Röja gammal betesmark.

Tidigare fick det stå 100 träd per ha och enstaka mindre områden med buskage på max 100m2 stycket, Det vart ramaskri och efter förhandlingar ändrades det till 160st/ha men buskagen fick stryka på foten.

100 träd per hektar brukar anses som en mycket vettig fröträdställning och har man så mycket av utvecklade lövträd på sin betesmark så lär det inte vara mycket kvar av ljuset till gräset. Fördelar man antalet jämnt i rutförband så blir det ett träd var 10:e meter.

Här kan man läsa mer vad som gäller: http://www.pro-natura.net/publikat-filer/ra10_8.pdf

Fast den där är inte aktuell längre, De reglerna gällde före 2010. 2010 och 2015 kom nya regler igen.

Här är aktuell version: https://nya.jordbruksverket.se/stod/lantbruk-skogsbruk-och-tradgard/sam-ansokan-och-allmant-om-jordbrukarstoden/bedomning-av-betesmarker-och-slatterangar

Blir en bedömningssport med andra ord! Fanns inget om antal träd i denna skrift? 🙃

Tack för svar!

Med de regler som Jordbruksverket har gett ut får man förutsätta att om man följer dem, följer man även reglerna om djurskydd vad gäller svalka under varma sommardagar, resp skydd mot kraftig nederbörd.

Det är rätt noterat. På ett vis är reglerna enklare då det är resultatet som räknas i gengäld så blir det en bedömningssport.

I min länk fanns det fyra bilder och ingen av dem tyckte jag saknade skugga i omfattning som skulle påverka djurens välmående.

Skydd mot nederbörd har du knappast ett så stort behov av att det skulle vara ett problem normal sommartid? Eller ska du ha den som vinterhage inom ramen för kontrollprogrammet av utegångsdjur?

Gäller att Länstyrelsen ger goda råd då och verkligen kommer ut och visar hur det ska se ut!

har sett att man säter ut små vindskydd eller en vagn med tak och väggar åt fåren nu för tiden, frågan om dom bryr sig på samma sätt som vi, när jag hade får och de kunde gå ut och in som dom ville låg dom gärna ute när det var snöstorm och regn men gärna inne när det var solsken.
Det djuren kan vara intresserad av är väl skugga om det är riktigt varmt och har du lite träd kvar så blir det bra

Nu har jag fått svar - jag blev helt enkelt uppringd av en handläggare.

I rimlig omfattning så får jag, som djurägare, själv se till att djuren har bra med skugga för varma sommardagar. Dvs om jag bedömer att de brukar hänga i en aspdunge så får dungen stå kvar.

Vad gäller "enstaka träd" som ska sparas, så var det olyckligt att den formuleringen hängde med. Bärande buskar och hålträd bör sparas, eftersom det gynnar djurlivet. Men i övrigt ska jag se till att hålla ett varierat hagmarkslandskap - med öppna ytor och solitärer som ger karaktär åt landskapet.

Eftersom vi har en del självsådda tallar på spridda ställen, så kan dessa få vara kvar.

Jag började nu i helgen med att ta ner veketåg och älggräs för att gynna gräset. Ja, är det betesmark så ska det vara så mycket gräs och örter som möjligt, det är jag med på. Har en helg kvar, därefter går jag loss på träden.

Frågan är vad jag ska göra med grenarna? Jag är helt grön på avverkning, men har en bensindriven flistugg. Grenarna får inte lämnas kvar i hagen, och jag får inte köra med något tyngre än en ATV eller väldigt lätt traktor i området - körskador får inte förekomma eftersom det är ett naturskyddsområde.

Alltså kan jag tugga dem på plats och samla ihop fliset - eller ta ut grenarna som de är.
Finns det marknad för grenarna om jag släpar dem så att de är lyftbara med gripklo? Hur mycket behöver jag få ihop för att det ska löna sig jämfört med att ta med dem och dumpa på annat ställe?

Hur ska jag tänka, givet förutsättningarna?

Har du pålitlig tjäle där du bor?
''Körskador får inte förekomma'' är en standardskrivning men har inte hindrat andra att att köra med slutavverkningsmaskiner sålänge det är tjälad mark.
Min erfarenhet är att man ska hugga i så stora bitar som det över huvud taget går att hantera med vald kran, helst utan att kvista alls. Den ökade tiden för att manuellplocka ris står nästan aldrig i proportion till ett ökat virkesvärde av att hugga ut sågbart virke. Undantaget är ädellöv eller grov asp men där behövs vanligen ändå kvistning för att få upp dem på lasset.

Nej, det är sällan det är pålitlig tjäle. Vi har kustklimat med stora öppna fält, inte många km från kusten.
Är det grov asp (eller annat träd) så tar jag tillvara på veden själv, även grova grenar. Utan det är snarare de mindre grenarna, vad jag gör med dem.
Nu ville min mamma vara med och tugga grenar med min ATV-drivna flistugg sa hon, så då får hon göra det.
Hon ville också ta tillvara på fliset att ha själv som strö till sina katter och höns. Well, good luck. 😉

Här är f.ö. aspdungen som jag fick godkänt på av Länsstyrelsen:
https://www.google.se/maps/@57.7927634, ... 264!8i5632

Och här är en del av igenväxningen som ska bort (rakt fram och bakåt i bild):
https://www.google.se/maps/@57.7947669, ... 704!8i4352

Vet inte vad du ska köra ut med men min granne hugger av någon eller några stockar och sedan lägger han resten i en högutan att kvista för att sälja som flis. Blir inte så mycket småkvist att ta rätt på utan det flisar köparen

Det är alltifrån sly till 4-5 m höga träd av allehanda löv och tall.

Men frågan är om det lönar sig att lägga ut det där hagen vetter mot väg, dvs om man kan sälja grot och sly. Eller om det är lika bra att tugga ner det direkt. Finns det marknad för egettuggat?

Det rör väl sig om ca 1-2 ha med sly och grot, grovt räknat.