Alternativa Föryngrings Metoder.

Det ser ju lovande ut med tallföryngringen!

Vad jag kan se av bilderna, så är det inte markberett på någon plats. Det är ju en mycket bra självföryngring på bara några år av alla de 3 arterna Tall. Björk o Gran. När det gäller föryngringen på en sådan plats, verkar du ju inte behöva ha några bekymmer med det o det lär nog bli mer med tiden. Det jag mer ser är ju hur man planerar att göra med det som står där om ytterligare ett antal år. Blandbestånd som kan utnyttjas o främjas genom mer selektiv skötsel. Det du har nu skulle inte bereda mig några bekymmer. Svårigheten kommer nog när man vill både ha en del naturhänsyn o ett bra växtligt bestånd. Ex. så kan ju skärmad Gran gärna stå i skuggan av pionjärerna. Att röja o sköta dessa kan ge bra skoglig tillväxt men du får även ett lite tätare skikt med underväxt Gran som gynnar ex. fågel o djurliv. Har du dessutom lite RASE så kan ju även de få finnas med på ett hörn. Vill man få en utveckling av mångfald så gäller det nog att INTE ha en allt för generaliserande åtgärdskorg man plockar i. Jag föredrar att låta tillväxten över tid, styra mer vad o vart jag gör det mesta i skogen. Också mest därför jag bytt ut röjsågen mot sekatören så länge träden är små.

Markberedning undviker jag på dessa marker pga vatten kommer ställa sig i fårorna alt högläggning med grävmaskin. Men går det utan så är det bättre. RASE är rätt begränsat på sådan här mer eller mindre torvmark.

Med dessa bilder fick man ju en annan uppfattning om hur fuktigt / blött det verkar vara. När jag såg de första bilderna vart jag ju att reagera på den översta bilden från "skärmen". Där står en hel del Gran i bakgrunden, så det verkar ju helt klart finnas tillväxtmöjligheter r.t. vattentillgången. Det som kan vara ett problem är väl näringstillgången på dessa marker. På de senaste bilderna verkar du ju ha börjat röja. Med en sån stor andel Björk som bidrar till närings o vattenomsättningen, så kunde ju stamkvistning inte bara öka andelen näringsmaterial utan även öka ljusinstrålningen som ökar nedbrytningen av organiskt material. Du har inte funderat på någon skugg / frosttålig, vattenföredragande inhemsk eller exot att komplettera med ?

Ja o som Torbjörn säger , man får väl vara nöjd med det plantuppslaget. Bara det räcker till dessa gynnare och nästa generation skogsvårdare.

Man ska ju alltid motivera varför man gör si eller så. Jag försöker satsa på tallen i första hand , det är ju så att just nu är det väldigt blött men blir det torka. (Alla kommer väl ihåg 2018🥵 ) Granen får ju väldigt ytliga rötter i sån här jord , ni vet ju hur torv är. Antingen väldigt blöt eller väldigt torr.
Min aktiva granne kör mer åt blädningshållet.

Det där ser intressant ut @mosstorpet. Ser att du skriver att du är på Höglandet. Om det betyder Småländska Höglandet skulle jag gärna vilja komma på ett studiebesök, jag har problem med liknande marker. PMˋa gärna för kontakt.

Ett svar och en fråga till älgfoderodlare.
Al funkar , men när blir det inne med träskor på catwalken i Paris ? (Obs svårt att svara på 🙈).
När går man loss med sekatören JAS månader ?

- Ja, fast de "gynnarna" äter ju inte bara Tall om det finns alternativ ? ! För av beståndet i bakgrunden att döma, så ligger du väl klart över gallringsmallen kan jag anta. Vägen dit går ju inte via att röja o gallra hårt i ungskogen. Där bör du väl släppa upp Tallen över beteshöjd för att då först röja o spara de som ej blivit skadade eller undertryckta. Ju fler du har vid den tiden ju fler kan man rädda. Det har då räddat mycket Tall o mig men då också för att jag haft kvar det alternativa betet. Den underväxta Granen kan ju dessutom skapa en "buffert" skogligt sett ihop med Björken. Då de kan bibehålla markfuktighet o mikroklimat även vid torrare perioder enl. forskning som presenterades i senaste "Skogseko", om bestånden hålls tätare. Bara en tanke.

- Ja, inför framtiden så resonerar jag så här; - Allt som växer bra på SIN plats i tillvaron. sparar jag för framtiden ! O om jag hittar alternativ som kan följa med på vägen är det bara en bonus !
Ang. när i tid jag stamkvistar unga träd är det innan växtsäsongen har börjat. Dels därför att jag tyckt mig se att savning o kådning ur ett kvistöga brukar avta rätt snabbt om kvisten är kapad tidigt. Dels så vinner man på att all den växtkraft som kommer med våren, läggs som tillväxt på den viktigaste delen vi vill ha, stammen. Ju tidigare jag börjar när trädet är ungt med smala kvistar så blir kvistögat litet o går fort att valla över. Går en kvist inte att klippa av med en sekatör, då har jag börjat för sent ! Min teori över att börja tidigt o återkomma med jämna mellanrum för att underhålla kvistfrihet på stammen, det är; När ett tätare bestånd gör att naturlig kvistdöd uppstår, så triggar det trädet att vilja växa snabbare, då det antar att det annars halkar efter. Grönkvistning blir ett sätt att efterlikna detta naturliga förlopp med att lite "konstlat" skapa kvistdöd o därmed få trädet att tro det behöver öka sin tillväxt för att hinna med. Tillväxteffekten som jag sett, verkar hålla i sig i 2-3 år innan den avtar. Därför är det behövligt att återkomma med åtgärden. Det verkar fungera bäst på Tall o Björk men har även visat effekt på Gran. Ju högre upp o längre i tid man sköter det övre skiktet, så kan ju även Gran komma som sekundär med god tillväxt då närings o ljustillgången ökar. Mycket av detta har ju även lagt grund till att jag planterar i rel. täta förband, sparar täta självföryngringar, just för att jag upplever att de flesta marker kan bära mer tillväxt än vad vi oftast tror. De försök jag även gjort med nya trädslag, har visat sig att de föredrar skärm uppe hos oss för att överleva. Jag ska prova med en del av dessa arter i lite högre stamkvistade men mer slutna bestånd för att se om de även kan överleva där. Mina försök har ju inga framforskade belägg, stöd eller garantier att det fungerar överallt, man får sålla o välja själv efter de förutsättningar man har. Men att det ändå har fungerat i mer än 30 år i praktiken uppe på mina marker, är det som spelar roll för mig.

Ok , som en trädgårdsmästare. Omvänd Bonsai teknik 🤔. Ska ge mig på ett område och göra tvärtom , plocka bort dom över stående tallarna. Tänkt att bli ett blandbestånd med gran o björk.

Jag har ju ett antal såna blandbestånd där jag även stamkvistar Björk. Mest är det ju för att ge ljus till underväxten, men också för att ny forskning visat på förbättrad virkeskvalitet hos Björk via just stamkvistning. Jag har ju även då upplevt att det går att hålla både skärmen o underväxten rel. tät under längre tid av ungskogstiden = ökade uttag senare vid gallring etc. utan att förlora grunden för ett högt volymförråd vid slutavverkning. Gynnar dessutom både fler naturvärden o CO2 inlagringen.