Föryngring

Lever SLU och Skogsstyrelsen i helt olika världar?

23 inlägg 4064 visningar 10 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Lever SLU och Skogsstyrelsen i helt olika världar?

Torbjörn Johnsen  
#588294
A-skog skrev:Kan det ha med definitionen av självföryngrat att göra?
De flesta markberedda hyggen i norr har ju en stor mängd självföryngring även om det är planterat. Sen är det ju inte alltid helt enkelt att vid en meters höjd avgöra om en planta är planterad eller inte.


Ja, det är en bra fråga. Någon form av systematiskt fel finns ju uppenbarligen där SLU och Skogsstyrelsen antingen bedömer det de ser helt olika eller att de inte tittar på samma område. En annan faktor är ju också när i tiden inventeringen/uppskattningen sker. Skogsstyrelsen har "satt klockan" och besöker hyggen fem år efter avverkning i södra Sverige eller sju år i norr.

Riksskogstaxens bedömning avser "plantskog under 1,3 meter". Det som de kallar B1 i sin definition. Om det inte är föryngrat så är det enligt taxen "kalmark" (A) och då ingår det inte i underlaget som bedöms. Skogsstyrelsen har ju med alla tillstånd i sin besömning inkl "ingen föryngringsåtgärd" men den andelen är försvinnande liten (1-2% av föryngringsytan).

Taxen slumpar ju ut sina ytor och kan ju komma in när som efter föryngringen fram tills dess höjden 1,3 meter har passerats. Tittar man på arealer så omfattade B1 enligt Riksskogstaxen under senaste perioden (årsmedelvärde för 2013-2017) 1 428 000 hektar. Varje år avverkas enligt samma källa ca 180 000 ha (genomsnitt senaste 10 åren) vilket skulle innebära att huggningsklassen B1 då skulle innehålla en yta motsvarande 7-8 årsavverkningar. Skogsstyrelsens yta mostavarar ju i princip en årsavverkning.

Men det borde ändå inte bli så stora skillnader och framför allt så borde ju inte trenderna peka åt olika håll för SLU och SKS. Forstatt mystiskt!

   TS
Skogma, produkter för skogsförynring
Användarvisningsbild

Re: Lever SLU och Skogsstyrelsen i helt olika världar?

Lars Lundqvist SLU  
#588299 Skogsdata 2012 hade som tema just skogvård och där finns nedanstående bild:

1569392456_screen_shot_2019-09-25_at_08.18.13.png


Detta är alltså Riksskogstaxeringens siffror. Den visar väl inte riktigt samma sak som första inlägget i tråden?

Användarvisningsbild

Re: Lever SLU och Skogsstyrelsen i helt olika världar?

Torbjörn Johnsen  
#588302 Men det stämmer dåligt med uppgifterna i tex Skogsdata 2009 (glidande femårssmedelvärden för 2004-2008 som ligger i slutet av ditt diagram). Enligt Skogsdata 2018 så är andelen som skogsodlas bara 55% och andelen självföryngring är 45% (se skärmdump).

Länk till Skogsdata 2009, se sid 61

   TS
Avatar Fallback

Re: Lever SLU och Skogsstyrelsen i helt olika världar?

Hugin  
#588694 Vill lyfta denna tråd, då svar på frågeställningarna långt ifrån bottnat!
De stora skillnaderna mellan SLU resp Skogsstyrelsens redovisning förtjänar att utredas.

Varför inte envist hålla kvar frågan, Torbjörn, och ställa frågor officiellt till de båda berörda?
Förutom att inte undkomma genom att inte ge sig ut i debatten, skulle det bidra till en säkerhet i fakta. Antagligen också tankeväckande hos såväl SLU som Ss ... ?

Användarvisningsbild

Re: Lever SLU och Skogsstyrelsen i helt olika världar?

Torbjörn Johnsen  
#588697 Jo, det kommer mer. Vi har grävt mer i orsakerna men det fattas några pusselbitar innan jag kan lägga upp något mer.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Lever SLU och Skogsstyrelsen i helt olika världar?

Torbjörn Johnsen  
#590387 Nu har jag fått ett svar från Per Nilsson, SLU/Riksskogstaxeringen, om varför det skiljer mellan SLUs och Skogsstyrelsens uppgifter. Jag klipper in svaret här nedan men kort sammanfattat så är det en metodskillnad som ger skillnaden bl a i att det handlar om olika tidsaspekter. Dock fanns det enligt Per fel i SLUs siffror som nu är korrigerade.

---

Skillnader mellan Riksskogstaxeringens siffror i Skogsdata 2019 tabell 3.9 (samt på webben med länkad rubrik ”Areal plantskog (hkl B1) fördelat på uppkomstsätt och ägargrupper”) och Skogsstyrelsens redovisade uppgifter med rubrik "Använd föryngringsmetod, som andel (%) av avverkad areal" beror på metodskillnader och att det är olika populationer vi beskriver.

Tidsaspekten: Riksskogstaxeringens uppgifter avser huggningsklassen B1, dvs plantskog med medelhöjd under 1,3 m. Ett ej skogsodlat bestånd (vilket är den areal som benämns ”Självföryngrad plantskog” i tabell 3.9 i Skogsdata) har i allmänhet lägre höjdtillväxt än ett skogsodlat bestånd och blir därför kvar i B1-skogen längre än den areal som skogsodlas.

Definition av självföryngring: Det som benämns självföryngrad plantskog i tabell 3.9 är alltså den areal i huggningsklass B1 som inte skogsodlats. En bättre benämning än självföryngrad plantskog skulle möjligen vara "Ej skogsodlad plantskog". Observera att plantskog uppkommen av föryngring från omkringliggande bestånd och från beståndsföryngring även ingår i Riksskogstaxeringens tabell. Det Skogsstyrelsen redovisar är närmast arealen aktivt ställd självföryngring.

Så sammanfattningsvis så beskriver Riksskogstaxeringen i tabell 3.9 plantskogens uppkomstsätt och Skogsstyrelsen aktivt ställd självföryngring.

Tilläggas ska dock att vi har gjort en utredning av tabell 3.9 och kommit fram till att den under en tid inte visat rätt siffror. Tabell 3.9 och motsvarande tabell med tidsserie har nu omarbetats vilket visar en lägre andel självföryngring i B1-skogen (från 42 till 31 % för hela landet och senaste femårsmedelvärdet). Siffrorna har reviderats på Riksskogstaxeringens webbplats.
Länk till korrigering: https://www.slu.se/ew-nyheter/2019/10/t ... -tabeller/
Länk till Riksskogstaxeringens webbplats: https://www.slu.se/riksskogstaxeringen

Riksskogstaxeringen kan också användas för att beskriva andelen årligen utförda föryngringsmetoder över tid, med andra ord statistik som metodmässigt överensstämmer med vad Skogsstyrelsen redovisar. Det är denna typ av redovisning som gjordes i Skogsdata 2012:s temaavsnitt och som Lars Lundqvist refererar till. Som framgår av nedanstående figurer som är uppdaterad med de senaste uppgifterna så överensstämmer denna statistik bättre med Skogsstyrelsens.

   TS
Avatar Fallback

Re: Lever SLU och Skogsstyrelsen i helt olika världar?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#590445 Mer eller mindre bortglömda hyggen som får föryngra sig bäst de vill är alltså med i SLU-statistiken men inte hos SS. Där existerar de inte? Är det inte en SS uppgift att i första hand att hålla koll på sånt?

Användarvisningsbild

Re: Lever SLU och Skogsstyrelsen i helt olika världar?

Torbjörn Johnsen  
#590449
Skogsola skrev:Mer eller mindre bortglömda hyggen som får föryngra sig bäst de vill är alltså med i SLU-statistiken men inte hos SS. Där existerar de inte? Är det inte en SS uppgift att i första hand att hålla koll på sånt?


Ja, fast inte riktigt. SLU har en egen huggningsklass för kalmark (A) så den marken är inte med i SLU-ytorna om den inte har föryngring.

När Skogsstyrelsen inventerar redovisar de även ev kalmark som ”ingen åtgärd”.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).