lör 16 okt 2010, 22:28#103851
En del i människans enastående är att just veta att det låtit o skett utan att varit där o sett eller hört.
I vår inväxlade mekanism överst på kroppen i det mak kallar knoppen, kan vi med hjälp av olika slutledningar och beräkningar förstå mer.
I just detta ligger även ett problem.
Vår uppfattning är begränsad till vad vi anser vara rimligt och möjligt.
Teologer har i alla tider tyckt att det finns nåt utöver vår existens, nån eller något som löser alla frågor vi i dags datum inte förstår. Så fort vi förstår, så har den/det inte längre med det o göra och/eller så ändras det lite i den så heliga skrift att det blir uppenbart att det var så hela tiden.
Jorden är inte platt. Det vet alla nu. Men det är inte för att de trodde att den var rund och bevisade detta, utan för att ingen hittade kanten att stupa ut över och sutligen so fanns det tvivel och tanke på annat!
Vi som art måste vara intressant o beskåda om det nu finns nåt högre väsen eller klokare form av liv som kan just detta.
De måste ha ett fruktansvärt roligt skådespel framför sig.
I ena stund lovas det heligt att det ska vara si. Sen efter ekonomisk kris eller annan regi är detta bortglömt och inte mer intressant än inehållet i gårdagens aftonblad.
Vi har som art bara precis börjat o har en god del av resan kvar om vi inte tar kål på varandra först.
Jag gillar sån här hjärn gympa. Det behövs för att få ett perspekti o kunna hålla det i vår mediala tidsålder där media berättar nya sanningar dagligen.