Alt till gran på fuktig mark med röta

Jämnhöjd med munka fast längre inåt landet men söder om Rössjöholm och Lärkesröd. Lokalklimatet kan förstås skillja sig åt på ganska korta distanser. Men jag har nog ett område för kustgran där den nog kan trivas.

Låter otroligt att s- formen går på ädelgran. P- formen som är en mer aggressiv kanske men inte s-formen. Ja ja alltid får man lära sig något?

Okej då vet jag exakt? Genade där någon gång när jag bodde på Hillersgården?
Ja sluttningarna är inte lika bra där son en mil längre norrut! Men några G38 borde ni ha även där!

Nu har jag skummat igenom slu rapporten och den visar bara resultat när man infekterat plantorna. Kolla på friland tex så är det nästan inga skador på abiesarterna utom i Danmark och där finns f-formen och den tals inte upp i rapporten.

Granbestånden ligger mellan G30- G34 med både förädlad och oförädlad gran samt sitka. så det går att förbättra.

Ok, då är det onekligen en fördel för abies ☺.
Då området sluttar är det fast mark i den delen med 100 årig skog. Där är det avsevärt lägre frostrisk också. Onekligen hade det varit kul att få se riktigt stora bjässar stå där igen.
Även det är klassat som G32.

Kan det fungera så här pass långt norrut med abies grandis?

Får erkänna att jag gärna hade planterat några douglasgranar på en lämplig lokal-men då kommer de att få en liten bur mot hjortarna och trädgårdsskötsel i starten.
Det är otroligt mäktiga träd när de har några hundra år i ålder.

Kolla lite om Ekolsund norr om Stockholm. Där har man fått fram välväxnade Grandis utan problem. Jag frösådde Grandis i somras o har fått upp en del nu innan snön. Jag har blå Dougals i Härjedalen som klarat av 3 vintrar här uppe. Har betesskydd på alla så de skall klara sig mot viltet. Men även Sitka plockade som plant i Nordnorge går bra. Ska försöka att få till en liten fröbank inför framtiden med arter som står ut här uppe. Har även Balsam gran o Serbisk gran som alla överlevt den första vintern. Det är bara att prova sig fram om man hittar bra plantmaterial.

Passa på att höglägga med grävmaskinen i samband med dikesrensningen och planta gran igen, det hade jag gjort iallafall!

Om området är torvmark av mer kärrtyp borde hybridpoppel vara ett alternativ. Kommer ur beteshöjd på två år. Om pH-värdet inte är för lågt borde det gå hur bra som helst. I alla fall är borde det vara att föredra framför glasjörk. Hybridal är också ett alternativ men där är ju avsättningen ett stort problem.

Sitkagran på torvmark?? Vad är det för sorts torvmark då?

Är också lite smått skeptisk till sitkagran på torvmark. En i grannbyn planterade en del sitka på flack fastmark efter Gudrun och Per och konstaterade att den var mer frostkänslig än vad han hade trott (de stod och stampade några år innan lövsly etablerat sig på hygget och agerade lågskärm).

Vet i övrigt inte så mycket om kraven på marken, men jag har för mig att vi har en forummedlem med marker runt Tvååker som skriver under pseudonymen @jotorb som har en del erfarenheter av trädslaget (jag har förstått det som att det gillar nederbörd, är dock osäker på hur den reagerar på mer eller mindre stillastående vatten, och tål saltstänk bättre än den vanliga rödgranen)

Bara mina fem ören...

Jag kanske får be om ursäkt om jag blandar bort korten gällande vem som har erfarenheter av trädslaget.

MVH
Alias

Tack för svaren. Jag har funderat en del sedan senaste inlägget av mig. I de funderingarna finns även kronhjortsproblematiken med.

Det här hygget ska få något annat än vanlig gran. Jag har just nu i princip enbart gran på all produktiv skogsmark, förutom de delar där dikningen inte är fungerande med björk och al främst. Kronhjortsskadorna är mycket omfattande på sina ställen och jag vågar inte fortsätta satsa på gran till 100% som markerna sett ut innan avverkningen som nu blir. På detta hygge ka det bli något annat.

Därför lurar jag mer och mer på att prova Douglasgran. Virkevärdet på kustgran kan nog vara tveksamt även i framtiden och Douglasen får ju en skorpbark tidigt, vilket gör att barkgnagandet borde upphöra innan det blir ett problem som kan hota beståndet i sin helhet.

Jag har beställt en kartong med blå Douglas som jag ska sätta på prov nu i vår i grönrisplantering och skydda mot viltbetning, ska prova två olika medel att spruta var tanken(jämföra effektivitet), men vilka har jag inte funderat på ännu. Då vet jag förhoppningsvis om de får var i fred så pass at det blir träd av dem utan hägn och beställer fler plantor - annrs får jag fundera en vända till.

Det lät intressant med blå Douglas i Härjedalen @Älgfoderodlare, vilken proveniens har du planterat?

Tack för tipset om Ekolsund, går det där så går det nog hos mig också med kustgran.
@Höglanderik: Jag har en del områden med gammal urdikad kärråkermark där ingen skog kommit ännu trots lång tid i träda, nu ska ju dikena fräschas upp. Hur ser viltebgärligheten ut hos hybridpoppel -jämfört med
björk och al t.ex?

Poppel är ganska betesbegärligt precis som alla salixarter. Men som sagt, på två säsonger borde toppskotten vara ur beteshöjd och därmed slipper du behandla mer än max två-tre säsonger. Barkgnag av älg på yngre bestånd borde förekomma, då pratar vi om när beståndet är 8-20 år, sen blir nog barken för grov.
Douglas kan mycket väl fungera men den är mycker frodtkänslig. Är området frostlänt? En skärm för douglas är aldrig fel, varken ut tillväxt- eller kvalitetssynpunkt. I nordamerika anläggs många al och douglasbestånd, där alen bildar en lågskärm. Det torde fungera även här.