Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 Svara  10 inlägg  2178 visn.  5 följer
Användarvisningsbild

Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563701 Den här tråden ingår som en hel serie trådar om röjning. Här hittar du de andra trådarna:

Röjning del 1 Dags att skapa framtidens skogar - Ut och röj människa! (starttråd)
Röjning del 3 – var ska jag börja?
Röjning del 4 – När (på året) kan jag röja?
Röjning del 5 – Vad behöver jag för utrustning?
Röjning del 6 - Hur ska jag jobba?
Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?
Röjning del 8 - Hur lång tid tar det att röja?


I stort sett alla skogsägare planterar ny skog efter att man avverkat den gamla. Några få procent har marker som lämpar sig för självföryngring och låter naturen göra jobbet och några få procent driver upp ny skog med hjälp av frösådd. Återbeskogningsplikten är en del av skogsvårdslagen. För andra kan naturturism eller jakt vara viktiga delar i skogsägandet och en del skogsägare kanske försöker sig på någon form av kontinuitetetsskogsbruk. I samtliga fall utom möjligen det sista är röjning en nödvändig del i skogsskötseln.

Förvalta din investering
Har man markberett och planterat (eller sått) så finns redan ett betydande belopp investerat i den framtida skogen. Att röja den planterade eller självföryngrade/sådda skogen är ett sätt att vårda denna investering och höja värdet och avkastningen på sin skog.

Höj värdet på din fastighet
Oavsett om du tänker sälja din skog eller bruka den så är det knappast någon nackdel med ett bra fastighetsvärde. Du kanske vill belåna din skog för att köpa grannskiftet som just blivit till salu? En fastighet med välröjda bestånd får ett högre marknadsvärde än en fastighet där all ungskogsröjning är eftersatt. Det här gäller i både marknadens och bankens ögon.

1556225333_oröjt.jpg


Skapa framtidsskogen
Med röjningen så “skapar” man den nya skogen genom att man då påverkar trädslagsfördelningen och stamantalet. Enkelt förklarat så väljer man ut ett mindre antal stammar som blir kvar efter röjning än som stod i beståndet innan. Dessa stammar får mer utrymme att växa på och blir då grövre. De gödslas dessutom av de nedröjda träden som förmultnar och avger sina näringsämnen.

Producera virke och inte sly
I ett lövtätt bestånd kan det står flera tiotusentals björkstammar per hektar tillsammans med de 2000-2500 granarna som planterats. Om man bara låter det här stå och växa blir det en tät vägg av klena träd som kommer att ta mycket lång tid på sig innan det blir någon grovlek på stammarna. Här gör röjsågen underverk och du får en växande skog som producerar värdefullt virke.

1556225346_stamtätt.jpg


Har man istället en självföryngring (eller sådd) av tall så vill man kanske vara försiktig med röjningen innan träden passerat den värsta risken för att sluta som älgmat. Men man behöver ändå gå in och ta bort konkurrerande löv (främst björk) och förväxande “vargar”. Kanske också glesa ut tallstammarna något om de står väldigt tätt. Men låt slutröjningen vänta tills älgen inte når toppskotten längre.

Reglera trädslagsfördelningen
När man röjer har man stor möjlighet att påverka det framtida beståndet. Dels genom att välja trädslag där så är möjligt. Man kan t ex aktivt sträva mot ett blandbestånd genom att gynna självsådda tallar på granens bekostnad. Eller tvärt om på de bördigaste markerna. Man kan med röjsågen ofta reglera lövinblandningen. Vill man spara löv på sammanhängande lövdominerade ytor (där barrträd röjs bort) eller vill man blanda in löv i hela barrbeståndet? Kanske spara en lövskärm som får växa före granen och avverkas tidigt?

Reglera stamantalet
Ett viktigt och mätbart resultat av röjningen är stamantalet per hektar. Om man röjer en granplantering första gången kanske man inte gör så stort ingrepp i antalet granar utan mest tar bort konkurrerande löv. Men i bestånd som bara röjs en gång eller när man röjer sista gången, behöver man bestämma vilket stamantal man vill ha när skogen sedan ska växa in i gallringsåldern. Hur många stammar man väljer att lämna beror på vilken skötselstrategi man väljer. Här finns det många möjligheter! Mer om det i Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort?

Skapa stabila bestånd och ståndortsanpassa
Ett oröjt bestånd med många klena stammar blir lätt skadat av snö. Ett bestånd som röjs i tid ger starkare träd som klarar sig bättre. Många anser att man får en friskare skog om man t ex blandar in löv och/eller tall i ett granbetsånd. Speciellt granen och björken trivs bra ihop.
Beroende på hur utgångsläget ser ut så kan man påverka för en bättre ståndortsanpassning. D v s att man gynnar de trädslag som passar bäst på just den växtplatsen. Mer tall där det är torrt, mer löv om det är fuktigt...

Natur- & landskapsvård
Med röjsågen bestämmer man hur beståndet ska se ut ur ett naturvårds- och landskapsperspektiv. Om man t ex vill ha med löv i hela omloppstiden så måste man spara och gynna tillräckligt mycket när man röjer första gången. Men det handlar också om vad man inte röjer bort. Spara all RASE (rönn, asp, sälg och ek), hassel och andra buskar som är värdefulla för främst djurlivet. Träd som redan är betade av vilt bör man också lämna då viltet verkar prioritera att beta de buskar och träd som redan är tuktade.

Förbättra ekonomin i nästa åtgärd - gallringen
Ett välröjt bestånd ger ett bättre netto när skogen ska gallras första gången. Slarvar man med röjningen i ungskogen så behövs det oftast en förröjning innan gallringen och då får man ändå en kostnad för röjning. Ett välröjt bestånd kan växa några år längre innan gallring. Det innebär mer gallringsvirke och grövre medelstam som båda bidrar till ett bättre gallringsnetto. Om man väljer ett gallringsfritt skötselprogram blir röjningen ännu viktigare för att få ett lämpligt stamantal och en skog som kan producera gagnvirke utan allt för mycket självgallring ända fram till en tidig slutavverkning.

1556225333_gallring.jpg


Vad säger skogsvårdslagen om röjning?
I dagens Skogsvårdslag finns ingen röjningsplikt. Däremot finns regler för hänsyn, trädslag och insektsskador som även berör röjningen. Nyanlagd skog ska enligt Skogsvårdslagen vårdas med “plantröjning” och man ska anpassa trädslagsvalet så att skogen "med hänsyn till växtplatsens förutsättningar kan ge en tillfredsställande virkesproduktion".

Man får heller inte skada “värdefulla kulturmiljöer och hänsynskrävande biotoper” när man röjer och man ska lämna “skyddszoner med träd och buskar” mot t.ex. skogliga impediment, vattendrag och jordbruksmark. Man får heller inte röja på skogliga impediment större än 0,1 ha. Undantaget något enstaka träd.

När det gäller insektsskador så anger skogsvårdslagen begränsningar endast för tall och gran av lite grövre diameter > 7 cm i rotsnittet. I all annan röjning som är klenare kan man röja när man vill under hela året.

Grövre tall med skorpbark får röjas under perioden 15 maj - 15 juli så att man undviker att skapa yngelvirke för märgborrar. Röjer man efter 15 juli kan man kapa ner tallstammar med skorpbark i kortare bitar så att de hinner torka innan nästa års svärmning.

När det gäller grövre gran ska den röjas under perioden 1 augusti till 30 september. D v s efter att granbarkborrana svärmat färdigt. För både tall och gran gäller att man i normalfallet får ha max 5 m3sk/ha av träd grövre än 10 cm i rotsnittet liggande efter röjningen. Det motsvarar bortåt 1000 stammar om de är 4-5 meter höga. I år (2019) har dock utlysts speciella skyddsområden för barkborrebekämpning och där är gränsen satt till max 3 m3sk/ha av granvirke (grövre än 10 cm i rotsnittet) som får lämnas.

Håller du med om argumenten för röjning? Finns det fler skäl att röja? Eller finns det några skäl att låta bli?


Senast redigerad av Torbjörn Johnsen fre 26 apr 2019, 14:29, redigerad totalt 4 gånger.

   TS
Stihl
Avatar Fallback

Re: Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563721 En undran bara! Ett välröjt bestånd kan man väl gallra tidigare, det är väl oröjda bestånd man måste vänta längre med tills gallring, eller....?

Avatar Fallback

Re: Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563726
isteskog skrev:En undran bara! Ett välröjt bestånd kan man väl gallra tidigare, det är väl oröjda bestånd man måste vänta längre med tills gallring, eller....?


Ja, visst borde det stämma.

Väldigt bra artikelserie Torbjörn och Fredrik! :-bd

Håller dock inte med om att välröjda ungskogar är mer värda på marknaden och hos banken. Iaf inte här i Västerbotten. Jag tycker bankernas kunskap om skogsfastigheter varit låg och för marknaden är det mest läge och m3sk som verkar styra prissättningen.

Avatar Fallback

Re: Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563735 (Jag tror jag skrivit om detta tidigare)
För ett par år sen fick jag besök av en ungdomsbekant som passerade efter att ha värderat en större fastighet som var utbjuden. Jag arbetade på en sistaröjning med kedjeröjsåg. När han såg vad jag gjort blev kommentaren: det bäst sättet att få den kapitalstarke fstighetsspekulanten att ta fram stora plånboken är att visa välröjda ungskogsbestånd!

Användarvisningsbild

Re: Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563743
isteskog skrev:En undran bara! Ett välröjt bestånd kan man väl gallra tidigare, det är väl oröjda bestånd man måste vänta längre med tills gallring, eller....?


Det kan nog vara både och det där... men jag vill nog hävda att om man har ett stamtätt eftersatt bestånd behöver man in tidigare med första gallringen än om det är välröjt. Alternativt så får man göra en röjning istället när det egentligen skulle vara dags för första gallring och då kan den "riktiga" gallringen kanske hamna senare än vad den gör i ett välröjt bestånd.
Oavsett så lär medelstammen vara betydligt grövre i det välröjda beståndet.

   TS
Avatar Fallback

Re: Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563778 Så är det tyvärr ofta, när man har röjt det eftersatta så finns det inte så mycket att gallra i. Man kan förlora 10 år i gallringstidpunkt i extremfallet. Och i regel har man sämre kvalitet i sådana bestånd. 👎

Användarvisningsbild

Re: Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563780 Finns flera sidor på samma slant.

Ibland kan man röja dessa bestånd annars låta stå och bara ta skiten under och gallra resten. Även om detta kanske måste bli en klen och icke vinstgivande gallring.

Avatar Fallback

Re: Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563797
vinterrojarn skrev:Finns flera sidor på samma slant.

Ibland kan man röja dessa bestånd annars låta stå och bara ta skiten under och gallra resten. Även om detta kanske måste bli en klen och icke vinstgivande gallring.

Snälla ni! Ni vet väl att röjning är ett påhitt för att tvinga in er i en häxdans styrd av mötkrets makter?
Det här jag läst i en annan tråd.

Avatar Fallback

Re: Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563799 Fibermaffians klor
Dina pengar snor
Röj din skog
Slit och knog
Tjänar pengar du tror
😉

Avatar Fallback

Re: Röjning del 2 - Varför ska man röja?

 
#563807 För det är jävligt trevligt att röja, och man får forma beståndet som man vill ha det!
Och så är det väldigt lönsamt också.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Röjning del 4 – När (på året) kan jag röja? av Torbjörn Johnsen - tor 25 apr 2019, 23:34
i Skogsröjning
10 svar
3181 läst
av vinterrojarn     
tor 02 maj 2019, 11:26
Röjning del 7 - Vad ska jag röja bort? av Torbjörn Johnsen - fre 26 apr 2019, 13:41
i Skogsröjning
11 svar
3449 läst
av bgl     
ons 05 jun 2019, 09:18
Röjning del 8 - Hur lång tid tar det att röja? av Torbjörn Johnsen - fre 26 apr 2019, 14:22
i Skogsröjning
8 svar
2624 läst
av Grålle52     
lör 27 apr 2019, 13:57
Röja eller vänta?? av Lindianerna - sön 06 nov 2011, 22:53
i Skogsröjning
13 svar
8044 läst
av dotcom     
ons 11 apr 2018, 07:55
Röja hagmark med vajerkran av Mangan - ons 07 mar 2012, 14:34
i Traktorn i skogen

12
19 svar
8357 läst
av Mangan     
mån 26 nov 2012, 10:49