Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
SKOGSFORUM ARTIKEL
98 inlägg 33875 visningar 20 följer Svara, dela mm... Skogsröjning
Eftersatt (?) björkröjning med Bengt-Åke Alriksson (Video)
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
fre 11 jul 2025, 14:23#887499Inte tänkt som en batteritråd, men om man har Stihl MSA300 som jag så är det bara Ap500 som gäller för de mindre ger inte full kraft heller. Men det är en annan tråd. Angående röjning så är jag mest intresserad av hur sågprestandan är på FSA135. Men inte hittat något test eller någon film på det. Någon som sett nån?
Re: Eftersatt (?) björkröjning med Bengt-Åke Alriksson (Vide
fre 11 jul 2025, 14:52#887511
Jag förmodar att den är tämligen lik 535 iFR där och den senare funkar ju utmärkt, så länge du kan ta stammarna på en sida. Krävs det att du måste ta många stammar från 2 sidor, så börjar det bli segt.
Finns f.ö. en tråd om Stihl FSA 135 Test av Stihl FSA 135 som batteriröjsåg
/Niklas
Badger skrev:Inte tänkt som en batteritråd, men om man har Stihl MSA300 som jag så är det bara Ap500 som gäller för de mindre ger inte full kraft heller. Men det är en annan tråd. Angående röjning så är jag mest intresserad av hur sågprestandan är på FSA135. Men inte hittat något test eller någon film på det. Någon som sett nån?
Jag förmodar att den är tämligen lik 535 iFR där och den senare funkar ju utmärkt, så länge du kan ta stammarna på en sida. Krävs det att du måste ta många stammar från 2 sidor, så börjar det bli segt.
Finns f.ö. en tråd om Stihl FSA 135 Test av Stihl FSA 135 som batteriröjsåg
/Niklas
/Niklas
fre 11 jul 2025, 15:08#887518Ähh, jag skrev fel. Vad jag menade var sågprestandan på Stihl KMA 135 inte FSA135, sorry, många snarlika namn.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
lör 12 jul 2025, 09:58#887553Några frågor och tankar:
1. Oavsett om man kan använda flerträdaren så blir det väl inge billigare avverkning för markägaren - medelstammen sjunker inte bara för att skördaren är effektiv?
Bengt-Åke menar att det ska vara kvistfria stammar för billig avverkning...kanske om man har egna maskiner? Eller är tanken att skördaren ska köra på timme? (och mata många träd per timme).
2. Om man röjer hårt och tidigt så ställer man ju ut 1300-1500 stammar som kommer "komma före" alla andra stammar. Då kommer dessa snabbare växa in i gagnvirkesvolym, vilket höjer medelstammen, och möjliggör en gallring tidigare. Dock krävs en underväxtröjning innan gallring.
Gjorde en liten servettkalkyl:
Skogsstyrelsen
Då har vi röjning år 5: 5000 kr/ha (Kommentar: Klenare stammar, enklare röjning)
Underväxtröjning år 16: 3500 kr/ha (Kommentar: Underväxtröjning precis innan gallring)
Gallringsuttag år 16: 26,25 m3fub á 300 kr netto = 7875 kr (Kommentar: 1500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 16 år: back -625 kr
Jämfört med Bengt-Åkes
Röjning år 8: 8000 kr/ha (Kommentar: Stammarna har vuxit 3 år längre, grövre, längre, jobbigare)
Röjning år 11: 6000 kr/ha (Kommentar: Jobbig röjning igen, mycket stammar som ska ner)
Gallringsuttag år 20: 43,75 m3fub á 300 kr netto = 13 125 kr (Kommentar: Ca 2500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 20 år: back -875 kr
Tar man i hänsyn ränta och nuvärde så känns det ändå som att Skogsstyrelsens sätt kan vara lönsammare/lika lönsam?
Är genuint intresserad av Bengt-Åkes metod men försöker bara agera djävulens advokat här och se eventuella nackdelar
1. Oavsett om man kan använda flerträdaren så blir det väl inge billigare avverkning för markägaren - medelstammen sjunker inte bara för att skördaren är effektiv?
Bengt-Åke menar att det ska vara kvistfria stammar för billig avverkning...kanske om man har egna maskiner? Eller är tanken att skördaren ska köra på timme? (och mata många träd per timme).
2. Om man röjer hårt och tidigt så ställer man ju ut 1300-1500 stammar som kommer "komma före" alla andra stammar. Då kommer dessa snabbare växa in i gagnvirkesvolym, vilket höjer medelstammen, och möjliggör en gallring tidigare. Dock krävs en underväxtröjning innan gallring.
Gjorde en liten servettkalkyl:
Skogsstyrelsen
Då har vi röjning år 5: 5000 kr/ha (Kommentar: Klenare stammar, enklare röjning)
Underväxtröjning år 16: 3500 kr/ha (Kommentar: Underväxtröjning precis innan gallring)
Gallringsuttag år 16: 26,25 m3fub á 300 kr netto = 7875 kr (Kommentar: 1500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 16 år: back -625 kr
Jämfört med Bengt-Åkes
Röjning år 8: 8000 kr/ha (Kommentar: Stammarna har vuxit 3 år längre, grövre, längre, jobbigare)
Röjning år 11: 6000 kr/ha (Kommentar: Jobbig röjning igen, mycket stammar som ska ner)
Gallringsuttag år 20: 43,75 m3fub á 300 kr netto = 13 125 kr (Kommentar: Ca 2500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 20 år: back -875 kr
Tar man i hänsyn ränta och nuvärde så känns det ändå som att Skogsstyrelsens sätt kan vara lönsammare/lika lönsam?
Är genuint intresserad av Bengt-Åkes metod men försöker bara agera djävulens advokat här och se eventuella nackdelar
T18 en som tror på framtiden.
Re: Eftersatt (?) björkröjning med Bengt-Åke Alriksson (Vide
lör 12 jul 2025, 10:22#887556Om ja ska ge de lilla uppfattning ja har om detta @T18.
Till å börja med så har ja ännu inte sett filmen men är klar ändå över va de handlar om å ja är nog på Alriksons spår helt å hållet.
Hur man än vrider å vänder på siffror så är röjning viktigt. Första gallring får inte ske försent (helst tidigt) å nettot ska man inte titta på.
Låt tiden å ett värdefullt kommande bestånd va rättesnöret.
Angående flerträdshantering så är de min uppfattning att ackordet är framtaget för att
ge "rätt lönsamhet" för entreprenören om denne har flerträd.
Vi har kört me flerträdshantering i många år och rekomenderar inte (lönsamhetsmässigt) att köra utan det.
Sen kan man ju naturligtvis fundera över va den förstjänsten verkligen hamnar men utan flerträd kör inte vi allafall.
Till å börja med så har ja ännu inte sett filmen men är klar ändå över va de handlar om å ja är nog på Alriksons spår helt å hållet.
Hur man än vrider å vänder på siffror så är röjning viktigt. Första gallring får inte ske försent (helst tidigt) å nettot ska man inte titta på.
Låt tiden å ett värdefullt kommande bestånd va rättesnöret.
Angående flerträdshantering så är de min uppfattning att ackordet är framtaget för att
ge "rätt lönsamhet" för entreprenören om denne har flerträd.
Vi har kört me flerträdshantering i många år och rekomenderar inte (lönsamhetsmässigt) att köra utan det.
Sen kan man ju naturligtvis fundera över va den förstjänsten verkligen hamnar men utan flerträd kör inte vi allafall.
lör 12 jul 2025, 10:49#887562En hälsoaspekt:
Som lite matglad 40 plusare så är det både kul och hälsosamt att gå ut i mina björkdjunglar!
Hoppas jag röjer liknande Bengt-Åke när jag förhoppningsvis är vid hans ålder.
Tack för filmen!
Som lite matglad 40 plusare så är det både kul och hälsosamt att gå ut i mina björkdjunglar!
Hoppas jag röjer liknande Bengt-Åke när jag förhoppningsvis är vid hans ålder.
Tack för filmen!
.
lör 12 jul 2025, 12:24#887566Har gjort allt arbete själv så jag räknar inte entreprenadkostnad. Men som självverksam räknar jag hur besvärligt det var och hur beståndet utvecklas.
Minnesbild av björkröjning i självföryngring, hård röjning enligt virkesinköparens/skogskunskaps råd
Egen erfarenhet tidig hård röjning i tätast tänkbara snår
Röjning år 5: jobbigt arbete, hann med halva skogen
Röjning år 10: Ännu jobbigare arbete, ca 90% av tidigare röjt hanns med
Röjning år 15: Jobbig vedhuggning av klent, 100% av tidigare röjt hanns med samt de 10% som inte gjorts tidigare
Röjning år 18: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Röjning år 20: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Minnesbild av björkröjning i självföryngring i den halvan som inte röjdes alls tidigt
Egen erfarenhet i tät björkskog med ca 8-10 meter höga tunna klena stamma med liten krona
Röjning år 12: jobbigt arbete, hann med hela den halvan som inte varit röjd
Röjning år 15: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Röjning år 18: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Röjning år 20: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Efter år 20 ser jag mer uppslag av gran under den skogen som jag inte röjde tidigt. Om det beror på vind och närhet till fröträd låter jag vara osagt, men det är enda skillnaden som jag ser mellan de två bestånden idag hos mig. Så framöver tänker jag vara lat och inte röja tidigt och hårt.
Minnesbild av björkröjning i självföryngring, hård röjning enligt virkesinköparens/skogskunskaps råd
Egen erfarenhet tidig hård röjning i tätast tänkbara snår
Röjning år 5: jobbigt arbete, hann med halva skogen
Röjning år 10: Ännu jobbigare arbete, ca 90% av tidigare röjt hanns med
Röjning år 15: Jobbig vedhuggning av klent, 100% av tidigare röjt hanns med samt de 10% som inte gjorts tidigare
Röjning år 18: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Röjning år 20: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Minnesbild av björkröjning i självföryngring i den halvan som inte röjdes alls tidigt
Egen erfarenhet i tät björkskog med ca 8-10 meter höga tunna klena stamma med liten krona
Röjning år 12: jobbigt arbete, hann med hela den halvan som inte varit röjd
Röjning år 15: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Röjning år 18: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Röjning år 20: Lätt huggning av ved, hann gå igenom beståndet
Efter år 20 ser jag mer uppslag av gran under den skogen som jag inte röjde tidigt. Om det beror på vind och närhet till fröträd låter jag vara osagt, men det är enda skillnaden som jag ser mellan de två bestånden idag hos mig. Så framöver tänker jag vara lat och inte röja tidigt och hårt.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
Re: Eftersatt (?) björkröjning med Bengt-Åke Alriksson (Vide
lör 12 jul 2025, 20:42#887597
Skillnaden är förvånads liten.
Försöker förstå helheten genom att räckna i procent också. Jämfört mot Skogstyrelens rekommentation, Bengt-Åkes modell har 40% högre kostnader, men även 60% större virkesproduktion. (Plus lite större virkesförråd kvar)
Som självverksam är arbetskostnaden inte enkelt att räckna.
Eftersatt röjning är alltid rent förlust, så klart, men tar man mer arbetstid och vedhugger får man alltid någon slant i handen.
Så frågan är om man har alternativt arbete som lönar sig så mycket bättre att även nerröjning blir betalt av det.
Om alternativet är att gallra i någon av grövre bestånden, undrar jag om det vinner vedhugningen. 🤔
T18 skrev:Några frågor och tankar:
1. Oavsett om man kan använda flerträdaren så blir det väl inge billigare avverkning för markägaren - medelstammen sjunker inte bara för att skördaren är effektiv?
Bengt-Åke menar att det ska vara kvistfria stammar för billig avverkning...kanske om man har egna maskiner? Eller är tanken att skördaren ska köra på timme? (och mata många träd per timme).
2. Om man röjer hårt och tidigt så ställer man ju ut 1300-1500 stammar som kommer "komma före" alla andra stammar. Då kommer dessa snabbare växa in i gagnvirkesvolym, vilket höjer medelstammen, och möjliggör en gallring tidigare. Dock krävs en underväxtröjning innan gallring.
Gjorde en liten servettkalkyl:
Skogsstyrelsen
Då har vi röjning år 5: 5000 kr/ha (Kommentar: Klenare stammar, enklare röjning)
Underväxtröjning år 16: 3500 kr/ha (Kommentar: Underväxtröjning precis innan gallring)
Gallringsuttag år 16: 26,25 m3fub á 300 kr netto = 7875 kr (Kommentar: 1500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 16 år: back -625 kr
Jämfört med Bengt-Åkes
Röjning år 8: 8000 kr/ha (Kommentar: Stammarna har vuxit 3 år längre, grövre, längre, jobbigare)
Röjning år 11: 6000 kr/ha (Kommentar: Jobbig röjning igen, mycket stammar som ska ner)
Gallringsuttag år 20: 43,75 m3fub á 300 kr netto = 13 125 kr (Kommentar: Ca 2500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 20 år: back -875 kr
Tar man i hänsyn ränta och nuvärde så känns det ändå som att Skogsstyrelsens sätt kan vara lönsammare/lika lönsam?
Är genuint intresserad av Bengt-Åkes metod men försöker bara agera djävulens advokat här och se eventuella nackdelar
Skillnaden är förvånads liten.
Försöker förstå helheten genom att räckna i procent också. Jämfört mot Skogstyrelens rekommentation, Bengt-Åkes modell har 40% högre kostnader, men även 60% större virkesproduktion. (Plus lite större virkesförråd kvar)
Som självverksam är arbetskostnaden inte enkelt att räckna.
Eftersatt röjning är alltid rent förlust, så klart, men tar man mer arbetstid och vedhugger får man alltid någon slant i handen.
Så frågan är om man har alternativt arbete som lönar sig så mycket bättre att även nerröjning blir betalt av det.
Om alternativet är att gallra i någon av grövre bestånden, undrar jag om det vinner vedhugningen. 🤔
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
lör 12 jul 2025, 20:55#887600
Jag har röjt björkbestånd tidigt och hårt enligt skogsstyrelsens direktiv. Resultatet blev massiva älgskador älgen bröt sönder beståndet. Jag fick börja på nytt med stubbskotten och då väntade jag till 4-5m höjd och lämnade ca 5000 stammar och där har jag inga viltskador. Men det känns som jag har lägre tillväxt på stubbskottsskogen än det ursprungliga björkbeståndet.
T18 skrev:Några frågor och tankar:
1. Oavsett om man kan använda flerträdaren så blir det väl inge billigare avverkning för markägaren - medelstammen sjunker inte bara för att skördaren är effektiv?
Bengt-Åke menar att det ska vara kvistfria stammar för billig avverkning...kanske om man har egna maskiner? Eller är tanken att skördaren ska köra på timme? (och mata många träd per timme).
2. Om man röjer hårt och tidigt så ställer man ju ut 1300-1500 stammar som kommer "komma före" alla andra stammar. Då kommer dessa snabbare växa in i gagnvirkesvolym, vilket höjer medelstammen, och möjliggör en gallring tidigare. Dock krävs en underväxtröjning innan gallring.
Gjorde en liten servettkalkyl:
Skogsstyrelsen
Då har vi röjning år 5: 5000 kr/ha (Kommentar: Klenare stammar, enklare röjning)
Underväxtröjning år 16: 3500 kr/ha (Kommentar: Underväxtröjning precis innan gallring)
Gallringsuttag år 16: 26,25 m3fub á 300 kr netto = 7875 kr (Kommentar: 1500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 16 år: back -625 kr
Jämfört med Bengt-Åkes
Röjning år 8: 8000 kr/ha (Kommentar: Stammarna har vuxit 3 år längre, grövre, längre, jobbigare)
Röjning år 11: 6000 kr/ha (Kommentar: Jobbig röjning igen, mycket stammar som ska ner)
Gallringsuttag år 20: 43,75 m3fub á 300 kr netto = 13 125 kr (Kommentar: Ca 2500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 20 år: back -875 kr
Tar man i hänsyn ränta och nuvärde så känns det ändå som att Skogsstyrelsens sätt kan vara lönsammare/lika lönsam?
Är genuint intresserad av Bengt-Åkes metod men försöker bara agera djävulens advokat här och se eventuella nackdelar
Jag har röjt björkbestånd tidigt och hårt enligt skogsstyrelsens direktiv. Resultatet blev massiva älgskador älgen bröt sönder beståndet. Jag fick börja på nytt med stubbskotten och då väntade jag till 4-5m höjd och lämnade ca 5000 stammar och där har jag inga viltskador. Men det känns som jag har lägre tillväxt på stubbskottsskogen än det ursprungliga björkbeståndet.
lör 12 jul 2025, 21:02#887602Hejsan Hannu. Jag tycker mig sätt att låta björken skikta sig innan jag slutröjer, gäller även tall.
Mvh
Mvh
Re: Eftersatt (?) björkröjning med Bengt-Åke Alriksson (Vide
lör 12 jul 2025, 21:21#887604
Så verkar det vara. Jag har nu stamkvistat gran/tallungskogar och som nästa åtgärd kommer jag att vedgallra.
Själv har jag inte björkungskogar, men har röjat fram några åt mina kunder presis likt Bengt-Åke. Det funkar. 👍
Ove Lindberg skrev:Hejsan Hannu. Jag tycker mig sätt att låta björken skikta sig innan jag slutröjer, gäller även tall.
Mvh
Så verkar det vara. Jag har nu stamkvistat gran/tallungskogar och som nästa åtgärd kommer jag att vedgallra.
Själv har jag inte björkungskogar, men har röjat fram några åt mina kunder presis likt Bengt-Åke. Det funkar. 👍
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
Re: Eftersatt (?) björkröjning med Bengt-Åke Alriksson (Vide
lör 12 jul 2025, 21:50#887605
Om du röjer björken hårt år fem och sedan väntar i elva år till nästa röjning så blir det en mycket kostsam röjning. Mycket mer tidskrävande än röjning 2 i B-Å:s exempel. Björkens höjd bör väl vara ungefär lika vid samma ålder men B-Å:s exempel kommer att hålla betydligt högre volym i och med fler stammar. Jag tror inte att röjningen totalt sett blir dyrare i B-Å:s exempel än med traditionellt upplägg.
T18 skrev:Några frågor och tankar:
2. Om man röjer hårt och tidigt så ställer man ju ut 1300-1500 stammar som kommer "komma före" alla andra stammar. Då kommer dessa snabbare växa in i gagnvirkesvolym, vilket höjer medelstammen, och möjliggör en gallring tidigare. Dock krävs en underväxtröjning innan gallring.
Gjorde en liten servettkalkyl:
Skogsstyrelsen
Då har vi röjning år 5: 5000 kr/ha (Kommentar: Klenare stammar, enklare röjning)
Underväxtröjning år 16: 3500 kr/ha (Kommentar: Underväxtröjning precis innan gallring)
Gallringsuttag år 16: 26,25 m3fub á 300 kr netto = 7875 kr (Kommentar: 1500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 16 år: back -625 kr
Jämfört med Bengt-Åkes
Röjning år 8: 8000 kr/ha (Kommentar: Stammarna har vuxit 3 år längre, grövre, längre, jobbigare)
Röjning år 11: 6000 kr/ha (Kommentar: Jobbig röjning igen, mycket stammar som ska ner)
Gallringsuttag år 20: 43,75 m3fub á 300 kr netto = 13 125 kr (Kommentar: Ca 2500 stammar á 0.05 m3fub x 35% uttag)
Totalt 20 år: back -875 kr
Tar man i hänsyn ränta och nuvärde så känns det ändå som att Skogsstyrelsens sätt kan vara lönsammare/lika lönsam?
Är genuint intresserad av Bengt-Åkes metod men försöker bara agera djävulens advokat här och se eventuella nackdelar
Om du röjer björken hårt år fem och sedan väntar i elva år till nästa röjning så blir det en mycket kostsam röjning. Mycket mer tidskrävande än röjning 2 i B-Å:s exempel. Björkens höjd bör väl vara ungefär lika vid samma ålder men B-Å:s exempel kommer att hålla betydligt högre volym i och med fler stammar. Jag tror inte att röjningen totalt sett blir dyrare i B-Å:s exempel än med traditionellt upplägg.
TS
lör 12 jul 2025, 23:21#887606B-Å:s kommentar om att björken inte är någon hybridasp, relaterat till hur låga stamantal/grundytor man vågar gå ner till vid röjning eller gallring för att inte tappa löpande volymtillväxt, är intressant.
Vill man producera sågbar björk så hade det varit intressant med en formel eller ett diagram som åskådliggör sambandet mellan det enskilda trädets diametertillväxt kontra beståndets löpande volymtillväxt vid olika grundyta per ha vid en given beståndshöjd.
Kort sagt; hur mycket tappar man i diametertillväxt på det enskilda trädet genom att gallra svagare och hur mycket vinner man i gengäld i volymtillväxt per ha?
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
Vill man producera sågbar björk så hade det varit intressant med en formel eller ett diagram som åskådliggör sambandet mellan det enskilda trädets diametertillväxt kontra beståndets löpande volymtillväxt vid olika grundyta per ha vid en given beståndshöjd.
Kort sagt; hur mycket tappar man i diametertillväxt på det enskilda trädet genom att gallra svagare och hur mycket vinner man i gengäld i volymtillväxt per ha?
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
Re: Eftersatt (?) björkröjning med Bengt-Åke Alriksson (Vide
sön 13 jul 2025, 03:27#887607Tydligen inte forskat, men diiameter- eller höjdtillväxt på huvudstammar påverkas inte av gallringsstyrkan. I allafall om beståndet överhuvudtagen har gallrat eller röjat.
Det är betydligt färre huvudstammar på björk, och presis därför ser en nyröjat eller nygallrad björkbestånd mer ojämn än en motsvarande tall- eller granbestånd. Ingen fel på det, vid senare gallring tas bort bara de som slutat växa.
😀 Antalet sågbara stammar kan inte påverkas genom gallringsstyrkan, med andra ord.
Det är betydligt färre huvudstammar på björk, och presis därför ser en nyröjat eller nygallrad björkbestånd mer ojämn än en motsvarande tall- eller granbestånd. Ingen fel på det, vid senare gallring tas bort bara de som slutat växa.
😀 Antalet sågbara stammar kan inte påverkas genom gallringsstyrkan, med andra ord.
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
sön 13 jul 2025, 10:09#887617
Hur blir beståndet om man rationaliserar bort andra röjningen och bara väntar 10 år efter 1 röjning och gallrar istället. Då slipper man en kostnad och ibland glömmer man bort vissa bestånd några år. 😉
HannuRöj skrev:Tydligen inte forskat, men diiameter- eller höjdtillväxt på huvudstammar påverkas inte av gallringsstyrkan. I allafall om beståndet överhuvudtagen har gallrat eller röjat.
Det är betydligt färre huvudstammar på björk, och presis därför ser en nyröjat eller nygallrad björkbestånd mer ojämn än en motsvarande tall- eller granbestånd. Ingen fel på det, vid senare gallring tas bort bara de som slutat växa.
😀 Antalet sågbara stammar kan inte påverkas genom gallringsstyrkan, med andra ord.
Hur blir beståndet om man rationaliserar bort andra röjningen och bara väntar 10 år efter 1 röjning och gallrar istället. Då slipper man en kostnad och ibland glömmer man bort vissa bestånd några år. 😉
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).