BraSatt - Södra bygger planteringsmaskin på Ebeaver

Södra Skogsägarna meddelar idag att de startar upp ett projekt för att skapa en planteringsmaskin som passar för det privata skogsbruket. Det är inte länge sedan vi skrev om SkogForsks satsning Autoplant och för bara något år sedan om PlantmaX som i prototypform jobbat på svenska hyggen under 2020.

Det vi ser nu är till stor del att man tar upp och dammar av den mekaniserade planteringen precis där den befann sig någon gång i början av 90-talet. Då fanns en rad projekt med ambition att mekanisera skogsvården men alla sådana aktiviteter dog tvärt när järnridån mott öst öppnades och flödet av billig arbetskraft till Sverige kom igång. Nu börjar man damma av dessa projekt igen. Det ena efter det andra. Först ut var PlantmaX som initialt är en kopia av planteringsmaskinen Slivinova från 80-talet men på en modern basmaskin.



Enmansbetjänade små planteringsmaskiner
I början av 90-talet fanns även några mindre planteringsmaskiner. De finns omnämnda i tråden Planteringsmaskiner för skogsplantor och hette Silviplant resp Hevotrac. Båda bestod av små basmaskiner liknande Kranmans P25:a eller eBeaver. Dessa fungerade dels som plantbärare men de hade också ett enkelt markberedningsdon som manövrerades av operatören. Maskinen gjorde i ett moment en enkel markberedning och ett hål för plantan. Operatören fick själv sätta plantan men en del tunga moment hade rationaliserats bort.

BraSatt
Här någonstans känns det som Södras projekt BraSatt nu tar vid. Företaget eBeaver finns med bland samarbetsparterna och här finns även ett antal andra företag med inom områden som t ex automation, sensorik, styrsystem, AI, maskininlärning, produktutveckling, finmekanik och digitalisering.

Mobiliseringen av kompetens ser onekligen mycket intressant ut och baserat på laguppställningen så borde det finnas goda möjligheter att komma vidare förutsatt att Södra kan finansiera projektet. Här finns en lista på de företag eller organisationer som ingår.

Axelent Engineering AB
BitAddict AB
Boid AB, Chalmers IndustriTeknik
Digitaliseringsgruppen, (Chalmers InustriTeknik)
LUE Engineering AB
Ebeaver AB
Skogforsk

Utvecklingsfasen börjar
Södra skriver på sin sajt att utvecklingsfasen påbörjas nu och att projektets olika parter fått sina ansvarsområden.



Läs mer om BraSatt på Södras sajt här:
https://www.sodra.com/sv/se/skog-medlem ... -nu-klara/

Är det för besvärligt att bygga en kombinerad markberedare/planteringsmaskin, då får man ju bort "ett moment" ?

Håller med dig r93, för att någonsin kunna få ekonomi i det här med planteringsmaskiner så tror jag dom måste göra markberedningen med.

Tror att Gransås hade ett aggregat på en bandgrävare som höglade och satte en täckrotsplanta i högen samtidigt, som gick på bl.a. Tingsryd-Linneryd SBO (nuvarande västra delen av Långasjö VO).

Tror det generella omdömet var att det var dyrare än manuell plantering men att plantöverlevnaden var god.

Plantering av täckrotsgran (20-40) kostar 1,93 kr/st i vår enl. Sundins prislista. Säg att högläggning med grävare får kosta ungefär lika mycket per planta, då är intjäningen för planteringsmaskinen ca 4 kr/planta. De borde behöva sätta en bit över 200 plantor/h för att få ihop kalkylen.

Problemet för all mekaniserad plantering verkar vara lönsamheten och vilka marker de funkar på rent tekniskt.

Bara mina fem ören.

MVH
Alias

Kollar ni på bilderna av silviplanter och Hevotrac i den här tråden Planteringsmaskiner för skogsplantor så gjorde de här maskinerna en enklare markberedning samt ett hål för plantan. De transporterade dessutom plantorna så plantörens uppgift blev att gå bredvid att styra maskinen, sikta in marberedningsdonet och sedan stoppa i plantan.

Med dagens teknik borde det ju gå att automatisera dessa moment och att hantera plantorna i något slags system som förenklar hanteringen i hela kedjan inkl matning och plantering. Om en skolyngling på 65 kg orkar göra ett planteringshål och stoppa i en planta så borde det ju inte behövas så otroligt stor effekt i en maskin för att göra samma sak (gånger 2?).

En liten lätt maskin som kan flyttas mellan hyggen på ett bilsläp?
En maskin som lägger upp planteringsrutten m h a data från laserscanning eller drönare.
En maskin som bara markbereder den fläck där plantan ska sättas

Det här är väl ungefär i samma riktning som Skogforskprojektet Autoplant men frågan är om inte Södra här har mobiliserat ett vassare team av företag och kompetens?

Markberedning är egentligen ett gissel. Vore bra om den bara kunde
göras på en liten fläck vid planteringsslället.

Mycket klokt att ta vid där man släppte taget i början på 1990-talet.

Dock... det är inte säkert att man ska göra markberedning samtidigt med plantering. Markberedning är det moment som kräver stora krafter vilket drar med sig att maskinen blir stor och dyr. Då blir investeringen tung att bära, flyttningen blir besvärlig och man blir piskad att plantera under månader som inte är lämpliga. Poängen med 90-talets maskiner var att de var små, billiga och smidiga.

Till att börja med kan man ligga lågt med integration markberedning+plantering och markbereda på vanligt sätt. Man kan i ett separat spår försöka få fram kraftsnål markberedning. Så småningom kan man integrera momenten.

Stora krafter behövs inte, grannen planterade nästan ett hektar gudrunhygge med en grov kratta att dra undan mossan med, sedan plantrör, växer bra där, knappt inget lövuppslag heller.

Man behöver inte flytta på stora stenar och vända upp och ner på stubbar.

Jag tänker en arm med en typ terracut på, sedan en arm som planterar, eller om det går på samma.

Just det! Man måste inte vända upp och ner på stenar och stubbar för att åstadkomma någon kvadratdecimeter fläck. Det är fullt möjligt med mindre åthävor än idag. Med modern teknik kan man se punkter där det alls är värt att försöka med markberedning. Med positionering behöver man inte ha jämnt fördelade plantor utan man kan sätta flera plantor i en grupp där det är lättast att markbereda och där plantan gör mest nytta. D v s ståndortsanpassning.
Vi är egentligen överens, jag bara tror det är smart att utveckla en "minimarkberedning" i ett separat spår och integrera senare.
En fördel med separata spår är att man kan få ut tidiga versioner av planteringsmaskin i praktisk drift snabbare och få feedback. En annan är att tekniska utnyttjandegraden blir högre om maskinen inte är för komplex, viktigt för maskiner under utveckling.

En kul detalj. Arbetade som arbetsledare för plantörer när en sådan planteringsmaskin havererade. Det gjorde att det fanns 15 000 plantor som stod hemma hos entreprenören som inte kunde maskinplanteras. Som tur var kunde vi lägga om vår manuella plantering och sätta plantorna manuellt innan de blev dåliga. Driftstopp kan bli dyra för planteringmaskiner eftersom en stor logistikkedja är kopplad till dem. Tror det är svårt med hyggesstorlek för de maskinerna. För stora hyggen - dyr plantlogistik och dyr markberedning. För små hyggen - för hög flyttkostnad.