Lagändring föreslås mot gran på tallmark

Skogsstyrelsen har sett ett behov av ändringar av regler inom följande områden:

• Regler för föryngringsåtgärder.
• Skogsodling med främmande trädarter.
• Undantag från regler för vegetativt förökat skogsodlingsmaterial.
• Skogsbryn mot jordbruksmark.
• Varierad brukningsintensitet.

En analys av uppföljningen av föryngringarnas kvalitet ingick också i uppdraget eftersom den påverkas av de föreslagna ändringarna i föreskrifterna.

Regler för föryngringsåtgärder
Skogsstyrelsen föreslår följande revideringar i föreskrifterna till 6 § skogsvårdslagen:

• att kravet på minsta antal huvudplantor bör sänkas vid anläggningsskedet och bör vara lika för tall och gran vid samma ståndortsindex (SI),

• att lagkravet för plantantal förenklas till två SI-klasser, en över och en under eller lika med SI T181,

• att den avtrappning av krav på antal huvudplantor/stammar som idag sker efter senaste tidpunkt för hjälpplantering ska vara mindre än vad som nu tillåts,

• att senaste tidpunkt för hjälpplantering ersätts med den tidpunkt då plantbeståndet överstiger 1,3 meter i genomsnitt samt att kravet på högsta tillåtna andel nollytor tas bort ur föreskrifterna,

• att en matris som visar godkända trädslag på olika marktyper och markfuktighetsklasser införs i de allmänna råden samt att gran inte bör godtas som huvudplanta på magra och torra marker samt på mark med grunt jorddjup. Med magra marker avses lingontyp och sämre. Det skrivs även ut att tall är det trädslag som godtas som huvudplanta på marker med tunt jordlager.

Skogsstyrelsen föreslår även:
• att om det finns särskilda skäl som gynnar natur- och kulturmiljövårdens intressen så ska Skogsstyrelsen kunna medge undantag från kravet på godkänt trädslag,

• att föreskrifterna ändras så att vid naturlig föryngring i södra Sverige är längsta tid för att erhålla ett plantuppslag sju år,

• att en riktad landsomfattande inventering genomförs för att få en uppfattning om kvaliteten och graden av markstörning i marberedningsarbetet.

jannee skrev:Vi har licens/älgskötselområde, kalla det för vad du vill.
Tyvärr är det länsstyrelsen som bestämmer tilldelningen.
Innan detta otyg kom på kartan sköt vi 2 älgar/år på 150 ha (två fastigheter). Efter detta på fund har knappt någon älg fällts.

jannee skrev:Vi har licens/älgskötselområde, kalla det för vad du vill.
Tyvärr är det länsstyrelsen som bestämmer tilldelningen.
Innan detta otyg kom på kartan sköt vi 2 älgar/år på 150 ha (två fastigheter). Efter detta på fund har knappt någon älg fällts.

sveakatten skrev:

jannee skrev:Vi har licens/älgskötselområde, kalla det för vad du vill.
Tyvärr är det länsstyrelsen som bestämmer tilldelningen.
Innan detta otyg kom på kartan sköt vi 2 älgar/år på 150 ha (två fastigheter). Efter detta på fund har knappt någon älg fällts.

Nja, vad jag förstår är det markägarna och jägarna i styrelsen som räknar ut hur tilldelningen ska vara med hjälp av älgobs , spillningsinventering och betesskador.
Sen får länsstyrelsen bestämma, utifrån dessa siffror.
I vårt område (ca 90 000 Ha) tror jag det är, är det ett möte i början på november och är det mycket älgar o-skjutna så får alla lag fortsätta jaga, även dom som skjutit fullt, om det nu finns älg.