Förlängd fröträdsställning med tall ger grym kvalité

Ja, så tolkar jag försöken som gjorts av Luke i Finland och som presenteras i länken nedan. Genom att låta fröträden stå kvar extra länge skapas unik kvalité på den tall som kommer som nästa generation. Det paradoxala är att kvalitén blir så bra att den kanske inte ens efterfrågas idag!

Så, det är väl fråga ett; är denna otroliga (men troligtvis dyra skötsel) värd att satsa på? Konstruktionsvirke upp till C50 enligt artikeln.

Tittar du i spåkulan och tror på detta så är det kanske vägen att gå. Fast jag tror att @lars lundqvist slu har en annan uppfattning efter vårt besök i Wibecks försök?


Bild från smy.fi

Här är länken (Engelska): https://www.smy.fi/en/artikkeli/continu ... ore-study/

Nej, jag och Sauli har i stort sett samma åsikt om detta. Vi brukar spåna och bolla idéer om "continuous cover forestry" då och då och det här är en av de idéer vi diskuterat.

Idén är att man i princip driver det hela som ett slags tvåskiktat skogsbruk. Fröträdsställning, naturlig föryngring, en del av fröträden tas bort men resten får stå kvar en generation till medan den uppväxande skogen sköts som ett eget bestånd med röjning och gallring. Till slut tas de sista fröträden bort och det blir ett slutbestånd av det nya beståndet, som glesas ut till fröträdsställning och allt börjar om igen. Omloppstiden, från fröträd till fröträd, handlar om kanske 150 år på våra breddgrader istället för 100 för en vanlig fröträdsställning.

Men det gäller att inte ha överbeståndet tätare än att underbeståndet klarar av att växa upp, så inledningsvis under 10 kvadratmeters grundyta.

Häftigt!

Tror man på kvalité i framtiden kan alltså detta vara något att testa.

Under 10 i grundyta initalt, vad ger det ungefär i förband, 10m?

Vilka boniteter handlar det om? Har man fasta körvägar i beståndet?

Hej,
Jag vet inte, men det gör säkert Lars. 👍

Finns ett försök med detta även i södra Sverige där man kommit fram till samma sak. Överhållen fröträdställning ger bättre kvalité och även bättre hållfasthet i det sågade virket. Det försöket ligger strax utanför Växjö, Linnebjörke om jag inte minns fel. Det är på normala sydsvenska tallboniteter, alltså runt T22 - T24.

Spännande!

Fast är det någon idé att testa detta utan ett ordentligt viltstängsel?
/Niklas

Komiskt, vi gick och pratade om det hemma hos @bema på mossodlingsträffen. Min teori då var att köra två generationer gran och en lång generation tall på medelmarker. En av anledningarna där var det frostutsatta läget och svårigheten att föryngra.

Ståndorten är helt avgörande för om detta ska lyckas. På en mager tallhed i Norrbotten stampar föryngringen ända tills alla fröträd avvecklats medan det exempelvis på hyfsade marker mellan Finspång och Katrineholm (gränsen mellan Östergötland och Sörmland) nästan alltid kommer mer än nog med föryngring så fort man glesar ut det minsta.

En variant som vore kul att testa (men det tar ju lite tid...) är att göra en extra stark första gallring i ett granbestånd och sen direkt plantera gran under. Tanken vore då att när överbeståndet är klart att slutavverkas så är underbeståndet klart för första gallring och man kan upprepa det hela. Det förutsätter dock att båda halvorna av beståndet är glesare än om det bara vore ett trädskikt. Typ halva stamantalet i vardera skiktet.

Tanken med min förra teori är att nyttja de bästa egenskaperna hos varje trädslag. Tallen kan bibehålla en hög produktion högt upp i åldern och granen klarar att växa vettigt under en skärm.
Var på en tallexkusion i Linnebjörke och vi var nog många som förundrades över hur mycket de mogna tallskärmarna kunde producera trots lågt stamantal.