Re: hjälp med att elda rätt med vedpanna och accu-tank
Postat: tis 14 nov 2017, 09:18
Har också en 35. Nedre luckan öppnas endast vid uraskning.
Skog, Skogsmaskiner och Vänskap med skogsbilder och skogsbloggar allt på Skogsforum - Sveriges största renodlade skogssajt - Välkommen!
https://skogsforum.se/
busholle skrev:De där atmospannorna verkar omständliga.
Baxin jag har tänder jag med lite tändved i botten,startar fläkten och väntar några minuter innan jag fyller och går.
jannee skrev:Läs igenom nedanstående, kan kanske minska oroskänslorna.
Vill tillägga att om man ha FÖR TORR ved kan man med fördel lägga något/några vedträd i blöt innan man gör sista vedinlägget.
Elda på rätt sätt:
1. Använd torr ved i lämplig storlek
Det är bra att elda med blandved. Den som t.ex. endast eldar med björkved, med dåligt drag, riskerar att det bildas tjära i panna och skorsten. Vid eldning med ekved måste försiktighet iakttas för att undvika frätskador på murstocken.
2. Snabb uppstart
Starta snabbt. När du tänder en kall panna är det svårt att helt undvika rök och utsläpp av miljöskadliga ämnen. Minska problemet genom att få pannan varm så fort som möjligt. Papper och rikligt med torr, finkluven ved är viktigt.
3. Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara och livliga lågor
När du eldar i pannan – gör det rejält och med rätt mängd förbränningsluft. Förbränningsluften regleras med dragluckan och spjäll på pannan. På en del pannor finns avancerade reglersystem som automatiskt ställer in förbränningsluften så att bränslet brinner optimalt och utsläppen minimeras. På äldre pannor kan man markera i vilket läge ventiler och spjäll bör stå vid uppstart och under förbränningen.
4. Kontrollera röken. Den ska vara klar och genomskinlig – inte svart
När det är varmt ute ska man bara se ett ”daller” i luften ovanför skorstenen. Den enda gången skorstenen ska ryka är när det är kallt ute. Då bildas en vit rök som består av vattenånga. Gul eller grå rök betyder dålig panna eller felaktig eldning – t.ex. för lite lufttillförsel eller skräpved.
5. Kontrollera rökgastemperaturen – max 350oC.
Alltför heta rökgaser kan skada murade skorstenar eller förstöra isoleringen på stålrörsskorstenar. Speciellt stor är risken när du värmer en kall skorsten kraftigt och snabbt. Många pannor är konstruerade för oljeeldning. Eldar du ved i en sådan panna blir rökgastemperaturen upp till 600oC. Inga skorstenar är gjorda för så höga rökgastemperaturer. Nyare pannor har ofta en rökgastemperatur under 300oC. De flesta rökkanaler är konstruerade för en rökgastemperatur på högst 350oC.
Du måste därför kontrollera hur hög rökgastemperaturen är. En del anläggningar har en termometer i rökkanalen. Om den saknas kan den köpas från installatören eller hos fackhandlare. Temperaturen mäts i rökgaskanalen omedelbart intill pannan. Termometern ska inte sitta i rökgaskanalen kontinuerligt. Det räcker med att täcka hålet med en skruv eller dylikt när inte termometern används.
Rökgastemperaturen bör vara ca 70oC, 1 m ner i skorstenen, för att rökgaserna inte ska kondensera och avge fukt som sedan kan göra att skorstenen fryser sönder. En stålskorsten kan, i det fall kondens bildas, rosta sönder.
6. Pyrelda inte
Många stryper tilluften och ”småeldar”. Resultatet blir pyreldning. Då brinner inte alla miljöskadliga ämnen i röken upp. Tjära kondenserar i skorstenen och fastnar på pannväggar och i rökkanaler. Ur skorstenen kommer då en grå eller gul rök – inte bra.
Förbränning
Vi beskriver här förbränning i en modern panna med keramisk insats.
Första steget i förbränningen är att veden torkar. Detta sker i en förångning vid ca 100oC. Temperaturen i fyren sjunker varje gång man lägger in ny ved. Vid ca 300oC förgasas veden. Ca 75 % av veden omvandlas till brännbara gaser. Av resten bildas bl.a. träkol. De olika gaserna förbränns vid skilda temperaturer, en del först vid 900oC. Till sist förbränns även träkolet och blir aska.
Primärluft tas in genom dragluckan och stiger genom rosten (gallret) upp till bränslet. Med hjälp av sekundärluften förbränns gaserna i den keramikklädda kammaren, där temperaturen blir mycket hög. När rökgaserna går in i pannans konvektionsdel är förbränningen över, men avger där sin värme till pannvattnet. Rökgastemperaturen efter pannan är vanligtvis 175-250oC.
Med fördel kan man elda så pass hårt och länge att pannan stänger av sig själv, acctankar och panna är uppe i över 90 grader - en sådan panna har ytterst sällan någon tjära på väggarna.