Re: Sådd?
Postat: tor 24 feb 2011, 18:05
Gör inget? Bara frökostnaden drar iväg över 10.000:-/ha. Nåväl, jag kan bjuda på ett urklipp från en gammal mejl-diskussition som berör ämnet:
Hej!
Kommer just från Arjeplog där jag inventerat ett lärksåddförsök i ett ganska kärvt läge. Resultatet var riktigt bra med få nollytor och ofta 2-4 plantor (av 10 sådda) per såddfläck efter två år. Metoden verka fungera på denna lokal i varje fall. Bästa fröet av det tre frökällor (Komi, Lassinmaa och Pinega) vi använde var Lassinmaa frö. Vi har även provytor i Ljusdal och Bispgården. Resultaten hittills indikerar att det går bra att så lärk även på hösten och i riktigt kärva klimat, Arjeplog på en yta där sådd av tall inte rekommenderas, tempsumma under 600 dygnsgrader.
Lärkfröet har en frövikt på 6-12 g, 1000 kornsvikt och är större än tallfrö och det är tveksamt om det går att nyttja för maskinell sådd. Fröplantagefröet med frövikter mellan 10-12 g lär nog fastna. Beståndsfrö har mindre storlek och kan möjligen fungera. Med en justering av slang och utmatningshålets storlek torde dock metoden kunna gå att tillämpa.
Lämplig frömängd kan vara ca 10- 15 frön per meter. Med frövikt på säg 9 gram/1000 korn så skulle det innebära 4,5 till 7 hekto per ha. Att så kanske 3-4 hekto per hektar och kombinera med plantering i högar låter som en god idé. Så mer om du har beståndsfrö och mindre om du har fröplantage frö med 90 % grobarhet.
Ett problem med lärksådd är att metoden verkar fungera bäst på magrare marker där konkurrensen från omliggande vegetation inte blir för hård. Dessa lokaler kan vara för magra för att lärken senare ska producera riktigt bra. Martinsson visade i ett försök att lärken producerade dåligt på magra tallboniteter, betydligt sämre än tall. På ståndorter där lärken trivs som bäst sluttande marker med rörligt markvatten kan vegetationen bli ett problem. Medelboniteter med blåbär och svaga sluttningar där tror jag metoden fungerar som bäst.
Vi har begränsade erfarenheter av att så i omvända högar, de få gånger vi sått där har planten torkat bort. Sådd på ren mineraljord eller i en blandning av humus och mineraljord har fungerat bäst.
Det finns ett Isländskt försök där man jämfört olika metoder för lärk och contorta, sitka sådd, Jon Geir Pettursson Direct seeding.... jag skickar med den. Detta är den enda vetenskapliga artikel om lärksådd som jag hittat än. Den metod som fungerade bäst där var sådd under plastkoner. Mikropreparering med såddsko var också en framgångsrik metod för att gynna groningen .När vår rapport är
Mvh Nisse
Hej!
Kommer just från Arjeplog där jag inventerat ett lärksåddförsök i ett ganska kärvt läge. Resultatet var riktigt bra med få nollytor och ofta 2-4 plantor (av 10 sådda) per såddfläck efter två år. Metoden verka fungera på denna lokal i varje fall. Bästa fröet av det tre frökällor (Komi, Lassinmaa och Pinega) vi använde var Lassinmaa frö. Vi har även provytor i Ljusdal och Bispgården. Resultaten hittills indikerar att det går bra att så lärk även på hösten och i riktigt kärva klimat, Arjeplog på en yta där sådd av tall inte rekommenderas, tempsumma under 600 dygnsgrader.
Lärkfröet har en frövikt på 6-12 g, 1000 kornsvikt och är större än tallfrö och det är tveksamt om det går att nyttja för maskinell sådd. Fröplantagefröet med frövikter mellan 10-12 g lär nog fastna. Beståndsfrö har mindre storlek och kan möjligen fungera. Med en justering av slang och utmatningshålets storlek torde dock metoden kunna gå att tillämpa.
Lämplig frömängd kan vara ca 10- 15 frön per meter. Med frövikt på säg 9 gram/1000 korn så skulle det innebära 4,5 till 7 hekto per ha. Att så kanske 3-4 hekto per hektar och kombinera med plantering i högar låter som en god idé. Så mer om du har beståndsfrö och mindre om du har fröplantage frö med 90 % grobarhet.
Ett problem med lärksådd är att metoden verkar fungera bäst på magrare marker där konkurrensen från omliggande vegetation inte blir för hård. Dessa lokaler kan vara för magra för att lärken senare ska producera riktigt bra. Martinsson visade i ett försök att lärken producerade dåligt på magra tallboniteter, betydligt sämre än tall. På ståndorter där lärken trivs som bäst sluttande marker med rörligt markvatten kan vegetationen bli ett problem. Medelboniteter med blåbär och svaga sluttningar där tror jag metoden fungerar som bäst.
Vi har begränsade erfarenheter av att så i omvända högar, de få gånger vi sått där har planten torkat bort. Sådd på ren mineraljord eller i en blandning av humus och mineraljord har fungerat bäst.
Det finns ett Isländskt försök där man jämfört olika metoder för lärk och contorta, sitka sådd, Jon Geir Pettursson Direct seeding.... jag skickar med den. Detta är den enda vetenskapliga artikel om lärksådd som jag hittat än. Den metod som fungerade bäst där var sådd under plastkoner. Mikropreparering med såddsko var också en framgångsrik metod för att gynna groningen .När vår rapport är
Mvh Nisse