Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Mellberg]

tis 16 okt 2018, 10:45#528714 Den som tror på svammel Ulf 1 och hans mumbo jumbo skogsbruk, tänker inte längre själv. En totalt faktaresistent person som fastnat i en fantasi som avlägsnar sig från verkligheten i allt snabbare takt.

Svenskt skogsbruk är en framgångssaga utan dess like och alla skogsägare kan haka på. Våra skogsforskare tillför hela tiden ny kunskap om hur våra skogar kan brukas och kunskapen är i princip tillgänglig för alla.

Så låt svammel Ulf 1 ha sitt mumbo jumbo skogsbruk för sig själv. Som vi vet, är det hittills inte mycket till verkstad.

[halvproffs]

tis 16 okt 2018, 12:51#528732 Tror inte folk står på kö för att köpa grangolv för 2000kr m2. Sålde själv furugolv av stamblockskvalite,kilkantade för 500kr m2 och efterfrågan var sådär.
Granar som är gamla,typ100-150 år är det nästan alltid röta i första stocken. Bara att kolla stubbar efter avverkningar där man vet att inga mekaniska skador har inverkat.
På älgjakten nu har jag studerat extra noga sistagallringar och inte är det mycket som kommit upp efter 5-10 år.
Försök även att sansa dig vid inläggen så det inte blir mest påhopp på helt oskyldiga!

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[ulf 1]

tis 16 okt 2018, 12:59#528735 jag ska framöver ge er lite bättre fakta vad mellberg och och övriga fibertalibaner gör ... jag är en mycket snäll person intygar alla jag känner .. så det jag gör här är inte för att jag är en elak person som hatar dagens skogsbruk utan just för att jag vill att vi alla ska tycka det är roligt med skogsbruk och veta de ärliga förutsättningarna, kunskap är makt .. folk som ljuger och lutar sina medmänniskor, kan jag dock vara hård emot .. jag ska vara riktigt konkret nu, vi ska börja med att titta på mina stubbar, jag ska göra i ordning några med text till så det blir pedagogiskt ... vi börjar med de träd som alltid ligger på "vedhögen" när det stora skogsbolaget har gallrat eller slutavverkat ... vraken som ska flisas, min teori och även (hatobjektet hos sveriges skogs forskare "svikaren") mats hagners, teori är att de träd som står i skuggan under större träd blir de finaste när dom väl får chansen de är helt kvistfria och kvaliten är enorm med en superkärna där kan man snacka om raka lister till min taveltillverkning .. jag har pratat med honom i många timmar och det är alltid en ögonöppnare, en av sina ideer som han blivit idiotförklarad för är att med en zepelinare eller liknande, kanske det blir drönare som orkar lyfta några 100 kilo, ska man bedriva ett helt spårlöst skogsbruk .. ärthjärnor kan ju givetvis inte ta åt sig sådana ideer då lågpannan skymmer sikten uppåt .. nu ska ni få min första stubbe att fundera på, vi ska gå igenom alla skogs"forskares" påståenden om vad som går och inte går.. förutom att denna stubbe beskriver vad som händer med det vrakade trädet berättar den också att det där med när trädet är moget är en öppen fråga, kanske inte för fibertalibaner, men för oss som vill ha kvalitet, och orkar tänka själva .. stubben stod på ett hygge som varit en enormt fin flerskiktad skog det fanns röta i mindre än 2% trots att skogen var mellan 70 och 140 år ..

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Klasarn]

tis 16 okt 2018, 13:15#528741 Inte tycker jag att det är mycket till kvalité, årsringar på centimetern. Jag vill nog gärna ha lite jämnare tillväxt. Jag tycker att det är svårt att få granarna att ta fart efter tex en stormfällning. Det växer klent i gatorna om dom inte är tillräckligt breda. Det har inte hänt något på tio år hos mig iallafall.

[halvproffs]

tis 16 okt 2018, 13:28#528744 Klart är att om man letar noga hittar man friska stubbar här och där.
I morse åkte jag till mågens hygge som blev avverkat för tre år sedan. Hans morfar som hade snickerifabrik högg väldigt sparsamt där och framkörningen var med häst.
En avverknig i Hagners anda. Tog bara grova träd som kunde användas i snickeriet.
Stor procent röta i alla grova stubbar som jag synat idag.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Lars Lundqvist SLU]

tis 16 okt 2018, 13:43#528751 Det finns inget konstigt eller nytt eller revolutionerande med bilden på stubben. Jag har sett ganska många sådana träd, både som små och som stora, och följt en hel del av dom genom åren. Så jag vet inte riktigt vad det är du försöker visa. Att träd kan växa?

Den där granen var 3-4 m lång när den lämnades på ett hygge. När granar lämnas på det viset händer normalt endera av två saker. Om barren skadas för mycket av den plötsliga exponeringen för ljus och vind och allt annat så dör den och står då och lyser helt röd på hygget mot slutet av första sommaren. Den här granen klarade första sommaren och började då byta ut skuggbarren mot ljusbarr. Men eftersom granar då hade 7-8 årgångar barr så tog det några år innan så stor del av barrmassan bytts ut så den kunde börja växa ordentligt. Sen har den vuxit bra eftersom den i princip stått helt ensam i början, inga större träd i närheten. När den avverkades var den antagligen 20-25 cm i brösthöjd. Stubben ser ut att vara tagen långt ner och det är rejäl avsmalning längst ner på granar. Utan höjd går det inte att beräkna volymen men den sortens granar håller i runda slängar 0,4-0,5 m3sk (0,35-0,4 m3fpb) på medelgoda marker.

Utan att veta mer om hur mycket man egentligen lämnade kvar efter slutavverkningen 1953 så är det omöjligt att veta hur bra eller dåligt skogen vuxit. En enstaka stubbe säger i princip ingenting. Skogsbruk är en areell näring och därför är det totalvärden som är det intressanta, inte enskilda träd. Det man däremot kan säga med 100% säkerhet det är att den granen stod inte i (som Ulf1 uttrycker det) "en enormt fin flerskiktad skog". Den stod på vad som närmast var ett hygge. Det är därför den har vuxit som den har gjort. Granar som växer upp i enormt fina fullskiktade skogar har omvänd årsringsutveckling - smala årsringar längst in som gradvis blir bredare ju längre ut mot barken man kommer.

[ulf 1]

tis 16 okt 2018, 14:03#528756 kul .... jag ska ta fram lite fakta till mina stubbilder ... som att kolla ortofotona över skogarna där jag tagit bilderna, (det är ortofoton som blev fastighetskartan på 40-50-60 talet (grönsaksbladen) .. jag uppskattar att lars gör sina vetenskapliga analyser .. det är sådant som tar världen framåt ... olika vinklar och åsikter, även om lars inte gillar att man har åsikter .. föressten här räknade jag grenvarv på de "25 åriga tallarna" blir det bättre då lars

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[ulf 1]

tis 16 okt 2018, 17:49#528796 här kommer då nästa besvärande stubbe, nu med lite mer dokumentation ... men vad har hänt här då lars, stubben växte inte upp på ett kalhygge, för det fanns knappt i bondskogarna på 50 talet här uppe, jag har en bild från ett ortofoto tyvärr inte ortofotet själv utan bara det färglagda grönsaksbladet det är taget runt 1953 möjligen 1957 jag är inte helt säker ,.. ja tar med ett par kartbilder till och ett satellit foto från förra året strax innan avverkningen .. här står denna självsådda gran och har oförskämdheten att växa ikapp och förbi sin äldre kompis och blev så stor och stark att han nu lämnar ifrån sig 2 kubik på 40 år kortare tid, men 100 åringen hade ju en taskig barndom och får skylla på det .. men kom i håg att båda växte bra när de avverkades så här blev det riktigt jävla fel ... som alltid när man avrättar skogen med ett kalhygge

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[ulf 1]

tis 16 okt 2018, 18:30#528798 nu ska jag tala om den stora skillnaden på 1953 års avverkning och årets ... 1953 högg man ur 40% av de större träden det funkade för det var redan en flerskiktad skog och då klarar den höststormarna bra, det ljus som kom ner gav chansen till en ny generation att komma igång och det gjorde att skogen som alltid fått vara skog levererade som en frisk skog alltid gör, från den här skogen var det inom 3 mils avstånd 10 st stora masugnar och massor av järnhantering i ett otal hyttor och enligt slus skogshistoriker så fanns knappt några träd kvar i dessa trakter 1870 .. men läser man stora skiftets textbilaga så var det fin skog på hela denna nu för första gången någonsin kalhuggna mark .. så här ser den ut idag ... men vad ser jag har dom lämnat död ved, och ett litet levande träd, men det var av i toppen ser jag vet inte vad skalbaggarna och de andra djuren gillar de döda ruskorna på backen men då är det ju hänsyn enligt certifikatet i alla fall ..

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Lars Lundqvist SLU]

tis 16 okt 2018, 20:47#528830 Var har du hittat uppgifter om hur skogen såg ut före och efter den avverkning som du daterat till 1953?

[ulf 1]

ons 17 okt 2018, 07:41#528870 som jag beskrivit så finns i storskiftets handlingar uppgifter på varje del av skogen 1860 ca och i conseptkartan som är några decennier senare är bara skog uppmärkt när vi sen kommer till det flygfoto du ser på bild "1953" så är det någon gång mellan 50 och 53 som jag ser att avverkningen före årets gjordes ... på kartbladet så står det sen "flygfoto 1955, kartläggning 1957" jag tror nog vi kan vara säkra på att min beskrivning är rätt, området som slutavverkades var 69 hektar mitt i en jävla massa andra hyggen och ungskogar ... du vet det där du skrev om snittstorleken på kalhyggen ... tror det var 5 hektar .. men det är ju förfan för att 80% av skogsägarna äger mindre än 5 hektar, lite svårt att avverka mer då ... man blir bara så trött ..

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[ulf 1]

ons 17 okt 2018, 08:04#528872 att rättfärdiga dagens skogsbruk med en massa skrönor om hur det såg ut på slutet av 18talet i sveriges skogar är snudd på bedrägeri, det fanns fantastiska skogar i sverige och det fanns också enormt fattiga områden där man gått hårt åt skogarna, bergslagen var dock väldigt bra skött och jag ser inte mycket skövling i dessa delar av landet på mina kartor...men efter norrlandsälvarna och fattiga delar i södra sverige kunde man hitta riktigt dåliga skogar .. jag har gran golv i en loge som byggdes 1850, två kilometer från den skog vi har tittat på härovan, ide plankorna har 320 årsringar och träden hade alltså stått här mellan tusentals gruvhål och 10 masugnar hela denna järnepok ... det trädet hade slagit rot innan gustav vasa började regera .. här kan ni se hur skogarna såg ut i usa 1880 .... de flesta höll över 400 kubik och de mörkgröna områdena är ruggiga .. över "200 cord per acre" en cord är 3,7 kubik och en acre är en halv hektar ... så .. ja över 1400 kubik, det är vad jag kallar skogar det ...

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Lars Lundqvist SLU]

ons 17 okt 2018, 08:09#528875 Och vet du exakt när avverkningen gjordes? Vintern-våren 2017? Tidigare? Senare?

Senast redigerad av Lars Lundqvist SLU ons 17 okt 2018, 08:25, redigerad totalt 1 gång.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 17 okt 2018, 08:24#528880

här kan ni se hur skogarna såg ut i usa 1880 .... de flesta höll över 400 kubik och de mörkgröna områdena är ruggiga .. över "200 cord per acre" en cord är 3,7 kubik och en acre är en halv hektar ... så .. ja över 1400 kubik, det är vad jag kallar skogar det ...

1 cord är ca 3,62 m3t
1 m3sk motsvarar ungefär 0,45 m3t (travat mått)
1 acre är ca 0,4 ha.
200 cords per acre är alltså ca 200*3,62*0,45/0,4 = ca 800 m3sk/ha

Du måste alltså ungefär halvera dina siffror. Du kan hitta skogar med samma volymer på motsvarande breddgrader på andra ställen i världen. Inga konstigheter.

[Mellberg]

ons 17 okt 2018, 09:48#528884 Trakthyggesbruket fungerar väl oavsett hyggesstorlek. Kalmarkstiden är försumbar om hygget planteras och det är snarare ett fungerande sätt att bedriva kontinuitetsskogsbruk. Sveriges virkesförråd har fördubblats de sista hundra åren och avverkningarna har också ökat med ca 60 %. Skogsbruk och skogsindustri har varit starkt bidragande till ett allmänt välstånd i landet.

Har här i mellannorrland sett bestånd med virkesförråd runt 600 m3sk i närtid. Avverkade själv i somras 5 ha som gav 2000 m3fub.

Nu väntar jag naturligtvis på mer mumbo jumbo från svammel Ulf 1 och kanske en bild på en stubbe till!