Lite reflektioner från mina erfarenheter och tankar, vissa delar är upprepning från vad jag skrivit tidigare i andra trådar:
- Vi kan inte fastna i skyttegravarna Kärnkraft vs Vindkraft, helt olika styrkor och fyller olika behov i elsystemet.
- Vindkraft är en framtidsteknik, jobbat till och från med vindkraftsprojekt sedan 2007, ser att det diskuteras lite höjd på verk. De turbiner som installerades i första omgången runt 2010 till ca 2014 är ofta runt 2-3MW, ca 100 m tornhöjd till nacellen (Maskinhuset).
Här pratar vi produktionskostnad på ca 50-100 öre/kwh. De landbaserade vindkraftverken som projekteras och byggs idag ligger runt 6 MW, tornhöjder till nacell på runt 200m, sedan växer även bladlängden för att öka svepområdets m2, så vi närmar oss 300 m totalhöjd för vingspets i högsta läge, dessa projekt idag har produktionskostnad på ca 25-35 öre/kWh.
Rent fysikaliskt för landbaserad vind i Sverige, ju högre desto bättre och stabila vindar.
Går vi över och pratar havsbaserad vind så är de installationer med grunt bottendjup (Fundament som förankras i botten) billigast, dock så är även opinionen och störningarna för kustboende ofta störst här, här ligger produktionskostnad på ca 50-60 öre/kWh i de bästa lägena.
Där den absolut största potentialen för vindkraft finns är flytande vindkraft offshore, (Endast detta segment som har möjlighet att producera de volymer el som kommer behövas för omställningen), Här hoppar och far prognoserna för produktionskostnad, mycket subventioner och tax credits, subventioner med elanslutningar och kostnader som inte riktigt redovisas transparent, lånegarantier osv, så här ska man ta pressmeddelanden med stor nypa salt. Diskussionen inom branschen är att man hoppas nå produktionskostnad på ca 80 öre/kWh runt 2030 för en komplett park inkl nätanslutning till land.
Utifrån ovan så är landbaserad vindkraft den produktionsform som har lägst kostnad per kWh i dagsläget, nackdelen är dess oplanerbarhet. För tex projekt som Hybrit, Liquidwind, petrokemin i västsverige, gödseltillverkning osv som har vätgasbehov och kan bygga egna vätgaslager för att hantera produktionssvängningarna kommer den billiga vindkraftselen vara en nyckel för Sveriges konkurrenskraft och ekonomiskt rationell.
Diskuterar vi Sveriges övriga elförsörjning har vindkraften även här en viktig roll i lagom mängd, så länge vi har kapacitet i vattenkraften att parera vindkraftsproduktionen och använda vattenkraften som reglerkraft ihop med kärnkraftens baskraft samt kraftvärmen(Inkl fjärrvärmen) vid vintermånaderna får vi ett väldigt konkurrenskraftigt system. Problemet i dagens situation är att man inte tar ett helt systemperspektiv.
- Såg lite diskussioner om att vi kan använda vattenkraften som energilager, detta stämmer, dock bör det tilläggas att alla vattenkraftverk i Sverige ligger lokaliserade i älvar, varje kraftverk har en bestämd dämnings- och sänkningsgräns för uppströms vattenivå, detta faktum ger att lagringsmöjligheterna är begränsade för merparten av kraftverken, vi pratar om att förskjuta produktion till tex dag istället för natt alternativt några dagar för merparten av verken, inte mer flexibilitet än så, sedan har vi några kraftverk som kan långtidslagra längre men inte så det ger någon större påverkan på systemet.
- Vi är mitt uppe i ett teknikskifte när det gäller elbilar, dessa kommer även kunna nyttjas som energilager i framtiden(V2G), dock så blir skalan ganska låg även om vi byter ut alla bilar i Sverige till elbil med 70kWh batterikapacitet per bil och även här en ekonomisk fråga.
Som ett tankexperiment: Säg att du har en Tesla med 70kWh, bilindustrin närmar sig en kostnad på 1200sek/kWh batterisystem, detta är dimensionerat för klara 1500 laddcykler, säg att du vill vara del av elsystemet och erbjuda lagringsmöjlighet, kapitalkostnaden för detta blir 1200/1500=80 öre/kWh sedan tilkommer inköp el, säg att du köper billig vindkraftsel för 30 öre/kWh och laddar upp batteriet, då behöver du sälja för minst 110 öre/kWh för att gå plus minus noll.
- När vi diskuterar produktionskostnad vindkraftsel på 25-30 öre/kWh är detta just produktionskostnaden som behövs. Jag ser så mycket diskussioner om att man ska producera vätgas och lagra när elen är nära noll eller väidgt mycket lägre än just dessa 25-30 öre, här anser jag den största tankevurpan görs i debatten idag.
Fram tills idag är mer eller mindre alla vindkraftparker byggda efter 2015, finansiellt uppbyggda på att ett annat företag (Tex Google osv) tecknat ett PPA kontrakt (
https://sv.wikipedia.org/wiki/Power_Purchase_Agreement ) som köper all produktion oavsett när den produceras till fast pris, detta koncept fungerar så länge tekniken är en nischspelare i det totala systemet och man med säkerhet vet att man har elbehovet. Jag är ganska övertygad om att vi närmar oss stadiet att vi fyllt efterfrågan för PPA kontrakt, (Undantaget Hybrit och liknande projekt som byggs kring elektrolys, vätgas och lagring där vätgasen är det primära i processen).
Det finns ganska många vindstudier utförda där man i stora drag ser att det blåser ganska jämnt över Europa när det väl blåser, när det inte blåser är detta också ganska lika för kontinenten. Vi närmar oss ett stadie där vindkraften kommer börja behöva "konkurrera" på samma villkor som övriga produktionslag i elsystemet. Vindkraften kommer ha samma problem som paraplyförsäljaren som bara får sälja paraplyn på torget när det är klarblå himmel mitt i sommaren.
- Pratar vi kemisk verkningsgrad för lagring av el i större skala: El till väte till lagring till el: pratar vi verkningsgrad på ca 30 procent, bara "kemiskt" kostar detta 1 - 3 kr/kWh, sedan tilkommer kapital för nät, vätelager, gasnät och produktionsanläggning (Handlar om gasturbiner för väte när vi diskuterar denna skala).
- En annan spaning är att "Fastpris avtal" på el i Sverige kommer reformeras, idag tar elhandelsbolaget all risk, vissa bolag kommer gå ordentligt back efter vinterns priser. Min gissning är att man i framtiden kanske kommer kunna låsa 60% av normalförbrukningen till fast pris, resten kommer gå som rörligt.
- Pratar vi kärnkraft ser jag diskussioner om att vissa reaktorer i Sverige har haft låg tillgänglighet som ett argument mot tillförlitligheten. Viktigt att komma ihåg här, var att dessa verk byggdes just för att täcka upp vinterförbrukningen i ett reglerat elsystem, även detta är ganska enkelt att förstå ekonomiskt, bättre att utnyttja gratis vatten under de varma perioderna med lägre förbrukning, sedan körde man de extra kärnkraftverken under den kalla perioden för leveranssäkerhet och elbehov.
- Ytterligare diskussion om verkningsgrad på kärnkraften, planen var att utnyttja spillvärmen till fjärrvärmenätet, detta utnyttjades dock inte pga. att opinionen var emot detta, tyvärr så gör det ont i magen som ingenjör när man ser vissa beslut och hur magkänslan styr beslut, men men. Kina kommer iallafall uttnytja denna resurs.
- Var även en fråga om man ska satsa på vedproduktion, detta tror jag verkligen kommer få ett uppsving (Se kommentar om fastprisavtal), Sedan är det viktigt att inse att hela Europa ska ställa om till el i olika former, de har idag en elproduktion som bygger på fossila bränslen, de har husuppvärmning med gas och olja, min uppfattning är att elbehovet kommer öka med faktor 3-5 om vi ser på Europa, (Dagens debatt om energiwende och liknade handlar om att byta ut delar i produktionsmixen men få diskuterar den extrema ökningen som kommer från skiftet fossilt till el). Tror ved kommer bli bra businnes i framtiden, min tragiska känsla är att melodin framåt är "Rösta rött, jobba svart".
Försöker inte ta något parti i debatten här utan vill bara lyfta lite tankar om att elsystemet är komplext.
Viktigt att även komma ihåg, ett prisvärt och leveranssäkert elsystem som Sverige är konkurrensmässigt var för några år sedan en kostnad på ca 20 - 30 öre/kWh