Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Sveriges tre trädslag

7724 inlägg 584354 visningar 90 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

Lars Lundqvist SLU  
#528937 Nej, man hittar precis samma mönster i alla gallringsskogar. Först har de vuxit fort (på hygget) och sen när beståndet sluter sig krymper årsringarna, men efter en gallring ökar de igen ett tag. Det är samma mönster även om skogarna planterats i mitten av 1970-talet eller 1980-talet.

Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

ulf 1  
#528942 näää så är det inte, de här träden var tydliga för att de varit flerskiktade och stått glest .. 100 åringar med 60 åringar i en fin blandning, och glesheten gjorde att dom växte för fullt ... men försurnings problemen är på väg tillbaka .. så att den fantastiskt glädjande nergången av svavelutsläpp, 95% på 30 år, håller på att förstöras av vårt dåliga skogsbruk, men det har ni väl hört till leda nu ... det finns stora skogsmarker som är på väg under 5 och ännu lägre, vid 4,5 dör tom bakterier ... läs vad naturvårdsverket skriver "skogsbrukets uttag av virke har en påtagligt försurande verkan på marken. Skogsbruket bidrar till försurning av skogsmarken genom att trädens upptag av näringsämnen försurar marken och denna försurning kvarstår då biomassan förs bort vid avverkning. Uttag av grenar och toppar, grot, har stor påverkan jämfört med enbart uttag av stamved. Näringsförlusterna vid uttag av stubbar är mindre än vid uttag av grot, men ändå märkbar. Försurningspåverkan på grund av uttag av skogsbränsle i form av grenar och toppar har ökat avsevärt från 1980-talet och fram till och med idag, medan askåterföring, vilket motverkar försurning, inte har ökat i samma takt. Den positiva utvecklingen med minskat nedfall kan komma att motverkas av ett ökat uttag av grot, intensivodling och ökad kvävegödsling." ja så är det, men vi kommer väl att bli bättre nu när jag visat vad försurning gör för tillväxten i våra träd .. tror det är bättre att satsa på ett bra skogsbruk än på plantor från fibermaffian, för dom bara garvar när ni betalar 20 öre mer för senaste turboplantan .." jävla suckers, vad lättlurade dom är" tror jag dom skränar när dom garvar läppen av sig ...

   TS
Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

Lars Lundqvist SLU  
#528947
ulf 1 skrev:näää så är det inte, de här träden var tydliga för att de varit flerskiktade och stått glest .. 100 åringar med 60 åringar i en fin blandning, och glesheten gjorde att dom växte för fullt ...

Ja, det är ofta glest på hyggen. Att du har skillnad i total ålder är inget konstigt. Det får man när beståndsföryngring får ingå det nya beståndet.

Sen undrar jag om du inte har missförstått nånting. I en flerskiktad skog ska det vara stor höjdspridning. Skiktningen tittar på trädens höjd, inte diametern.

Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#528959 Skogsstyrelsen verkar slira på sanningen här. Sant är att trädens näringsupptag är försurande, men det gäller ju oavsett om det bedrivs skogsbruk eller ej... Vid slutavverkning höjs sedan markens pH i takt med att rötter och grot bryts ner. Således ger en urskog lägre pH i marken än en skog som sköts med modernt trakthyggesbruk.

Dessutom hade Sverige aldrig någon "skogsdöd" på grund av sur nederbörd. Forskare på SLU visade tydligt att även de delar som hade störst belastning av surt regn (södra Halland och västra Skåne), så svarade dessa skogar bra på kvävegödsling.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

ulf 1  
#528968 niklas "ph i marken" är en bibel full med sanningar, förnan är alltid mycket sur sen ökar ph med varje centimeter neråt, jo det var skogsdöd och vilken tur att vi blev skiträdda annars hade det varit illa idag för oss människor och våra skogar ... nää två fel blir inte ett rätt lars .. jag förstår att du vill ha min "stubbskog" till ett före detta kalhygge .. för annars rasar hela skogsindustrins lögnbygge om att kalhyggen är bra ... det sjuka är att man numera bara gör fel på fel .. det är den tragiska dominoeffekten av kalhyggesbruket ... och den följande dödsspiralen, kalhygge, grotuttag, försurning,dålig tillväxt ... det är ju inte så att vi får mer volym per hektar längre, det var många år sen ... hur länge kan ni hålla igång det illusionstricket tror du ... sanningen är ju att det växer allt sämre i skogarna, de miljontals ton med kalk och gödning som helt galet och mot alla ekologiska lagar desperat dumpats i våra skogsmarker har bara gjort läget värre .. de skitskogar som numera stannar i växten vid 30 års ålder pga att det pressats in för många träd i plantagen och markerna blir allt mer utarmade och inte klarar en ny generation plantor .. den idiotiska iden om att plocka ut ALLT vid en slutavverkning har nu snart nått smärtgränsen vad naturen klarar .. ett snitt på under 100 kubik/hektar i de fyra nordligaste länen är bara tragiskt .. ihop med en allt sämre tillväxt , som nu ska bättras med gödning och kortare omloppstider och turboplantor är inte vad jag kallar hållbart skogsbruk .. att kalka (och förstöra ekosystemet) för att motverka sjunkande ph orsakat av ett felaktigt skogsbruk är kriminellt .. och gör bara tillståndet för naturen sämre .. jag är ledsen men så är det ..

   TS
Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

Mellberg  
#528974 Svammel Ulf 1, har åter lyckats med sitt mumbo jumbo, inte ett vettigt ord och som vanligt mest ljug.

Tillväxt och virkesförråd ökar hela tiden enligt Rikstaxen. Det hjälper inte att du har börjat fota stubbar, det ändrar ingenting.

Även klimatförändringarna kommer vi att kunna tackla med hjälp av trakthyggesbruket. Mycket talar för att contortan blir ett spännande alternativ norr om 60 breddgraden. Kan vi fördubbla produktionen på en del av tallmarkerna?

Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#528975 Ulf 1! Tillväxten ökar ju hela tiden i skogen, så den svenska skogsmarken är ju långt ifrån utmärglad.

Och nej, vi hade ingen skogsdöd i Sverige under 1960-2000. De som påstår annat, vet inte vad de snackar om.

Att enstaka träd självgallras, betyder ju ingalunda att hela skogen dör. Å vad som orsakar en självgallring, kan ju vara lite av varje. Ungefär som snuva och halsont...
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

ulf 1  
#529018 jag börjar känna att ni inte vet vad som händer med sveriges skogar .. ni ska få något att tänka på .. på 90talet skrev nån SCA höjdare jag tappat namnet på, en skrytskröna om sitt företag ... jag ska citera "Det totala
virkesförrådet ökade från ca 110 miljoner m3sk på 40talet till ca 155 rniljoner m3sk på 80 talet. Under givna förutsättningar skulle virkesförrådet vid mitten av 2000-talet ha nått ca 230 miljoner m3sk. Under ett sekel skulle bestockningen i SCA:s Norrlandsskog alltså ha mer än fördubblats till ca 134 m3sk per hektar." ... jamen är det inte fantastiskt dom har ju faktiskt ett virkesförråd på 230 miljoner redan nu 30 år innan den här prognosen ... men nääe det blir aldrig som dom säger dom där fibertalibanerna, dom köpte scaninges skogar 2004 ... 400 000 hektar och det blir 104 kubik/hektar dom har faktiskt gått bakåt ... dom också ... felet är ju att det inte finns slutavverkningsskog längre .. bara dessa jävla ungskogar .. och sågverken kan ju inte såga ungskogar eller blir det nästa "innovation" från skogsindustrin ... kolla åldersfördelningen, på scas skogar, helt sjukt ..

   TS
Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#529032 Ja, det är väl bara bra att SCA tar ner sin gamla skog i tid, så att den slipper ruttna bort i något reservat? Vad är problemet?
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

Vedproducent  
#529037
ulf 1 skrev:jag börjar känna att ni inte vet vad som händer med sveriges skogar .. ni ska få något att tänka på .. på 90talet skrev nån SCA höjdare jag tappat namnet på, en skrytskröna om sitt företag ... jag ska citera "Det totala
virkesförrådet ökade från ca 110 miljoner m3sk på 40talet till ca 155 rniljoner m3sk på 80 talet. Under givna förutsättningar skulle virkesförrådet vid mitten av 2000-talet ha nått ca 230 miljoner m3sk. Under ett sekel skulle bestockningen i SCA:s Norrlandsskog alltså ha mer än fördubblats till ca 134 m3sk per hektar." ... jamen är det inte fantastiskt dom har ju faktiskt ett virkesförråd på 230 miljoner redan nu 30 år innan den här prognosen ... men nääe det blir aldrig som dom säger dom där fibertalibanerna, dom köpte scaninges skogar 2004 ... 400 000 hektar och det blir 104 kubik/hektar dom har faktiskt gått bakåt ... dom också ... felet är ju att det inte finns slutavverkningsskog längre .. bara dessa jävla ungskogar .. och sågverken kan ju inte såga ungskogar eller blir det nästa "innovation" från skogsindustrin ... kolla åldersfördelningen, på scas skogar, helt sjukt ..

Sca ägde ju Scaninges skogar till 60 procent redan och köpte ut resterande 40 procenten. Så dina siffror är inte rätt där heller. Sca bidrog sedan tidigare med cirka 140 000 hektar till det gemensamma bolaget Scaninge.

Avatar Fallback

Re: sveriges tre trädslag

Värmlänning  
#529050
Vedproducent skrev:
ulf 1 skrev:jag börjar känna att ni inte vet vad som händer med sveriges skogar .. ni ska få något att tänka på .. på 90talet skrev nån SCA höjdare jag tappat namnet på, en skrytskröna om sitt företag ... jag ska citera "Det totala
virkesförrådet ökade från ca 110 miljoner m3sk på 40talet till ca 155 rniljoner m3sk på 80 talet. Under givna förutsättningar skulle virkesförrådet vid mitten av 2000-talet ha nått ca 230 miljoner m3sk. Under ett sekel skulle bestockningen i SCA:s Norrlandsskog alltså ha mer än fördubblats till ca 134 m3sk per hektar." ... jamen är det inte fantastiskt dom har ju faktiskt ett virkesförråd på 230 miljoner redan nu 30 år innan den här prognosen ... men nääe det blir aldrig som dom säger dom där fibertalibanerna, dom köpte scaninges skogar 2004 ... 400 000 hektar och det blir 104 kubik/hektar dom har faktiskt gått bakåt ... dom också ... felet är ju att det inte finns slutavverkningsskog längre .. bara dessa jävla ungskogar .. och sågverken kan ju inte såga ungskogar eller blir det nästa "innovation" från skogsindustrin ... kolla åldersfördelningen, på scas skogar, helt sjukt ..

Sca ägde ju Scaninges skogar till 60 procent redan och köpte ut resterande 40 procenten. Så dina siffror är inte rätt där heller. Sca bidrog sedan tidigare med cirka 140 000 hektar till det gemensamma bolaget Scaninge.

Förstör nu inte en bra historia med såna där dumheter som fakta!! =)) :lol:

Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

ulf 1  
#529058 det märks att det inte är några kloka på sca som bestämmer uttagen av skog .. 4,4 miljoner kubik på 2,2 miljoner förra året ... i norrland och siktet ligger på att plocka ut 6 miljoner kubik .. det är inte lätt att vara finansvalp och ha alla dessa möjligheter att ta ut all skog på ett par decennier, det är tragikomiskt att se alla sätt man räknar på för att beräkna vad skogen tål i beskattning .. men 104 kubik/hektar är lägre än det var för 10 år sen .. så vad ser skogsindustrin alla sina hållbarhetskalkyler nånstans .. vi är i rask takt på väg tillbaka till skräpskogarna, men den här gången står dom planterade ... i räta rader ..

   TS
Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

Lars Lundqvist SLU  
#529064 2017 avverkade SCA enligt egna uppgifter 4,4 miljoner m3f, vilket motsvarar ungefär 5,3 miljoner m3sk, fördelat på 21000 ha slutavverkning och 14000 ha gallring. Om vi gör det grova antagandet att uttagen i gallring i genomsnitt var ca 50 m3sk/ha så innebär det att slutavverkningarna i genomsnitt höll drygt 200 m3sk/ha. Men kom ihåg att i arealen ingår även hänsynsytor, evighetsträd, osv så det verkliga virkesförrådet per ha är högre.

En kommentar till bilden på SCAs åldersfördelning:

Som ni ser så blev det två pucklar, yngre skog och äldre skog, men nästan ingen medelålders skog. Det var bristen på arealer med medelålders skog som på 60- och 70-talet kom att kallas "virkessvackan". Man insåg att det skulle bli brist på äldre skog i framtiden och det var ett av skälen till att man valde att satsa på contortatall.

Den observante ser också att det tidigt är en rejäl stapel kalmark och yngre skog. Det beror på att SCA på 1960-talet bestämde sig för att använda en princip man kallade "tillväxtdifferens" när man rangordnade i vilken ordning äldre skogar skulle slutavverkas. Man började med de bestånd som hade lägst tillväxt i förhållande till vad ett bra bestånd på samma mark skulle haft. Det gjorde att man började med glesa bestånd med låg tillväxt och sparade bättre bestånd med större virkesförråd och hög tillväxt. Tillämpning av "tillväxtdifferens" gör därför att det genomsnittliga virkesförrådet långsamt stiger över tiden. (den motsatta principen är att istället titta på förräntning, som gör att man börjar med virkesrika bestånd och sparar glesa skräpskogar till sist)

Det var den dåvarande ledningen för SCA Skog som införde detta, med skogsvårdschefen Stig Hagner i spetsen.

Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

ulf 1  
#529070 det är bra lars, jag uppskattar när du kommenterar mina lite mer generella påståenden och ibland lite förhastade slutsatser .. men det blir alltid lite mer spännande matcher mellan en slugger och en stilboxare ... båda brukar ha sina fans ... med dina "stiliga" förklaringar över hur klokt man i skogsbolagen planerar sina avverkningar och hur hållbart man bedriver sitt skogsbruk med naturens och företagets bästa i en snygg balansgång så tar vi nu nästa rond .. få se vem som "vinner" den ... i norrbotten härskar sveaskog sen 100 år tillbaka och det syns om inte annat på snittvolymen i landskapet , 73 kubik/hektar, detta bolag har ju varit det som mest av alla gapar om hur fantastiskt hållbart dom bedriver sitt skogsbruk ... så då tar vi och kollar statistiken på slutavverkningar, som dom ju håller "hemligt"(finns inte i någon av deras 10 senaste årsredovisningar,( jag undrar alltid om skattemyndigheten inte har något att invända mot det, eller aktieägarna ) men så kom ju detta kandidatarbete för 5 år sen, kandidaten fick lite "hemliga" uppgifter på slutavverkningar för att kunna undersöka röjningsbehovet .. och oj vad konstigt det ser ut ... du lars har säkert en stilig förklaring, men för mig som är slugger och har förutfattade/oförskämda meningar om det mesta så säger jag bara, jävla skövlare, här kan vi snacka om överavverkningar under mycket lång tid .. och att idag avverka 1000 hektar på ett innehav av 1 MILJON hektar är enligt mig en omloppstid på 1000 år ...

   TS
Användarvisningsbild

Re: sveriges tre trädslag

Lars Lundqvist SLU  
#529076 Skogshushållningsplaner för väldigt stora skogsägare görs naturligtvis inte på vare sig kommun- eller länsnivå utan på innehavsnivå. Att titta på ett enskilt län blir därför lite fånigt i mina ögon. Att lita blint på uppgifter i kandidatarbeten är också lite fånigt eftersom huvudsyftet med kandidatarbeten är att träna studenterna i att skriva vetenskapligt. Det är skrivandet som är det centrala, inte resultaten i sig.

Det här har jag förklarat för dig tidigare, men det tycks fortfarande inte ha gått in. Nåja, "upprepning är kunskapens moder" sa någon...

Men om jag återknyter till min beskrivning av SCAs hushållningsprincip, tillväxtdifferens, så är motsatsen "visarprocent" dvs ungefär relativ tillväxt eller förräntning. SCA valde tillväxtdifferens men Domänverket valde tidigt att istället använda förräntning.

Eftersom gles skog ofta har lågt värde så får den hög förräntning även om den växer ganska dåligt i kubikmeter per år. Fina virkesrika bestånd får däremot låg förräntning även om de växer bra räknat i kubikmeter, bättre än den glesa skogen. Det gör att om man prioriterar slutavverkning enligt förräntning så kommer man först avverka virkesrika bestånd och ha kvar de glesa till sist.

Vilket prioriteringssystem man väljer får stora konsekvenser på sikt:

Om man börjar med att beräkna årsytan, total areal dividerat med genomsnittlig omloppstid (den yta som årligen kan slutavverkas), så kan man enkelt räkna ut vilka virkesvolymer man får ut totalt per år i början med båda prioriteringssystemen. Den som valt tillväxtdifferens kommer då upptäcka att om årsytan hålls konstant så ökar volymen per år. Om avverkad volym istället hålls konstant så kommer man slutavverka gradvis allt mindre arealer per år och omloppstiderna kommer därmed att stiga. Den som istället valde förräntning kommer upptäcka att den totalt avverkade volymen kommer att sjunka över tiden eftersom man slutavverkar allt glesare skogar. Det här gör att om man vill ha ett jämnt virkesflöde räknat i volym så måste den årliga slutavverkningsarealen gradvis öka över tiden och omloppstiden därmed att sjunka. Och till slut får man i princip slut på slutavverkningsskog och då är enda alternativet att vänta tills den nya skogen når slutavverkning.

Samtidigt ska man komma ihåg att Domänverket valde under framförallt 1950-60-70-talet att "restaurera" stora arealer sönderhuggen skog i framförallt Norrlands inland, dvs man slutavverkade och planterade stora arealer dimensionshuggen skog. Man följde inte förräntningsprincipen slaviskt över hela sitt innehav. Problemet är väl möjligen att om man följer båda principerna samtidigt, dvs både avverkar stora arealer restskog och de allra bästa skogarna, så får man ganska snabbt obalans i skogshushållningen.

För den som bedriver trakthyggesbruk är det helt nödvändigt att man förstår trakthyggesbrukets innersta grundprincip: "forestry by area". Den mest grundläggande planeringsprincipen i trakthyggesbruk är årsytan, som man får genom att dividera hela skogsinnehavet med genomsnittlig omloppstid.

årsyta = skogsareal / omloppstid

Ändrar man årsytan så ändras automatiskt omloppstiden. Ändrar man omloppstiden så måste man ändra årsytan. Annars spricker systemet på lång sikt.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).