"Inpediment är till för att övervinnas"

@Loppan här på forumet har haft det som signatur i sina inlägg.
Första gången jag läste så tänkte jag , "jaha och hur skulle det gå?"
Men har på något vis utmanat mig själv att fundera vidare på det.
Visst all impediment är ju inte möjlig att övervinna, men efter att funderat så är jag övertygad om att mycket går.

denna tråden tänkte jag vi kunde diskutera olika metoder för att övervinna impediment, eller rent av bara öka tillväxten?
Vad är rimligt att göra?

Impediment, Det finns några grundproblem... vad är det som gör att det inte växer?

För lite vatten/ för mycket vatten?(betydligt vanligare) -diken
för lite näring?- gödsla -gallra, för att låta det viktigaste få näringen.
för lite jord/för mycket berg? tja- vad?

Börjar med ett exempel på vad vi nu gjort i dag.
Nu är vi och gallrar i ett väldigt bergigt område, har inte skogsbruksplanen nu...
Vi samlade för flera år sedan ihop ris och klent löv i syfte att få ihop så pass mycket att vi kunde flisa det. Men tiden gick och vi fick inte ihop mängden. Så nu när vi är och gallrar en andra gallring i det beståndet där riset ligger kom vi överens om att det inte var ide att spara riset, så vi tog med det ut i skogen på returresan. Vi har lagt lite i hålor som är uppe på bergen men även bättrat en "uppfart" upp på ett berg för lättare kunna komma upp där.
Detta exempel är förstås inte är rimligt i stor skala, men nu när ändå riset låg där till ingen nytta så var det bara några minuters "insats"



Nu är ju denna mark inte ren impediment men som exempel på vad man kan göra för att förbättra boniteten på något sätt.

Ett annat exempel på att utnyttja marken bäst är att när det finns en bergsrygg som går i dagern att då vid föryngring lägga körvägen där det växer som sämst. Jag ser hur mycket berg som ligger som öppna vägar där vi är nu men vägarna är det lerigt och träd lite här och var. Vi den större föryngring förra våren förespråkade jag starkt att lägga vägarna på bergsryggarna, visst det kommer krävas lite sten/kross massor att göra det till en riktigt bra basväg för traktor. men investeringen finns ju kvar där i all framtid(får vi hoppas)

Såg att finländarna har ett begrepp som heter tvinmark, mark som kan producera 0,1–1,0 m3/ha och år klassificeras som tvinmark
Medans impediment enligt finnar är 0,1m3/år och mindre i tillväxt.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Impediment

Höja tillväxten på impediment är kul men lika olagligt som nydikning.
Det man kan göra är åtgärder utanför som påverkar impedimentet t.ex. dikesrensning.
Själv så bidrog jag till att ett bestånd klassades om till T16 och numera är gallringsskog. Det jag gjorde då i 15 års åldern var en vedhuggning så det krokigaste togs bort. Det som då stod kvar liknar ett välväxt jämnt planterat bestånd även om åldern som anges i planen troligen är närmare hälften av den verkliga.

Om vi går tillbaka till slutet av 70talet då dikades myrarna på fastigheten, drygt 1km diken grävdes av en 19 tons grävmaskin som gick på timmermattor stora delar av sträckan.
De fanns stora tallstubbar i myren som han fick skära av med motorsåg för dom riskerade sänka maskinen om härjade för mycket med dom.
Efteråt gödslades myrarna med PK då granen var rätt gul och all gödning bar farsan ut o strödde för hand, ca en pall.
Jag var väl 14-15år och fick gå med o snitsla så de gick att se var han varit.
De roliga är att de utgick bidrag från skogstyrelsen för dessa åtgärder med, nu hade det blitt vite för samma åtgärd

Idag är de inte klassat som impedement och de har vuxit ordentligt och gallrats för 20år sen
Haken nu är att vintrarna är för dåliga så man hade behövt typ timbear för gallra igenom områdena igen för att inte riskera djupa spår i marken...

Det var ju trevligt att någon uppmärksammat det uttrycket.
Det är annars bröderna Anders och Johannes Eriksson i Hyssnas favorituttryck jag stulit.

Det absolut billigaste sättet för en skogsägare att utöka sin produktiva areal är att bruka den man har,men det kräver ofta en motormanuell insats.
I dagens mekaniserade skogsbruk så är planterade och röjda arealer de enda intressanta att bruka men det finns
massor med skog med sämre bonitet som går att omvandla till sämre produktiosskog genom så kallad röjningsgallring.

Ett exempel är om man har en liten mosse eller som vi kallar dom "rås" på 2 ha.
Ofta så finns det ett gammalt handgrävt och mycket igengånget dike i dom(annars får man tillskapa ett som ser ut så )
Man sänker vatten nivån med 10-30 cm i mossen men inte så mycket så att den blir helt utdikad,att bruka mitten är ofta ointressant och lite miljövård kan det allt vara.

Efter några år så har skogen i kanterna börjat ta för sig och man gallrar ut ved och röjer en remsa på kanske 10 meters bredd
runt hela mossen.
Säg att omkretsen kanske är 500 m x 10= 5000 m2.
Plötsligen så har man ett halvt ha som för ögat ser ut som skog och som är intressant att bruka med maskin bara bärigheten finns.

Jag brukar på skoj säga att vedmaskinen är en av de mest produktionshöjande maskinerna inom skogsbruket.
Om man äger vedmaskin så blir sämre skog plötsligen intressant att gallra igenom eftersom man har avsättning för
råvaran som annars har ett blygsamt värde.
Efter sådan gallring finns bestånd som en dag är värda att slutavverka med maskin.

Intressant tråd!
Återkommer senare med lite kommentarer.

Intressant tråd onekligen. Har ungefär en halv tallmosse på ca 14 ha (min och syrrans del) som länge klassades som impediment. Vår del dikades troligtvis i början på 1980-talet, men det var innan farsan köpte skogen, så exakt årtal är okänt. Grannarnas del är dock fortfarande odikad. Dock har jag sett spår efter äldre diken, men dessa är nog så igenväxta, att ett nytt naturtillstånd inträtt.

I ÖSI klassades hela området som impediment, liksom i skogsbruksplanen från 1997. I samband med PEFC-certifieringen 1999 reviderade planen och det bedömdes då att enbart 4,1 ha klassades som impediment, fördelade på två områden.

Jag har en tid tyckt att även dessa 4,1 ha nu borde kunna klassas som produktionsskog och flera virkesköpare har instämt. Så i höstas tog jag mig en eftermiddag och boniterade dessa två områden medelst borr och höjdmätare. Jag kom fram till att boniteten nu låg mellan T12-T16. Dock är det två fläckar om vardera ca 0,1 ha (en fläck på vardera området), som fortfarande kan klassas som impediment, men de är för små för att stå med som egna avdelningar.

Området närmast dikena är nu gallringsmoget, men behöver röjas ordentligt först.

Grannarnas del är fortfarande odikad och således fortfarande impediment så att det skriker om det.
/Niklas

Det jag har upplevt med ÖSI är att många impediment där är onödigt stora. Det finns i regel stora kantzoner mot impedimenten som är inritade som impediment. I nyare planer så är impedimenten mindre( mer riktiga) än tidigare planer.
Dikning för att avvattna myr till produktiv skogsmark är ju nästan förbjuden i dagsläget. Och hällmarksskogar med impedimentsfläckar är ju väldigt känsliga marker så där krävs stora hänsyn för att ej förstöra unika skogsmiljöer.
Tekniska impediment är en helt annan sak. Där är ju boniteten i regel hyfsad, men terrängen besvärlig. Jag själv har avverkat några sådana. I mina fall krävdes grävvägar i bergssluttningar för att komma åt virket.

Det viktigaste enligt min mening är att ta en funderare om det verkligen är ekonomiskt försvarbart att lägga ner mycket "krut" på att jaga marginalmarker som ju impedimenten egentligen är. Det är nog många gånger mer ekonomiskt att sköta den mer produktiva skogen intensivare.

Bara mina egna funderingar......

Jo, idag är nydikning mer eller mindre totalförbjudet. Men så illa var det inte i början på 1980-talet.

Sedan att lägga ner krut på att renovera impediment får kanske gå lite på nöjeskontot. Att renovera något till full funktion är skoj, oavsett om det gäller impediment, diken eller gamla maskiner.
/Niklas

Har 1 ha odikad högmosse som inte får dikas. Runtom högmossen är myrmarken utdikad. Några hundra meter från högmossen har marken brunnit ihop till svartmylla och producerar riktigt fin granskog. Dock är det viktigt att hålla dikessystemet i skick annars blir området snabbt försumpat och produktivitet därefter.
Skiftet figurerar i gallringstråden.

Ekonomiskt är det kanske inte någon lysande affär men det kan vara det. Tänk om man gjorde en sådan åtgärd innan planläggning, planläggaren klassar området som produktiv mark, du tar med planen till banken för värdering inför ränteförhandling och vips så har du sänkt din belåningsgrad och har ett bättre förhandlingsläge.
I ett sådant exempel så kan åtgärden vara mycket lönsam.

Här är ytterligare ett exempel på att nyttja mark med dålig växtlighet -från vår vän @Robertberg.
Robertberg - Vändplan i form av T

Rejäl vändplan och ingreppet på naturen är minimalt tycker jag. Tänk vad mycket beslutshavare har förstört för gemene man.
Jag har dikat det mesta av myrarputtar på 70-80 talet när det var lagligt. Har inte gjort någon kalkyl på det men iden var att få upp skog och att vintervägen som går där ska kunna användas en stor del av året. Har nu huggit 1ha som myrputten är och det är som någon skrivit tidigare här att det växt mycket bra 10-20m från dikena och lite sämre mott mitten. Uppskattningsvis har jag huggit 50fub där och det är nog lika mycket kvar. Så jag tycker att jag har fått en hyfsad avbetalning på dikningen. Är nöjd.

Ja skogsvägar, dikning och röjning är bästa sättet att höja värdet på fastigheten. Här dikades det också på 70 och 80-tal och mellan den första och senaste skogsbruksplanen har det tillkommit knappt 100 ha produktiv mark. Det måste väl vara jämförbart med att köpa en triss lott
Vi har spritt aska genom åren över en yta som på 60-talet var slätmyr och nu växer granskogen där med enorm kraft.

Tog ett par bilder idag på övervunnet inpediment.