Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 Svara  12 inlägg  3449 visn.  8 följer
Användarvisningsbild

Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#563766 Den här tråden ingår som en hel serie trådar om röjning. Här hittar du de andra trådarna:

Dags att skapa framtidens skogar - Ut och röj människa! Röjning del 1 (starttråd)
Röjning del 2 - Varför ska man röja?
Röjning del 3 – var ska jag börja?
Röjning del 4 – När (på året) kan jag röja?
Röjning del 5 – Vad behöver jag för utrustning?
Röjning del 6 - Hur ska jag jobba?
Röjning del 8 - Hur lång tid tar det att röja?


Vad ska jag röja bort?
Den största anledningen till att man behöver röja är att det utöver de plantor som man har planterat (eller sått) också växer en massa träd och buskar som har sått sig själva (självföryngrats). Speciellt björk brukar komma i stor mängd om det är markberett eller lite fuktig mark. Ibland kan det vara 10-20 000 lövträd per hektar utöver de plantor som planterats.

En tröskel för att komma igång med röjningen kan vara att man inte riktigt vet hur man ska röja och vad man ska röja bort. Här kommer lite enkla tumregler att ha med sig i olika typer av röjning.

1556278431_enkel-röjning.jpg


Röja i granplantering
Det här är en väldigt enkel röjning. I första hand sparar man de granar man planterat och röjer bort all lövsly. Man sparar dock löv i luckor (där det fattas plantor). Är man certifierad (FSC eller PEFC) ska man ha 10% löv i bestånden och då måste minst 10% av stammarna man sparar i röjskogen vara löv. Troligen ännu fler om det ska räcka till att gallra bort lite i framtiden.

Spara i första hand löv där det är fuktigt. Där kan du spara lika många björkar per hektar som du har granar/ha i resten av beståndet. Tumregeln är ca två meter mellan stammarna. Har du tallar med i beståndet kan det vara trevligt att spara om det inte är allt för bördig mark. Om du tror att beståndet behöver röjas en gång till så behöver du inte glesa ut bland barrstammarna. Men om du tror att det är sista gången det röjs så ska stamantalet justeras till lämpligt antal. Mer om de längre ner.

Om björken i granplanteringen har kommit upp i höjd vid första röjningen så att den är några meter högre än granarna kan man ev välja att spara en björkskärm. Det innebär att man utöver de planterade granarna sparar fina björkar med ett avstånd av 3-4 meter mellan stammarna. Dessa björkar kommer att växa före granarna och ger snabbt stamvirke i form av ved eller massaved. Sparar du en björkskärm så ska den tas bort så småningom (inom 10-15 år) och det går att göra själv eller med en inlejd skördare. Granen trivs bra ihop med björk och försök har visat att granar som stått under björskärm får en starkt tillväxt efter att skärmen avvecklats. Björkskärmen ger tidig virkesproduktion men kräver mer arbete och finlir.

Röjning i tallföryngring
Oavsett om du fått upp en tallföryngring genom plantering, sådd eller självföryngring så behöver den röjas. Eftersom tallen är hårt ansatt av vilt finns två steg i röjningen av tallföryngringen: Det första är en tidig röjning för att ta bort överskärmande löv och ev förväxande och fula “vargtallar”. Tallen är, till skillnad mot granen, mycket känslig för överskärmning. I det här skedet röjer man inte direkt bland tallstammarna utan tar bara bort det som hindrar tallarna från att växa och utvecklas. Finns det väldigt täta tallgrupper kan man enkelställa stammarna men är det mer än en meter mellan stammarna så lämnar man alla.

OBS! att man inte ska röja bort redan betade löv- eller tallplantor. Älgen och rådjuren fortsätter gärna att beta på dessa så de blir inget hot mot det man vill ha kvar. Det går att toppa av dem om de hindrar någon tall men ta inte bort hela. På samma sätt kan man också toppa ner lövplantor utan att röja bort dem helt så skapar man alternativt foder än tallplantor.

Kvalitetskogssröjning
I nästa steg röjer man bland tallstammarna och det ska helst göras när risken för älgbetning blivit mindre. D v s när toppskotten kommer över älgsäker höjd (4-5 meter). Då röjer man till slutförband innan gallring. Men har man en fin kvalité på tallen och många stammar per hektar kan man med fördel göra den här utglesningen i två steg för att inrikta sig mot kvalitetsvirkesproduktion. Det ger även ytterligare säkerhet mot viltskador. Glesa ut till ca 4000 stammar/ha i första stamröjningen (ca 1,5 m mellan stammarna). Efter ytterligare ett antal år röjs beståndet ner till slutförband innan gallring vilket då hamnar runt 2000-3000 stammar beroende på ståndortsindex (bonitet). Den här skogsskötseln ger virke med täta årsringar och smala kvistar men den kräver mer arbete. Vill man inte röja den här tredje gången så tar man ner till slutförband vid den andra röjningen..

Röjning i lövbestånd
Med lövbestånd avses i första hand björk, asp eller klibbal. (För bok- och ekskogsskötsel gäller delvis andra principer.)

Låt lövträden gå upp i höjd till 5-6 meter innan den röjs första gången. Röj sedan fram ett bestånd med ca 2000 stammar per ha. Fokusera på fina, raka stammar som huvudstammar, utan klykor eller skador. Därefter ska björk och asp röjas så snart kronorna växer ihop. Det går snabbt och kan ske efter bara några år. Lövträden behöver ha krona på halva trädhöjden och de får då en mycket snabb tillväxt i tidig ålder. För att ta vara på den tillväxtmöjligheten behöver lövträden utrymme. Björk och asp röjs ofta alldeles för försiktigt (och för sällan). Snart nog är de inne i gallringsålder och då gäller samma principer (men annan utrustning). Det går att sköta al med liknande röjningsprogram men den bör stå lite tätare än björk och asp.

1556278474_tall.jpg


Sista röjningen
Oavsett om du behöver röja din ungskog en, två eller tre gånger så ska man vid den sista röjningen slutligen forma sitt skogsbestånd i stamantal och trädslag. Det är viktigt att hålla ett lämpligt stamatantal som skogen kan ha tills det blir dags att gallra första gången. Sparar man för många stammar måste man in tidigare och gallra vilket ger en klenare medelstam och ett sämre gallringsnetto. Har man ett välröjt bestånd med lägre stamantal kan man vänta lite längre och få ut ett bättre netto i gallringen. Vad som är lämpligt stamantal beror på trädslag och markens ståndortsindex (bonitet). Ju bättre mark desto tätare stamantal kan man ha och omvänt om man har svagare mark.

1556278451_röjt.jpg


Här finns en enkel tabell som du kan ha som riktmärke (läs mer längre ner om hur man mäter stamantal):
Typ av skogsmark Stamantal efter röjning (barrbestånd)
Bra mark (från T26 eller G28 och bättre): 2500 - 2700 st/ha
Medelgod mark (T18-T24 eller G22-G26): 1800 - 2100 st/ha
Svag mark (upp till T16 eller G20): 1300 - 1500 st/ha

För lövbestånd (björk) på medelgod till god mark är lämpligt stamantal för slutförband runt 1200 - 1500 st/ha.

Röjning i eftersatta bestånd
Med ett eftersatt bestånd menas i det här sammanhanget ett bestånd som är alldeles för stamtätt och som borde ha varit röjt för åtskilliga år sedan. Beståndshöjden kan vara 6-8 meter eller till och med mer. Ofta kan man rädda ett eftersatt bestånd med en röjning och vad man än gör så kommer man att bli tvungen att röja det innan en framtida gallring ändå. Är man vedeldare går det att hugga sig igenom ett eftersatt bestånd med motorsåg om det börjar bli virkesdimensioner. Jobbet går dock betydligt snabbare att göra med en röjsåg.

Den här typen av röjning är dock svår och krävande och är inget man ska ge sig på att börja med om man är ovan. Hinner man inte med all sin röjning utan måste leja in en del så är det här objekt som lämpar sig att ta hjälp med.

Om du vill röja ett eftersatt bestånd så gäller i princip samma sak som när man röjer till slutförband. Oftast är eftersatta röjningar lövdominerade och då får man bygga sitt bestånd på bra lövstammar. Finns det undertryckta granar i beståndet kan de sparas då de har stor förmåga att både överleva och växa till sig. Om det finns ett komplett men undertryckt granbestånd under lövet går det utmärkt att röja fram en lövskärm (se ovan) som sedan successivt avvecklas.

Finns det undertryckta tallar i ett annars löv eller grandominerat bestånd är de dömda att gå under och kan hellre röjas ner (eller sparas som älgmat).

En sak man kan göra om man röjer i ett eftersatt bestånd som är så gammalt/grovt att det är nära till gallring (över 9-10 m höjd) är att det går att spara stammar som egentligen ska bort men som innehåller säljbart virke och då får stå kvar så att gallringsskördaren tar dem istället.

Mäta stamantal
Man ska inte vara bekymrad över hur man ska röja och låta det hindra en från att komma igång. Det är bättre att röja än att inte röja alls och det är svårt att göra riktigt fel. Oftast röjer man för försiktigt och då går det ju alltid att röja lite mer nästa gång.

Det enklaste “mätverktyget” har man med sig och det är det avstånd man kan mäta ut med utsträckta armar. Beroende på kroppslängd så har man där knappt 2 meter och det är ett bra mått mellan kvarvarande stammar.

En enkel sak som underlättar uppföljningen är ett mätsnöre. Man kan antingen använda sitt huggarmåttband eller också ett röjsnöre. Det finns färdiga röjsnören att köpa på t ex Skogma. Men det går minst lika bra att göra ett eget.

I ena änden sätter man en hake så att det enkelt kan sättas runt en stam som får bli centrum i en mätcirkel. Snöret ska vara 5,64 meter långt (plus det som behövs för att komma runt stammen. Man håller reda på vart man börjar räkna (lägg ner handskarna eller hjälmen) och räknar alla stammar som ryms inom 5,64-meterscirkeln. Cirkelytan med 5,64 meters radie är 100 kvm och om man multiplicerar antalet stammar inom cirkelytan med 100 så får man antalet stammar per hektar. Enkelt!

1556278419_cirkelyta.png


Har man 30 stammar inom cirkelytan betyder att man har 3000 stammar/hektar kvar efter röjning. 25 stammar betyder 2500 st/ha. Mäter man med jämna mellanrum så tränar man upp sin egen förmåga att bedöma hur det ska se ut när det är lagomt många kvar. Och vad är lagom? Vi kör tabellen en gång till:

Typ av skogsmark Stamantal efter röjning (barrbestånd)
Bra mark (från T26 eller G28 och bättre): 2500 - 2700 st/ha
Medelgod mark (T18-T24 eller G22-G26): 1800 - 2100 st/ha
Svag mark (upp till T16 eller G20): 1300 - 1500 st/ha

För lövbestånd (björk) på medelgod till god mark är lämpligt stamantal för slutförband runt 1200 - 1500 st/ha.

Vilt- och naturvårdshänsyn
Det finns mycket man kan göra för det vilda när man röjer. Främst genom att inte röja bort vissa träd eller buskar. Grundregeln är att spara allt RASE. Rase betyder rönn, asp, sälg och ek. Oftast är dessa träd i den mån de förekommer redan hårt betade av vilt och kan lämnas utan beaktande. Om de hämmar eller hindrar någon stam man vill satsa på kan man toppa ner lövbuskarna med röjsågen. Annat som sparas är också hassel och andra buskar. Speciellt i skogsbryn mot öppen mark.

Träd och buskar som betats lämnas alltid oröjda då viltet föredrar att fortsätta äta på dessa buskar. Det går också att skapa mer viltbete genom att inte röja bort hela stammen av en björk utan istället toppa ner den så att den inte hindrar träd man vill ha kvar men att den fortsätter erbjuda bete.

Annan hänsyn
Annan viktig hänsyn kan vara att inte risa ner gångstigar eller motionsstråk. Om det t ex finns husgrunder eller andra liknande kulturlämningar ska man röja bort all växtlighet på och omkring dessa. Runt kulturlämningar kan det finnas växter som visar spår efter bosättningar (fruktträd, buskar, ädellövträd) och dessa bör med fördel röjas fram och gynnas. Röjer man intill diken eller bäckar så ska man undvika att fälla i dessa.

Kom gärna med fler tips om hur du ser på röjningens utförande. När det gäller t ex stamantal efter röjning finns många idéer om vad som är rätt eller fel.



   TS
Stihl
Avatar Fallback

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#563779 På mina marker G T 22-26 så lämnar jag minst 2500 stammar/ha. Vill ha lite reservstammar ifall det händer något. Gör alltid en underväxtröjning före gallring och kan då plocka bort någon stam till som har kommit lite efter. Fungerar bra för mig i min skog. Jag röjer som regel 2-3 gånger före underväxtröjningen så det blir många svängar i skogen ..... 🌲

Avatar Fallback

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#564019 Vad ska man röja bort. Efter en tids röjning och erfarenhet skall det gå av sig själv. Som nybörjare i röjskogen måste man få fundera och tänka till, men man lär sig snabbt. Råd till nybörjare är enligt mig.
Om du tvekar på om att röja eller spara en stam- röj bort !
Om du tvekar på vilken av två stammar som skall bort- då spelar det ingen roll vad som ryker !
Slutligen skall man inte ha åsikter om hur andra röjer. Man vet inte hur förutsättningarna har sett ut.
Jag har själv på markägarens önskan röjt bort fint löv till förmån för älgbetad tall.

Avatar Fallback

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#564306 Hur tänker ni kring underröjning då? Jag har ett par hektar som ska städas enligt skogsbruksplan, men är allt lite osäker på hur mycket som ska bort. Allt under en viss diameter? Eller bara det som riskerar att vara riktigt i vägen vid kommande gallring? Och vad är i så fall det?

Användarvisningsbild

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#564310 Vid bolagsröjning så röjs allt under ca 8-10 cm.
Sen om du vill ha något kvar så spara det då, men kom ihåg att det finns risk att det blir sönderslaget av fallande träd vid avverkning, om det gäller slutavverkning då får man dessutom olikåldrat bestånd med rest träd som tar plats av det nya....

Vid gallring då tar jag bort allt i botten.

Ungefär som på bilderna.

Avatar Fallback

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#564319
lundqvist.r skrev:Hur tänker ni kring underröjning då? Allt under en viss diameter?

Japp.
Här är ett ypperligt tillbehör att hänga i selen. En sk. röj-jojo.
https://skogma.se/detail/index/sArticle/1259164

Avatar Fallback

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#564355
röjjare skrev:
lundqvist.r skrev:Hur tänker ni kring underröjning då? Allt under en viss diameter?

Japp.
Här är ett ypperligt tillbehör att hänga i selen. En sk. röj-jojo.
https://skogma.se/detail/index/sArticle/1259164

Den där såg fin ut. jag gjorde ett hemmabygge när jag hade mycket underröjning för ett par år sedan. tog en 10 cm lång 1"5" som jag skar ut ett 8 cm hack i. borrade hål och knöt fast den i selen med balsnöre. Om man är lite ovan/osäker så kan man ta fram mallen ibland och kolla.

Avatar Fallback

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#564356 Ibland kan en 8cm bit hålla diametern långt upp och en 10cm kan tvärkrokna på bara en par meter. Jag brukar kolla hur stammarna ser ut innan jag kapar ner dom. Lönsamheten säger en sak, men jag tycker det ser för lymligt ut med mycket virke som kan bli en bit på backen...... 🌲

Användarvisningsbild

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#569549 Förutom att underlätta åtkomst för skördare, finns det något tillväxtskäl att underöja? Eller annat skäl än att det ser "fint ut"?
Detta är en fråga, inte på något sätt inlindad kritik mot underväxtröjning, eller annan dold avsikt. Vill veta.

Avatar Fallback

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#569558 Är det bara röjt tidigare så brukar ju inte det som ska underröjas vara så mycket att det konkurrerar näringsmässigt med det som ska stå kvar.
Skördarn däremot presterar ett bättre jobb om det är underväxtröjt. Men för det mesta är det nog en känsla av att det ska vara fint! 🙂 🌲

Användarvisningsbild

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#569565 Effektiviteten på skördaren ökar, kostnaden totalt sett blir lägre vid underröjda bestånd.

Oröjda bestånd har mera massa i botten som skapar problem med sikten och kan skada maskinens aggregat.

Sedan är det ingen fröjd för ögat med en massa trasigt stående överallt i skogen....

Avatar Fallback

Re: Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

 
#569567 Underröjning för sen 1:a gallring kan ge gärdsgårdsstör!
Efterfrågan är stor men få verkar uthålliga att kvista. Mest polacker som gör jobbet.
Priset på lämpligaste störarna har gått upp, närmar sig 20 kr/st!
Kan faktiskt ge ett rotnetto vid försäljning efter röjning som täcker mer än hälften av röjningskostnaden om det finns många pinnar.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Röjning del 2 - Varför ska man röja? av Torbjörn Johnsen - tor 25 apr 2019, 22:52
i Skogsröjning
9 svar
2176 läst
av ebex     
fre 26 apr 2019, 19:57
Röjning del 4 – När (på året) kan jag röja? av Torbjörn Johnsen - tor 25 apr 2019, 23:34
i Skogsröjning
10 svar
3179 läst
av vinterrojarn     
tor 02 maj 2019, 11:26
Röjning del 8 - Hur lång tid tar det att röja? av Torbjörn Johnsen - fre 26 apr 2019, 14:22
i Skogsröjning
8 svar
2624 läst
av Grålle52     
lör 27 apr 2019, 13:57
Röja eller vänta?? av Lindianerna - sön 06 nov 2011, 22:53
i Skogsröjning
13 svar
8044 läst
av dotcom     
ons 11 apr 2018, 07:55
Röja hagmark med vajerkran av Mangan - ons 07 mar 2012, 14:34
i Traktorn i skogen

12
19 svar
8357 läst
av Mangan     
mån 26 nov 2012, 10:49