera ! Att då säga på förhand i ett bestånd, att bäst resultat får man efter dom eller dom åtgärderna; Röja ner till rätt förband, gallra si eller så hårt ! För mig har nog viktigast varit; Lyft blicken, titta på träden som står där. Det säger mig oftast mer om hur de kan växa o bör få växa o hur lite jag verkligen ska lägga mig i ! Dessutom blir det ganska klimatsmart !

Användarvisningsbild

Re: Att röja klimatsmart

skogshare  
#604690
Skogsola skrev:Då måste forskaren också kunna tala om för dig om den gallringen som du kanske ska göra om 20 år kommer att ge dig en skaplig intäkt och ett fint kvarvarande bestånd eller i värsta fall bli en förlustaffär och med skador på den kvarvarande skogen. Den forskaren som lyckas med det är inte född än.


Det är inte minst för att minimera risken för skador på stående skog och därmed ofta förlustaffärer, som jag nu allt mer efterlyser ett gallringsfritt skogsbruk.

De data och jämförelser jag efterfrågar är beräkningar av typbeståndens totala och rent produktionsmässiga prestationer under omloppstiden vid givna skötselförutsättningar ( förband, gallringsstyrka och antal gallringar ) utan ekonomiska hänsynstaganden.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).