Hårt betade plantor

Jag inbillar mig att det är gödningsmedlen som används i plantskolan som rådjuren har upptäckt. Säkert nåt miljövänligt som används numera. Fenomenet verkar ju kommit dom senaste 10-15 åren. Jag har iallafall inget minne av att detta varit nåt problem innan.

Vad har ni för försäkringar som täcker rådjursbetade plantor?

Magnus M

Länsförsäkringar, hade dina försäkringar innan
men jag bytte eftersom jag blev bitter när dom gick på hur många plantor i % på det totala hygget som var 4,5 ha och inte på att all glasbjörk som var planterad hade dött det var mängden i den totala ytan som gällde.

Ser fram emot den kommande vårjakten på råbock. Kommer det en kronhjort så blir det "skyddsjakt på eget initiativ".

Helt galet att vi skogsägare måste lägga ner enorma kostnader och massor av extra arbete pga för höga viltstammar. Jag anser det vara ett riksintresse att våra skogar växer bra och producerar värdefullt virke. Lägre viltstammar gynnar både producerande tall-, björk- och granskog och dessutom alla övriga lövträd som är viktiga för biologisk mångfald.
Var gång man för detta på tal går jägarna igång på alla cylindrar men nuvarande situation är inte acceptabel. Hur ska vi lösa detta på ett bra sätt?

Håller helt och hållet med dig. Att detta vansinne får hålla på!Tyvärr så orkar inte vi markägare styra upp detta problem.

Är det inte ganska logiskt att om det mest finns (färsk) gran och tall att äta så vänjer sig rådjuren just i det området vid den maten och slutar att äta det som de annars äter? (Rönnen som stod orörd)

Kanske det finns någon forskare vid Skogsforsk som vill titta på vad som har förändrats nu jämfört med 15 år sedan? (fler nya planteringar med färska plantor, nya bybrider, gödningsämnen, torka och temperaturförändringar?) Skulle Skogsforum kunna skicka en förfrågan dit?

Förutom avskjutning så är det väl inhängning som gäller? (för dyra pengar..)

Vargen....? (skjut mig inte) I Yellowstone blev ju hela flodlanskapet totalt förändrat när viltet inte längre kunde stå lungt och äta upp allting. Men sedan ger den sig på tamdjur, (jakt)hundar och sätter ridhästar i sken så jag är kluven när det gäller vargfrågan.

Jag skulle gärna vilja se en kommentar av @Älgfoderodlare i denna tråden.

Hur vore det att engagera den lokala scoutföreningen med ett gäng sekatörer att snygga till granplantor? De ska ju vara ute i skogen och lära sig en massa saker....

Det är ju så att det inte bara är betningen av plantskog som ställer till det.
Råbockarna älskar att feja tallplantor som är 1m höga. När sedan snön kommer så går dom av i fejningsområdet.
Gallrade ett litet granområde(ca0.5ha 25år) i vinter och ca 30% av granarna var fejade och ruttna. Vi har ändå inga mängder av rådjur som det är söderut.

Betesskador är märkliga ibland jag tror det beror på att rådjuret älgen eller hjorten är individer och föredrar olika saker.

Jag har sett självföryngringar där tall betas hårdare än rönn antagligen för att det finns mer rönn där och rågeten i fråga föredrar rönn framför tall.

Jag har även sett tallföryngringar där björk betas hårdare än tall antagligen för att det finns mer tall där och älgen ifråga föredrar björk framför tall.

Vänta med slutröjning till älgsäker höjd för betesskador är inte svart eller vitt. 👍 👍 👍

Gråal ska ju knappt betas av expertisen. Jag har gott om gråal och ca 90% är det barkgnag på. Senaste hygget blev det en rönnexplosion på ändå blev både gran och tallplantor betade så nu har jag röjt bort allt rönnuppslag. Tog 2dagar på 2,2ha yta.

Det är ungefär som med oss människor, vill inte ha samma mat hela tiden, om ni vill förkovra er så kan ni gå igenomen en liten utbildning som heter vliltvårdsanpassat skogsbruk som finns på skogforsk. Se. Man kan inte sköta en viltstam genom att svälta bort den.

Planterade täckrotsplantor av tall och gran för ett par år sedan, ca 1 ha. Behandlade med Trico. Nästan alla blev ändå betade. Nu i sommar får jag ta fram sekatören. Pratade med en granne för ett par veckor sedan. Hans plantor var också hårt betade trots Tricobehandling.
Läste för länge sedan en bok där man föreslog gödsling på annan mark. På det sättet kunde man styra betningen dit. Plantor mm blir mer smakliga på sådana platser. Själv har jag mindre ytor med självföryngrad tall på mager märk. (ljung, lingon). Dessa ytor betas aldrig.
Har ett mindre bestånd med tall, ca 3,5 m höga. Här hänger jag upp fårull och sprutar med blodmjöl utrört i vatten. Här går älgen bara förbi.

Däremot kan man nog faktiskt sköta/rädda enskilda föryngringar genom total lövsanering. Finns såvitt jag vet inga svar i forskningen där vad som egentligen är bättre eller sämre. Tycker det man läser är för mkt one size fits all tvärsöver landet.
Jag ser inget granbete alls tex, halvproffs får gråal gnagd, rönn som inte betas hos somliga. Det är väldigt olika förutsättningar.

Sen när man jämför olika bestånd så ska man komma ihåg att viltet är väldigt störningskänsligt så har man ett ställe där människor går ibland så är det en väldig skillnad mot andra ställen där en älgko med kalvar kan bosätta sig i princip en hel vinter på ett hygge

Det där håller jag helt med om, det gör stor skillnad. Runt elljusspår och längs vägar brukar det inte alls se så pjåkigt ut.