Före och efter jobbet

Oförargligt fysiskt ont

69 inlägg 25586 visningar 16 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

Ängagärdet  
#430199 När man ska ta bort timmersaxen från kranen och håller fjärrdosan i samma hand, nyper fast bra, men känseln återkommer i pekfingertoppen efter 1 1/2år! Aldrig mer att jag gör så!

Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

anersimyra  
#430205
Vardon skrev:Och klassikern som gör att alla fäder släpar fötterna :

En 4 piggars legobit i hålfoten på väg till toaletten i mörkret.

Då tänker jag genast på vad som händer när man äger katt och i sömnen råkar " veva runt " med foten över sängkanten.. :sad: :shock: en kattklo in under nageln garanterar full vakenhet på rekordtid.. :shock:

Avatar Fallback

Re: Oförargligt fysiskt ont

Amatörhuggare 62  
#430228
1484342666_m_dsc01188.jpg
Träd i spänn under Gudrun.

Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

totte  
#430270 Vi skall ju inte glömma en riktig gammal klassiker, slå sig på tummen med hammarn. :surp:

Avatar Fallback

Re: Oförargligt fysiskt ont

husqvarna_med_sthil  
#430274 När man nu läser i den här tråden blir man nästan lite osäker på om man verkligen ska ut idag :lol: ... men jag ska ju bara sitta i traktorn och det var igår det var fredagen den 13;e dessutom blir man ju mera vaksam av sådana här trådar på skogsforum :-BD

Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

Mowi850  
#430278 När man råkar få fingret klämt i bildörren.

Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

anersimyra  
#430312
1484395180_img_0981.jpg
. Aj aj aj..min kära sambo drog just osthyveln genom tumnageln.. @-) @-) @-)

Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

anersimyra  
#430338 Turen in till stan blev därmed inställd.. \M/ \M/ \M/ :-BD

Avatar Fallback

Re: Oförargligt fysiskt ont

TobbeE_87  
#430341 Körde fast skotern en gång för närmare 5 år sedan när jag skulle korsa ett dike till en väg... Ena skidan dök och fastnade under den stenhårda plogvallen, så de var ju bara å försöka lyfta lös den. Står där å tar i som bäst med något böjda ben lite isär, när de smäller till i höger knä, som viker sig inåt och jag ramlar ihop... Lyckas resa mig upp och konstaterar att benet sitter kvar, men nån vidare styrka i har man väl kanske inte i de läget, men på nåt vis lyckas jag få lös skotern sittandes på knä, och kan sedan köra hem. Känslan när man ett par timmar senare ska resa sig från datorn och bege sig mot skithuset, med ett knä som blivit stelt av stillasittande och svullnat upp till 1½ normal storlek va väl inte så där alldeles underbar... :roll:
Vet inte säkert vad som hände med knät, men gissningsvis var de det inre ledbandet som fick en smäll och blev lite uttänjt, kan fortfarande inte känna nåt tydligt stopp om jag försöker böja knät inåt... Pratade med pappa,som råkar vara läkare, nån dag senare och fick till svar att eftersom jag kan gå, iaf nästan, så kan de inte va nåt allvarligt...

Halkade en gång i skogen framför timmerbilen när jag skulle gå ut och slänga kedjorna över lasset. Fötterna far iväg åt vänster och jag går i backen med ett brak, dock halvvägs ner får jag lite fäste åt höger fot, så nåt viker sig i fotleden... Stapplar vidare och kör till massabruket där jag får hålla mig ordentligt i räckena när man ska upp för trappan till mätstugan, sedan vidare mot skogen för nästa lass. För att spara tid så säger man såklart åt separatlastaren att jag kan kasta kedjorna på bilen medan han lastar nästa trave. Virket var dock lätt och lasset blev därför stort, så jag gjorde ett par misslyckade försök med att få över kedjorna innan jag vart less å tog i från tårna, vilket väl kanske inte var de smartaste... De small till i fotleden och var jag inte halt före så blev jag de nu, men kedjan kom över... :lol: Dagen efter var jag dock hemma från jobbet då jag knappt kunde gå...
Pratade återigen med pappa doktorn som tittade och klämde lite på foten som var rejält öm, och konstaterade att eftersom du kan gå, iaf nästan, så är de nog inget brutet... 3 veckor senare funderade vissa hur de var med foten eftersom jag fortfarande var lite halt... Är nog 4 år sen nu, men kan fortfarande känna av lite värk o fotleden av och till...

// Klantskallen

Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

JensSkoog  
#430342
anersimyra skrev:Turen in till stan blev därmed inställd.. \M/ \M/ \M/ :-BD

Aldrig så illa, att det inte är bra för något, säger vi i Norge :mrgreen: :mrgreen:

En av våre favoriter i Norge är i.ö. den här:

Vad är det som sitter i köket och bara blir mindre och mindre???
En svensk som kliar sig i bakhuvudet med en osthyvel :twisted:

(Om någon känner sig kränkad av den, så kan dom vända om på nationalität) :lol:

Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

anersimyra  
#430344 Det tänker jag inte berätta för sambon som är Norska.. :D

Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

JensSkoog  
#430348
anersimyra skrev:Det tänker jag inte berätta för sambon som är Norska.. :D

Ja, vi har alla vår kors att bära - min fru är från Nord-Norge och dom är
kända för att skratta gott till allt och slå hårdt om det behövs :lol:

Men du kan hälsa din fru att jeg vet exakt hur djävulskt ondt det där är, och
hur dum man känner sig när man gjort det :surp:

Avatar Fallback

Re: Oförargligt fysiskt ont

tallen100  
#430350
anersimyra skrev:Det tänker jag inte berätta för sambon som är Norska.. :D

Man ska inte äta för mycket ost, Den blir liten då. :geek:

Ja osten förstås :mrgreen: .

Avatar Fallback

Re: Oförargligt fysiskt ont

Hema  
#430362
TobbeE_87 skrev:Körde fast skotern en gång för närmare 5 år sedan när jag skulle korsa ett dike till en väg... Ena skidan dök och fastnade under den stenhårda plogvallen, så de var ju bara å försöka lyfta lös den. Står där å tar i som bäst med något böjda ben lite isär, när de smäller till i höger knä, som viker sig inåt och jag ramlar ihop... Lyckas resa mig upp och konstaterar att benet sitter kvar, men nån vidare styrka i har man väl kanske inte i de läget, men på nåt vis lyckas jag få lös skotern sittandes på knä, och kan sedan köra hem. Känslan när man ett par timmar senare ska resa sig från datorn och bege sig mot skithuset, med ett knä som blivit stelt av stillasittande och svullnat upp till 1½ normal storlek va väl inte så där alldeles underbar... :roll:
Vet inte säkert vad som hände med knät, men gissningsvis var de det inre ledbandet som fick en smäll och blev lite uttänjt, kan fortfarande inte känna nåt tydligt stopp om jag försöker böja knät inåt... Pratade med pappa,som råkar vara läkare, nån dag senare och fick till svar att eftersom jag kan gå, iaf nästan, så kan de inte va nåt allvarligt...

Halkade en gång i skogen framför timmerbilen när jag skulle gå ut och slänga kedjorna över lasset. Fötterna far iväg åt vänster och jag går i backen med ett brak, dock halvvägs ner får jag lite fäste åt höger fot, så nåt viker sig i fotleden... Stapplar vidare och kör till massabruket där jag får hålla mig ordentligt i räckena när man ska upp för trappan till mätstugan, sedan vidare mot skogen för nästa lass. För att spara tid så säger man såklart åt separatlastaren att jag kan kasta kedjorna på bilen medan han lastar nästa trave. Virket var dock lätt och lasset blev därför stort, så jag gjorde ett par misslyckade försök med att få över kedjorna innan jag vart less å tog i från tårna, vilket väl kanske inte var de smartaste... De small till i fotleden och var jag inte halt före så blev jag de nu, men kedjan kom över... :lol: Dagen efter var jag dock hemma från jobbet då jag knappt kunde gå...
Pratade återigen med pappa doktorn som tittade och klämde lite på foten som var rejält öm, och konstaterade att eftersom du kan gå, iaf nästan, så är de nog inget brutet... 3 veckor senare funderade vissa hur de var med foten eftersom jag fortfarande var lite halt... Är nog 4 år sen nu, men kan fortfarande känna av lite värk o fotleden av och till...

// Klantskallen

Minimalt med empati, precis tvärt om vad man önskar när det ömmar som mest. :(

Användarvisningsbild

Re: Oförargligt fysiskt ont

anersimyra  
#430363
JensSkoog skrev:
anersimyra skrev:Det tänker jag inte berätta för sambon som är Norska.. :D

Ja, vi har alla vår kors att bära - min fru är från Nord-Norge och dom är
kända för att skratta gott till allt och slå hårdt om det behövs :lol:

Men du kan hälsa din fru att jeg vet exakt hur djävulskt ondt det där är, och
hur dum man känner sig när man gjort det :surp:

Hon hälsar och tackar för din omtanke, själv får jag på skallen då jag inte ömkar henne tillräckligt över skadan.. :lol:

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar