Skogsröjning
Självföryngrad björk - sofflocket vinner?
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
#810216Självföryngring av tall är definitivt inget för amatörer. Det kräver gröna fingrar och är som du säger egentligen en avancerad metod för de som kan sin skog. Men resultatet kan för den kunnige bli desto bättre, jämfört med en dålig plantering...
TS
#810217Helt enig med dig och att sköta lövskog är en utmaning för den oerfarne, precis som mina självföryngringar av tall.
Det normala är att man blandar och ger i halvt misslyckade planteringar och utan att man vet vad man vill uppnå med beståndet blir det svårskött och utan lönsamhet.
Din erfarenhet har gett en bra modell som fungerar men många är ovana och behöver pröva sig fram.
Här var det kronhjortskadorna på gran det som gjorde björken intressant igen på de goda markerna.
Totalskadad gran är inget roligt..😠
Det normala är att man blandar och ger i halvt misslyckade planteringar och utan att man vet vad man vill uppnå med beståndet blir det svårskött och utan lönsamhet.
Din erfarenhet har gett en bra modell som fungerar men många är ovana och behöver pröva sig fram.
Här var det kronhjortskadorna på gran det som gjorde björken intressant igen på de goda markerna.
Totalskadad gran är inget roligt..😠
#810262
@jessica80, verkligen ett spännande trådämne! Vågar du rekommendera ett genomsnittligt stamantal för björk på 600 i slutförband och vad är i så fall den produktionsmässigt optimala omloppstiden för respektive bonitet och vad kan slutavverkningsvolymerna beräknas bli på samma boniteter vid optimal skötsel? Anser du att 600 stammar/ha kan uppnås med upprepade röjningar (3-4 st) upp till 6 - 8 m eller krävs också gallring för att uppnå ett såväl kvantitativt som kvalitativt bästa möjliga resultat? Hur menar du slutligen att övergången till nytt bestånd helst bör ske?
jessica80 skrev: Slutligen - vad gäller stamantal (genomskådade din felskrivning!) - så tänk på att en så bördig mark som din kan hålla betydligt fler stammar till slutavverkning än vad vi fått lära oss i utbildningen. Om tabellen säger 400 stam - sikta på 700 i slutförband!
@jessica80, verkligen ett spännande trådämne! Vågar du rekommendera ett genomsnittligt stamantal för björk på 600 i slutförband och vad är i så fall den produktionsmässigt optimala omloppstiden för respektive bonitet och vad kan slutavverkningsvolymerna beräknas bli på samma boniteter vid optimal skötsel? Anser du att 600 stammar/ha kan uppnås med upprepade röjningar (3-4 st) upp till 6 - 8 m eller krävs också gallring för att uppnå ett såväl kvantitativt som kvalitativt bästa möjliga resultat? Hur menar du slutligen att övergången till nytt bestånd helst bör ske?
#810420
@Jessica80:
Vad baserar du uppgiften om den löpande tillväxten på 15 m3sk/ha på?
Det vore intressant att få reda på boniteten på detta område.
Om jag räknar lite på dina uppgifter i inlägget ovan så har beståndet haft en medeltillväxt på ca 5 m3sk sedan Gudrun (90 m3sk /18 år), eller något högre p.g.a. viss ev. kalmarkstid. Spontant så hade jag sagt att det är rätt bördig mark G32+, stämmer det?
90 m3sk fördelat på 3000 stammar/ha ger en medelstam på 0,03 m3sk vilket borde bli någonstans 0,02-0,025 m3fub/träd.
Även med en löpande tillväxt på 15 m3sk/ha/år så torde det krävas minst en 8 år för att komma upp i en tämligen normal medelstam i förstagallring på 0,05-0,06 m3fub/stam vid likformig gallring.
Blir lite nyfiken på vad som är målbilden för beståndet (sågbart löv eller maximal volymproduktion?) och hur vägen dit är tänkt i form av gallringsprogram?
Går det att få upp så pass stamrika björkbestånd till björktimmerdimensioner innan 40-50 års ålder?
Har själv några bestånd med självföryngrad björk på medelgoda marker (runt G28), varav en del stått i princip oskötta de första 15-20 åren innan de kom i min ägo, och jag tycker mig inte kunna identifiera riktigt samma tillväxtpotensial i dessa bestånd, utan jag lutar mer åt att sköta dem för estetiska värden (blir sannolikt NS-bestånd om jag åter certifierar min skog).
MVH
Alias
jessica80 skrev:Så har då även forskarna insett att en vällyckad självföryngring av frösådd björk är det mest lönsamma "skötselalternativet" av de mer traditionella varianterna. Det är Skogforsks Felicia Dahlgren Lidman som disputerat i självföryngring av björk. Sett över en omloppstid och omräknat till nuvärde lönar sig "sofflocket" bäst, särskilt jämfört med traditionell intensivodling av gran.
Tyvärr gör hon ingen distinktion mellan frösådd och degenererad stubbskottsbjörk i sina kalkyler. Erfarenhetsmässigt vet vi att just den frösådda björken är överlägsen i sin uthålliga tillväxt.
För att belysa hur bra det kan gå, utan vare sig markberedning eller plantering, visar jag nedan ett praktikexempel från Kronobergs län i Småland. Det är ett Gudrun-hygge på 6,5 hektar - frisk ståndort, där frösådd björk etablerades spontant efter stormupparbetningen. Hela ytan är välsluten, med stamantal >25.000 st/ha och med en övre höjd på 12 meter. Virkesförrådet uppgår till 90 m3sk/ha.
Som framgår av bilden före röjning är diametskiktningen mycket tydlig - och turligt nog har inga större snöbrott inträffat, trots "vanskötseln".
Men nu anser jag att risken ökar för väderkalamiteter och att en skötselinsats därför är motiverad. Så en röjning utfördes nu i somras, med totalåtgång på knappt åtta timmar per hektar.
Stamantalet efter röjning är nästan 3.000 st/ha, ungefär dubbelt så högt som vid "bolagsröjning". Men just därför vidmakthålls nu en hög grundytetillväxt och tillåter en mycket lönsam gallring om några år. Noterbart är just att huvudstammarna - trots överslutenheten - har hög andel grönkrona. Det är tack vare björkens unika skiktningsförmåga, vilket forskarna helt verkar ha missat i sina "råd" om att björk måste ha 50 procents grönkrona. Något som fått till följd att folk röjer/gallrar för tidigt, eftersom de tittar på fel stammar, d v s bistammarna.
Har just gallrat ett liknande äldre - tidigare helt orört - björkbestånd med 14 meters övre höjd. Tack vare björkens kvistrena stammar och smalkronighet tilläts effektiv flerträdshantering med skördaren. Nettot vid bilväg (massaved) blev 170 kr/m3fub, efter avdrag för den jobbiga röjningen...
@Jessica80:
Vad baserar du uppgiften om den löpande tillväxten på 15 m3sk/ha på?
Det vore intressant att få reda på boniteten på detta område.
Om jag räknar lite på dina uppgifter i inlägget ovan så har beståndet haft en medeltillväxt på ca 5 m3sk sedan Gudrun (90 m3sk /18 år), eller något högre p.g.a. viss ev. kalmarkstid. Spontant så hade jag sagt att det är rätt bördig mark G32+, stämmer det?
90 m3sk fördelat på 3000 stammar/ha ger en medelstam på 0,03 m3sk vilket borde bli någonstans 0,02-0,025 m3fub/träd.
Även med en löpande tillväxt på 15 m3sk/ha/år så torde det krävas minst en 8 år för att komma upp i en tämligen normal medelstam i förstagallring på 0,05-0,06 m3fub/stam vid likformig gallring.
Blir lite nyfiken på vad som är målbilden för beståndet (sågbart löv eller maximal volymproduktion?) och hur vägen dit är tänkt i form av gallringsprogram?
Går det att få upp så pass stamrika björkbestånd till björktimmerdimensioner innan 40-50 års ålder?
Har själv några bestånd med självföryngrad björk på medelgoda marker (runt G28), varav en del stått i princip oskötta de första 15-20 åren innan de kom i min ägo, och jag tycker mig inte kunna identifiera riktigt samma tillväxtpotensial i dessa bestånd, utan jag lutar mer åt att sköta dem för estetiska värden (blir sannolikt NS-bestånd om jag åter certifierar min skog).
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
#810452Svar till "Alias":
Ang. löpande tilväxt: Bygger på empiriska data från storskaligt förvaltande skogsbruk, med fältförsök i lövskärm som röjts fram efter granplantering på bördig granmark i Kronobergs län. Efter granplantering år 2000 genomfördes gallring under Skogforsk ledning 2016. Den löpande tillväxten i skärmen var då runt 15 m3sk/ha/år i tät skärm (2.700 st/ha). Notera att den löpande tillväxten exploderar efter tio meters höjd och är som högst runt 15 meter när det är vanligt att knäcka den genom för hård gallring.
Skogforsk långliggande försök i lövskärmar på samma mark låg efter 15 år på runt 11 m3sk/ha/år. Dessa ytor har röjts hårdare, i medeltal till 1.800 st/ha i björken. En del av de 22 provytorna ligger också på ljung- och lingonrismarker, d v s tallmarker!
Ang. bonitet: G32+
Ang. medelstam:
Medelstammen i mina trakter vid förstagallring ligger på ca 0,035 m3fub. 0,06 m3fub: - då har röjarna redan härjat sönder beståndet....
I nuläget beräknas 22 % av grundytan ha röjts ut. Efter tillväxtsäsongen 2026 beräknas volymen ökat till 125 m3sk&ha. Det motsvarar 105 m3fub/ha och ger en medelstam på 0,035 m3fub/ha. 35% uttag ger 37 m3fub/ha och ett beräknat netto med dagens priser på >11.000 kr/ha (förutsätter flerträdshantering).
Det intressanta är att en hård röjning i dagsläget till halva stamantalet ger ett sämre förväntat netto i gallringen, trots grövre medelstam. Orsak: lägre uttag per hektar vid samma gallringsstyrka!
Målbild:
Det sortiment som betalas bäst vid ca 40 års ålder, då löpande tillväxten trappar av.
Estetiska värdena i dessa fantastiskt vackra bestånd fås på köpet...
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Ang. löpande tilväxt: Bygger på empiriska data från storskaligt förvaltande skogsbruk, med fältförsök i lövskärm som röjts fram efter granplantering på bördig granmark i Kronobergs län. Efter granplantering år 2000 genomfördes gallring under Skogforsk ledning 2016. Den löpande tillväxten i skärmen var då runt 15 m3sk/ha/år i tät skärm (2.700 st/ha). Notera att den löpande tillväxten exploderar efter tio meters höjd och är som högst runt 15 meter när det är vanligt att knäcka den genom för hård gallring.
Skogforsk långliggande försök i lövskärmar på samma mark låg efter 15 år på runt 11 m3sk/ha/år. Dessa ytor har röjts hårdare, i medeltal till 1.800 st/ha i björken. En del av de 22 provytorna ligger också på ljung- och lingonrismarker, d v s tallmarker!
Ang. bonitet: G32+
Ang. medelstam:
Medelstammen i mina trakter vid förstagallring ligger på ca 0,035 m3fub. 0,06 m3fub: - då har röjarna redan härjat sönder beståndet....
I nuläget beräknas 22 % av grundytan ha röjts ut. Efter tillväxtsäsongen 2026 beräknas volymen ökat till 125 m3sk&ha. Det motsvarar 105 m3fub/ha och ger en medelstam på 0,035 m3fub/ha. 35% uttag ger 37 m3fub/ha och ett beräknat netto med dagens priser på >11.000 kr/ha (förutsätter flerträdshantering).
Det intressanta är att en hård röjning i dagsläget till halva stamantalet ger ett sämre förväntat netto i gallringen, trots grövre medelstam. Orsak: lägre uttag per hektar vid samma gallringsstyrka!
Målbild:
Det sortiment som betalas bäst vid ca 40 års ålder, då löpande tillväxten trappar av.
Estetiska värdena i dessa fantastiskt vackra bestånd fås på köpet...
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
TS
#810521Har gått igenom Skogforsk och skogskunskap.se för att finna forskningen som visar att ett högre stamantal och färre och försiktigare röjningar i björkskogen är en bättre skötselmodell än den tidigare som varit gällande.
Jag hittar inte mycket nytt i den vägen. Det mesta är sedan mitten av 2000- talet och styrker ett par offensiva röjningar för att kunna få skaplig dimension i en eller två gallringar.
De bestånd i min omgivning som är bra björkbestånd på fuktig, frisk mark har skötts så och de ser också jättebra ut.
Har ni sett ny forskning som styrker en omsvängning är jag tacksam över att få ta del av den.
Försöker ständigt lära nytt..😉
Jag hittar inte mycket nytt i den vägen. Det mesta är sedan mitten av 2000- talet och styrker ett par offensiva röjningar för att kunna få skaplig dimension i en eller två gallringar.
De bestånd i min omgivning som är bra björkbestånd på fuktig, frisk mark har skötts så och de ser också jättebra ut.
Har ni sett ny forskning som styrker en omsvängning är jag tacksam över att få ta del av den.
Försöker ständigt lära nytt..😉
Senast redigerad av Sjögården lör 02 sep 2023, 08:24, redigerad totalt 1 gång.
#810553
Har du kollat Matti Oikarinens produktionstabeller (förvisso för planterad vårtbjörk i södra Finland)?
SI(H50): B24
330 m3sk fördelat på 716 stammar i slutbestånd (60 års omloppstid), och tre gallringar med uttag om totalt 63 m3sk =>
(330+63)/60=6,55 m3sk/ha/år.
Ca 700 stammar/ha i slutbestånd är ju rätt högt jmf. normala rekommendationer för björk. Även intressant att högre SI föreslogs ha lägre stamantal i slutbeståndet.
Finns att ladda ner på:
http://www.rigawoodvirkesinkop.info/björkskogskötsel-mapp
MVH
Alias
Sjögården skrev:Har gått igenom Skogforsk och skogskunskap.se för att finna forskningen som visar att ett högre stamantal och färre och försiktigare röjningar i björkskogen är en bättre skötselmodell än den tidigare som varit gällande.
Jag hittar inte mycket nytt i den vägen. Det mesta är sedan mitten av 2000- talet och styrker ett par offensiva röjningar för att kunna få skaplig dimension i en eller två gallringar.
Det bestånd i min omgivning som är bra björkbestånd på fuktig, frisk mark har skötts så och de ser också jättebra ut.
Har ni sett ny forskning som styrker en omsvängning är jag tacksam över att få ta del av den.
Försöker ständigt lära nytt..😉
Har du kollat Matti Oikarinens produktionstabeller (förvisso för planterad vårtbjörk i södra Finland)?
SI(H50): B24
330 m3sk fördelat på 716 stammar i slutbestånd (60 års omloppstid), och tre gallringar med uttag om totalt 63 m3sk =>
(330+63)/60=6,55 m3sk/ha/år.
Ca 700 stammar/ha i slutbestånd är ju rätt högt jmf. normala rekommendationer för björk. Även intressant att högre SI föreslogs ha lägre stamantal i slutbeståndet.
Finns att ladda ner på:
http://www.rigawoodvirkesinkop.info/björkskogskötsel-mapp
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
#810601Jag har röjt fram en del björk på både naturbetesmark och i skog det man slås av är att björken blir en ( trädgårdsbjörk) om man friställer den för mycket.
Den måste vara härskande inga förväxande granar som skuggar dom.
Björken måste hela tiden växa så den inte blir trädgårdsbjörk.
Täta förband ända fram till slutavverkning.
Detta tror jag är nyckeln för att lyckas med björk även i Småland
Den måste vara härskande inga förväxande granar som skuggar dom.
Björken måste hela tiden växa så den inte blir trädgårdsbjörk.
Täta förband ända fram till slutavverkning.
Detta tror jag är nyckeln för att lyckas med björk även i Småland
#810604Tycker du att målet om att halva stammens längd skall vara krona fortfarande gäller för björken,Knagge.
För egen del har det varit det bästa måttet på röjningstyrka,intervall och gallringsintensitet på både tall och björk.
Allt för att slippa snöbrott och hålla produktionen på en bra nivå till en rimlig kostnad.
Har nog inte ambitionen att skapa björktimmer, det brukar inte bli hög andel som duger till det i östra Småland.
Men som certifierad behöver jag få till några bra lövbestånd som producerar någorlunda.Tidigare har betesmarkerna räckt till för lövandelen.
Men hårt betade marker blir inte mycket lövuppslag i..😉
För egen del har det varit det bästa måttet på röjningstyrka,intervall och gallringsintensitet på både tall och björk.
Allt för att slippa snöbrott och hålla produktionen på en bra nivå till en rimlig kostnad.
Har nog inte ambitionen att skapa björktimmer, det brukar inte bli hög andel som duger till det i östra Småland.
Men som certifierad behöver jag få till några bra lövbestånd som producerar någorlunda.Tidigare har betesmarkerna räckt till för lövandelen.
Men hårt betade marker blir inte mycket lövuppslag i..😉
#810613Jag har systematiskt misslyckats med björk ändå sedan 90-talet.
Misslyckas man en och 2 gånger kan det vara otur men misslyckas man mer än 3 gånger övergår det i idioti. Jag har insett att rekommendationerna som finns att läsa om björkskötsel för södra Sverige är helt fel.
Efter varenda röjning,gallring jag gjort har björken visserligen grovnat men de blir klykiga och krokiga och 2/3 grönkrona.
Nu har jag en röjning på gång runt 4 m hög som jag eftersträvar 1 m förband och sen skall jag röja undertryckt någon gång mer fram till 1a gallring se hur det blir.
Jag kanske misslyckas igen men då har jag åtminstone testat något annat. 🤔
Misslyckas man en och 2 gånger kan det vara otur men misslyckas man mer än 3 gånger övergår det i idioti. Jag har insett att rekommendationerna som finns att läsa om björkskötsel för södra Sverige är helt fel.
Efter varenda röjning,gallring jag gjort har björken visserligen grovnat men de blir klykiga och krokiga och 2/3 grönkrona.
Nu har jag en röjning på gång runt 4 m hög som jag eftersträvar 1 m förband och sen skall jag röja undertryckt någon gång mer fram till 1a gallring se hur det blir.
Jag kanske misslyckas igen men då har jag åtminstone testat något annat. 🤔
#810628Tror du är inne på rätt linje nu. Själv röjer jag numera aldrig björken före 4 m höjd, så att den skiktar sig ordentligt först (innebär att naturen själv skapar stabila huvudstammar). Har inte misslyckats med björk sedan jag insåg att "expertråden" bara skapade trädgårdsbjörkar och fr a nya röjningsbehov i form av meningslösa stubbskottsröjningar (orsak: för stort ljusinsläpp i beståndet triggar stubbskotten!)
TS
#810898Från 1950-talet och framåt hade min far en tysk god vän, som var skogsförvaltare på en länsskogsförvaltning i Schleswig- Holstein/Tyskland med huvudinriktning på självföryngrad bokskog och produktion av mycket grovt och eftertraktat kvalitetstimmer av bok under långa omloppstider. Hans koncept för föryngring och ungskogsskötsel, påminner mycket om @jessica80:s spännande dito för föryngring och skötsel av björk. Vid ett tillfälle tog vännen min far med sig till någon av sina föryngringar och förklarade stolt; "Björn, allt detta är mina barn!" varpå min far svarade; "Men Hans, vad säger din fru Hanne om det?" Vännens efterträdare tillika son och min mycket gode vän frågade mig i samma anda av långsiktighet och helhjärtat engagemang vilket jag föredrog, mot bakgrund av det svenska skogsbrukets svaghet för korta omloppstider och rationalisering - En osäker bankränta på 10% på en förmögenhet på 10.000 kronor eller en stabil ränta på 3 % på en förmögenhet på 100.000 kronor.
Idag måste jag tyvärr konstatera att boken mår dåligt av det allt varmare klimatet, att efterfrågan på kvalitetsboktimmer försämrades dramatiskt i slutet av 1990-talet samtidigt som kostnaderna för den intensiva skogsskötseln ökade kraftigt och att den aktuella skogsförvaltningen i samma veva förvandlades till naturreservat. Ändå menar jag på den långsiktiga och ståndortsanpassade skötseln av våra skogar är nödvändig.
Idag måste jag tyvärr konstatera att boken mår dåligt av det allt varmare klimatet, att efterfrågan på kvalitetsboktimmer försämrades dramatiskt i slutet av 1990-talet samtidigt som kostnaderna för den intensiva skogsskötseln ökade kraftigt och att den aktuella skogsförvaltningen i samma veva förvandlades till naturreservat. Ändå menar jag på den långsiktiga och ståndortsanpassade skötseln av våra skogar är nödvändig.
#811447Redan för 20 år sedan skrev jag i min bok Skogsskötsel-alternativ om dessa problem, möjligheter och ekonomi. Se mer på min hemsida www.smaskog.com eller läs boken! GS
Re: Självföryngrad björk - sofflocket vinner?
#811741Här har inte soflocksmodellen garanterat annat än högstubbar i kommande gallring.
Jag skulle nog avverkat dåliga björkskiktet, och rädda granskiktet. Förran läget blir svårare.
💪 Röjas som tvåskiktat nu.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Jag skulle nog avverkat dåliga björkskiktet, och rädda granskiktet. Förran läget blir svårare.
💪 Röjas som tvåskiktat nu.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
#811762Det verkar som självföryngringar av tall och Björk kräver rätt tidpunkt på röjningen väntar man för länge blir det gruppställt och då är man tvungen att spara krokiga eller förväxta träd. Röjer man för tidigt blir det stubbskott eller förstört av hjortdjur. 🤔
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).