Föryngring

[Senox]

lör 11 aug 2018, 21:46#521038 Hej,

Jag är relativ ny skogsägare av en släktgård i Småland. Jag finner skogsbruk mycket intressant och försöker läsa så mycket jag kommer över när småbarnen äntligen har givit upp och somnat...

Skogen är ca 100 ha och består till stor del av gran. Just nu så pågår min första föryngringsaverkning om ca 15 ha fördelat på 3 avdelningar. Barkborreangrepp och rotröta finns.

Just nu är jag inne på att inte återplantera någon gran av följande skäl;
- befintlig rotröta.
- granens ytliga rötter gör den stormkänslig och jag tror vi kan räkna med fler stormar de närmaste 80 åren.
- i en granskog så tillförs det ingen ny mull vilket medför att det blir färre och färre maskar i jorden vilket lätt kan medföra att rötter kommer att gå ytligare samt att marken med tiden blir fattigare/lägre bonitet. På en åker sätts aldrig samma gröda för mågna gånger och samma principer borde väll rimligen gälla för skogen?

Jag är för stunden inne på att sätta en del hybridlärk, en del Ekebo vårtbjörk samt undersöka möjligheten att söka bidrag till att avsätta 1 ha för ädelträd. Där funderar jag på att sätta fågelbär och lönn då dessa verkar naturligt trivas på markerna. Detta är min första tanke. Är jag ute och cyklar eller vad säger ni?

Det verkar som alla träd på ett eller annat sätt gillar att vara kompis med björk. Björken är dessutom förträfflig markförbättrare. Gör jag bäst i att sätta de olika bestånden på olika avdelningar eller går det att på ett rationellt sätt sätta exempelvis 4 rader björk, 4 rader lärk, 4 rader björk osv för att på så sätt få ”mer blandskog” där träd drar nytta av varandra utan att gå ifrån produktionsskogen?

Ädellövskogen är mer tänkt som biologisk mångfald och estetisk vackert men med målet att göra det produktionsinriktat, även fast den delen är en chansning.

Är det ett måste att hägna in hybridlärk och förädlad björk eller kan jag sätta lite fler planter och räkna med ett viltbortfall? Finns det andra alternativ så som att utfodra hjortet på vintern? Ädellövskogen förstår jag måste hägnas men jag vill inte hägna mer än nödvändigt då jag tycker att hägn inte riktigt gör sig i skog...

Kan nämnas att jag inte avser markbereda utan istället tänker plantera större barrotsplantor. Detta efter att ha besökt tvillingarna Erikssons marker i Hyssna och sett hur fina asymmetriska rötter deras träd har.

Tacksam för alla råd och tankar jag kan få!

• Läs mer om Föryngring
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Mellberg]

lör 11 aug 2018, 23:13#521050 Varför lyssna på irrläror, fantasier? Det som fungerar är trakthyggesbruket och vi planterar normalt gran på granmarker och tall på tallmarker. Björk kommer oftast av sig själv.

Av övriga trädslag så är det väl bara contortan som är intressant på lämpliga marker.

Sedan kan det vara trevligt med andra trädslag, men låt inte det bli huvudspåret.

[Håkan A]

sön 12 aug 2018, 07:04#521063 Många frågor där @Senox. Generellt håller jag med Mellberg i hans resonemang, konventionellt trakthyggesbruk är välbeprövat och pålitligt, förutsatt att trädslagsval och skötsel sker med ståndortsanpassning!
Har du tid och ekonomi till att testa andra trädslagsblandningar och skötselvarianter storskaligt så kan du självfallet göra det så länge du håller dig inom Skogsvårdslagens regler.
För mer specifika svar på dina frågeställningar vore det bra att veta vilken del av Småland fastigheten finns i. Skillnaden i bonitet, jordart, markfuktighet, nederbörd under växtsäsong osv är stor mellan olika delar av Småland.
De avdelningar som föryngringsavverkas nu, där du beskriver rötskador och barkborreangrepp, vad beror skadorna på och hur stor är skadefrekvensen? Finns det både gamla och nya granbarkborreangrepp i bestånden?
Hög beståndsålder, tidigare skötsel och dålig ståndortsanpassning kan vara delorsak till skadorna. Svaret på den frågan ger troligen en ledtråd till om du storskaligt skall växla över till andra trädslag. Glöm dock inte att anmäla till Skogsstyrelsen om du avser att plantera mer än 0,5 hektar hybridlärk. Om fastigheten är certifierad, eller du siktar på certifiering bör du också ta hänsyn till att den totala arealen icke inhemska trädslag du planterar blir max 5 % av skogsmarksarealen.
Med den storleken du har på dina föryngringsytor bör du klara både hybridlärk och triviallöv utan hägn, kräver dock troligen viltbehandling av plantorna under flera säsonger, och ett effektivt jaktlag på fastigheten. Att strunta i markberedning för löv och hybridlärk känns tveksamt då gräs kan komma att konkurrera hårt med plantorna. Men återigen så beror det på förutsättningarna på din egen fastighet.
Komplettera gärna med mer information, annars lycka till!

[Senox]

sön 12 aug 2018, 10:31#521080 Tack för svaren.... gjorde mig inte tryggare i mina tankebanor

Aktuella markerna är G30 respektive G32 och ligger i Eksjötrakten. Jag upplever inte markerna som blöta mer än i slutet av en slänt. De avdelningar som avverkas nu är som yngst 95 år och som äldst 120 år.

Jag blev förvånad när jag såg att avverkaren inte behandlar stubbarna med något skydd för rotröta. Han menar att de endast gör det vid gallring. Detta måste ju innebära en våldsam ökning av rotröta framöver?? Finns både torrträd och nya angrepp av barkborre. Skogen har tidigare gallrats. Fick en hel del stormskador av Gudrun och Pär.

Hade ingen aning om regeln med max 5%! Gården var certifierad men allt sådan försvinner då ägarbyte gjordes då det följer ägaren och inte gården... Hur viktigt är det att vara certifierad?

Många diskutioner som jag följt här har varit blandskog - varianter blädning vs trakthygge. Är det inte rimligt att det ligger sanning i dem båda? Dvs trakthygge är så mycket rationellare och blädning och drift av blandskog i praktiken är jmf så orationellt i produktionsskala. Samtidigt som en allt för homogen monokultur utarmar marken, ger känsligare och utsatt skog samt mindre diversifiera av insekter? Om nu det är fallet så borde det ju gå att göra någonform av hybrid variant dessa emellan? Exempelvis traktorhyggen med mindre avdelningar där man växlar trädslag mellan respektive avdelning. Det är ju fortfarande traktorhygge som kan avverkas effektiv men ger mer diversifiering i skogen?

[T Landström]

sön 12 aug 2018, 10:56#521090 Jag har en lite idé om att markbereda spara frötall och plantera gran.
Hoppas på en tät föryngring och sedan forma beståndet när man börjar röja.

[Mellberg]

sön 12 aug 2018, 12:50#521109 G30 och bättre kan väl inte bli annat än gran på nytt. För framtiden måste vi tro på kortare omloppstider, få gallringar och på så vis begränsas diverse "kalamiteter". Behåll självföryngrat löv i lämplig omfattning vid röjning och eventuella gallringar, så får du en trevligare och mer varierad skog att besöka.

För att lyckas med fröträd av tall, bör man avvakta med markberedning ca 5 år, så fröproduktionen hinner komma igång. Detta är problemet vid naturlig föryngring, det tar så lång tid innan den etableras. Planterar du har du skog på direkten.

[Håkan A]

sön 12 aug 2018, 12:53#521111 Meningen var inte att göra dig varken tryggare eller otryggare i dina tankebanor, Senox, utan att försöka besvara lite av dina frågor.
Att det förekommer rotröta i granskog vid den åldern är tyvärr ganska vanligt, speciellt om den inte står på optimal ståndort. Därför är det intressant att veta om det handlar om att hela avdelningen drabbats av röta eller om det bara finns en del fast röta i vissa av förstastockarna i avverkningen. Det är också intressant att veta om rötan förekommer över hela ytan eller enbart på höjder, i svackor osv.
Förekomst av torrträd kan vara en fingervisning om att det ganska regelbundet förekommit mindre angrepp av granbarkborre i beståndet, något som också är normalt. Problemet med stora granbarkborreangrepp får man vanligen vid extrema väderhändelser som storm eller torka som ger extremt goda förutsättningar för barkborren att föröka sig okontrollerat i stressade träd utan att de naturliga fienderna hinner utvecklas i samma takt. Sommaren 2018 är ett exempel på väder som gett STORA barkborreskador på sina håll, t.ex. vissa områden i sydöstra Småland.
Att man inte behandlar stubbar mot rotröta vid föryngringsavverkning är relativt vanligt. Hur stor rötspridning en ny generation planterade granar drabbas av p.g.a. detta är omdiskuterat. Kan bl.a. bero på hur tätt det planteras gran och hur mycket björk som blandas in i ungskogsfasen eller genom hela omloppstiden.

FSC eller PEFC certifiering är helt upp till dig själv, det finns inga krav på att skogsägare skall vara certifierade, och med din areal kan du plantera 5 hektar hybridlärk på dina 100 hektar. Samtliga dina övriga trädslagsfunderingar betraktas som inhemska och har därmed ingen arealbegränsning även om du certifierar fastigheten.

Vilken skog du väljer att producera på din fastighet är helt upp till dig själv! Men man skall vara medveten om att risken för misslyckanden ökar med större experimenterande, och misslyckanden kan kosta rätt mycket pengar. Därför är min uppfattning att man absolut skall våga testa olika varianter om man har tid, råd och intresse, men att man skall vara försiktig med att göra det på alltför stora ytor samtidigt. Och det är det också precis som T Landström skriver, att du inte formar beståndet och trädslagsblandningen färdigt förrän i röjningsfasen.

Avslutningsvis kan jag ge dig några exempel på små försök jag själv testat genom åren.
Plantering av björk på markberedd skogsmark, tre år efter plantering gick det inte att spåra vilka björkar som var planterade och vilka som var självföryngrade. Alltså kostnad och arbete i onödan.
Plantering av hybridasp, markberett, dels på åkermark och dels på skogsmark. Efter tre år hade gräset konkurrerat ut 95 % av plantorna. Alltså kostnad och arbete i onödan.
Plantering av al på fuktig mark, ca 80 % sönderbetade efter ett år. 95 % borta efter två år. Alltså kostnad och arbete i onödan.
Plantering av hybridlärk på markberedd skogsmark. Trots extremt stora betesskador har lärken gett bra volymproduktion. Beståndet har också fått en del stryk av blötsnö innan barren hunnit släppa på hösten vid något tillfälle. Hybridlärken är alltså det enda av mina små försök som kan anses vara någotsånär lyckat, däremot har samtliga varit lärorika, och inte kostat mig mer pengar än att det har varit lätt att hantera tack vare att det har handlat om ytor på ca ett halvt till ett hektar, vilket ökat risken för viltskador, men det har ändå gått relativt lätt att forma till skog på dessa områden med lite hjälpplantering och utnyttjande av självföryngring och röjsåg.

Min slutsats är alltså fortsatt att har du gott om tid och pengar och brinnande intresse, bara kör på med att testa dina idéer fullt ut! Annars välj ut en eller ett par av idéerna och testa på något eller några hektar och kör beprövade metoder på resten av arealen. Då kan du efter några år dra egna slutsatser kring vad som fungerar hos dig och hur du skall agera i framtiden.

[jannee]

sön 12 aug 2018, 13:05#521114 Markbered, därefter planterar du glest med förädlade granplantor.
Med glest menar jag MAX 1600 plant/ha.
Du får garanterat ett visst inslag av björk - kommer lika säkert som ett brev från gamla hederliga postväsendet
När du senare röjer väljer du själv hur stor del blandskog du vill eftersträva - svårare är det inte.
Blandskog minimerar granens rötkänslighet och förhindrar (i viss mån) granbarkborren.

[Tåndemåla]

sön 12 aug 2018, 13:53#521119

Jag har en lite idé om att markbereda spara frötall och plantera gran.
Hoppas på en tät föryngring och sedan forma beståndet när man börjar röja.

Här är ett mycket bra förslag som också funkar på alla marker där det finns tall och gran i blandbestånd! Från G24=T20-G36+

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[jannee]

sön 12 aug 2018, 14:21#521121 Blir det inte en rätt kvistig tall om man har för bra mark, G 30 och bättre?
Själv har jag i alla fall ingen bra kvalitet på min tall (blandskog) och där marken är klassad som G30 och något bättre.

[Tåndemåla]

sön 12 aug 2018, 15:51#521130 Vid höga stammantal som goda marker tål blir inte tallen kvistig. Men höjdtillväxten är god. Där de blir kvistiga tar man och låter en gran komma fram istället.

[alias]

tor 10 feb 2022, 00:00#747810

Hej,

Jag är relativ ny skogsägare av en släktgård i Småland. Jag finner skogsbruk mycket intressant och försöker läsa så mycket jag kommer över när småbarnen äntligen har givit upp och somnat...

Skogen är ca 100 ha och består till stor del av gran. Just nu så pågår min första föryngringsaverkning om ca 15 ha fördelat på 3 avdelningar. Barkborreangrepp och rotröta finns.

Just nu är jag inne på att inte återplantera någon gran av följande skäl;
- befintlig rotröta.
- granens ytliga rötter gör den stormkänslig och jag tror vi kan räkna med fler stormar de närmaste 80 åren.
- i en granskog så tillförs det ingen ny mull vilket medför att det blir färre och färre maskar i jorden vilket lätt kan medföra att rötter kommer att gå ytligare samt att marken med tiden blir fattigare/lägre bonitet. På en åker sätts aldrig samma gröda för mågna gånger och samma principer borde väll rimligen gälla för skogen?

Jag är för stunden inne på att sätta en del hybridlärk, en del Ekebo vårtbjörk samt undersöka möjligheten att söka bidrag till att avsätta 1 ha för ädelträd. Där funderar jag på att sätta fågelbär och lönn då dessa verkar naturligt trivas på markerna. Detta är min första tanke. Är jag ute och cyklar eller vad säger ni?

Det verkar som alla träd på ett eller annat sätt gillar att vara kompis med björk. Björken är dessutom förträfflig markförbättrare. Gör jag bäst i att sätta de olika bestånden på olika avdelningar eller går det att på ett rationellt sätt sätta exempelvis 4 rader björk, 4 rader lärk, 4 rader björk osv för att på så sätt få ”mer blandskog” där träd drar nytta av varandra utan att gå ifrån produktionsskogen?

Ädellövskogen är mer tänkt som biologisk mångfald och estetisk vackert men med målet att göra det produktionsinriktat, även fast den delen är en chansning.

Är det ett måste att hägna in hybridlärk och förädlad björk eller kan jag sätta lite fler planter och räkna med ett viltbortfall? Finns det andra alternativ så som att utfodra hjortet på vintern? Ädellövskogen förstår jag måste hägnas men jag vill inte hägna mer än nödvändigt då jag tycker att hägn inte riktigt gör sig i skog...

Kan nämnas att jag inte avser markbereda utan istället tänker plantera större barrotsplantor. Detta efter att ha besökt tvillingarna Erikssons marker i Hyssna och sett hur fina asymmetriska rötter deras träd har.

Tacksam för alla råd och tankar jag kan få!

@Senox:
Vilken/vilka olika föryngringsstrategier valde du för dessa 15 ha?

Hur ser det ut så här långt?

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[bengt.a]

ons 16 feb 2022, 21:08#748755 Kolla även Skogspodden om barrblandskog med inslag av björk, har sevärda filmer på Youtube

[HOL]

mån 13 jun 2022, 23:23#760820 Har bra erfarenhet av hybridlärk utan hägn, några ha, mellersta Kalmar län.

[bengt.a]

ons 15 jun 2022, 18:00#760980

Tack för svaren.... gjorde mig inte tryggare i mina tankebanor

Aktuella markerna är G30 respektive G32 och ligger i Eksjötrakten. Jag upplever inte markerna som blöta mer än i slutet av en slänt. De avdelningar som avverkas nu är som yngst 95 år och som äldst 120 år.

Jag blev förvånad när jag såg att avverkaren inte behandlar stubbarna med något skydd för rotröta. Han menar att de endast gör det vid gallring. Detta måste ju innebära en våldsam ökning av rotröta framöver?? Finns både torrträd och nya angrepp av barkborre. Skogen har tidigare gallrats. Fick en hel del stormskador av Gudrun och Pär.

Hade ingen aning om regeln med max 5%! Gården var certifierad men allt sådan försvinner då ägarbyte gjordes då det följer ägaren och inte gården... Hur viktigt är det att vara certifierad?

Många diskutioner som jag följt här har varit blandskog - varianter blädning vs trakthygge. Är det inte rimligt att det ligger sanning i dem båda? Dvs trakthygge är så mycket rationellare och blädning och drift av blandskog i praktiken är jmf så orationellt i produktionsskala. Samtidigt som en allt för homogen monokultur utarmar marken, ger känsligare och utsatt skog samt mindre diversifiera av insekter? Om nu det är fallet så borde det ju gå att göra någonform av hybrid variant dessa emellan? Exempelvis traktorhyggen med mindre avdelningar där man växlar trädslag mellan respektive avdelning. Det är ju fortfarande traktorhygge som kan avverkas effektiv men ger mer diversifiering i skogen?

Hur blev det ?