Sida 5 av 5

Re: Utan markberedning

Postat: tor 02 jun 2016, 22:03
av morco
Jag markberedde ett mindre skifte med grävare och han drog ihop högarna på impedimentsfläckar där det ändå inte gick att få ner några plant. Groten skulle egentligen ut men det var för blött så jag lät det ligga.

Re: Utan markberedning

Postat: tor 02 jun 2016, 22:03
av 80-90
1464897752_image.jpeg
1464897745_image.jpeg
1464897753_image.jpeg
Lägger in några bilder av plantor satta i fjol utan markberedning

Re: Utan markberedning

Postat: fre 03 jun 2016, 12:55
av Uvskogen
@80-90 Förstår att bilderna ska säga mig något uppenbart, men tyvärr är jag för okunnig för att budskapet ska gå hem. Så kan du fylla på lite? :)

Re: Utan markberedning

Postat: fre 03 jun 2016, 15:14
av 80-90
Uvskogen skrev:@80-90 Förstår att bilderna ska säga mig något uppenbart, men tyvärr är jag för okunnig för att budskapet ska gå hem. Så kan du fylla på lite? :)

Vill väl inte säga nått spec mer än att 2st e vackra å en e våldtagen av rådjur ... Plus att dom kommer fint utan markberedning :grin: :grin:

Re: Utan markberedning

Postat: fre 03 jun 2016, 15:16
av 80-90
Kanske att e man lite noga med vart man sätter å inte behöver spik raka förband så tycker jag att markberedning på skogen hemma e overkill :-BD

Re: Utan markberedning

Postat: fre 03 jun 2016, 16:54
av Umea
Om man planterar i den vända torvan, finns inte risken att rotsystemet på plantan hamnar i ett skikt där det mest är luft. Skrev uffejohan

Korrekt analyserat uffejohan !


Mina reflektioner :

Efter slutavverkning som gjordes för 10 år sedan markbereddes hygget med högläggning direkt på våren efter

slutavverkningen. Snön fick då aldrig trycka till de omvända tuvorna vilket anses behövas för att ta bort luftfickorna.

Då var också jag rädd att plantans rötter skulle hamna i luftfickan inne i den omvända tuvan.



Det var bra bonitet på hyggets mark (ca 30 ha). Som sagt direkt på våren markbereddes hygget med högläggning.

Därefter planterades hygget direkt för att undvika att gräset skulle växa snabbare och kväva de normal stora plantorna.

Fick då rådet att plantera i "vecket" i de omvända tuvorna som såg porösa ut.

Nu 10 år senare kan jag inte se någon skillnad på tillväxt, oavsett om plantan sattes i vecket på den omvända tuvan,

marken bredvid tuvan eller i tuvan som inte var alltför porös.

De plantor som jag satte i porös tuva dog.

Att plantera i gropen framför tuvan är frestande men då drunknar plantan i snö och regn.

Plantering skedde som sagt med normal stora plantor.

Problemet som dök upp var snytbaggen !!

Trots markberedning med högläggning så plockade jag bort 300 snytbaggar under sommaren som mumsade på

plantorna. Dessa plantor stod i lä för vinden så snytbaggarna ramlade inte ner när det blåste.

En del hävdar att om man planterar i omvänd tuva så minskar risken för snytbagge angrepp av den anledningen att

snytbaggar inte gillar öppen yta.

Personligen såg jag ingen skillnad på planterings punkten och närvaro av snytbaggar .

Detta område har jag noga följt och det stämmer som någon hävdade att om plantan har en diameter på mer än 1 cm

så överlever plantan snytbagge angreppet.

Har själv inte provat barrotsplantor men jag tycker det låter bra. Tar kanske längre tid att plantera ?

Sedan kan man ju fundera om hyggesvila i 3 år som var vanligt här i norra Sverige förr hade

minskat snytbagge antalet.

Äldre generationers skogsarbetare var förr mycket noga med att även barka av stubbarna sedan de fällt trädet för att

slippa skadeinsekter.

Lycka till med planteringen !

Hoppas Ni alla får en Fin och skön sommar !

Bästa hälsningar från Umeå