bobbo1 skrev:Jag efterlyser lite erfarenheter om Hybridasp, hybridlärk och poppel.
Jag tänker på problem ,viltskador,stängsel, övrigt att tänka på.
givetvis också possitiva saker som , ökad tillväxt ,framtida avsättningsmöjligheter.mm
Jag har vissa egna erfarenheter, om än främst av ännu unga bestånd. Dessutom har jag sugit åt mig en del via besök hos andra skogsägare/skogsmänniskor som delat med sig av sina erfarenheter. Jag ska försöka ge dig min bild, dock utan att påstå att den är rätt för alla.
För det första så tycker jag (liksom du?) att dessa snabbväxande trädslag är mycket intressanta. Vad gäller marknaden så är det omöjligt att sia om virkesefterfrågan om 20-40 år, men jag resonerar som så att det aldrig är fel att lägga äggen i flera korgar. I mina "worst case"-kalkyler har jag energisortiment som botten, för det sortimentet menar jag dels ligger i framtiden och känns säkert i alla väder. Naturligtvis tror jag på både timmer och massaved också, Poppeln undantagen. Om intresset och utbudet ökar för dessa trädslag (vilket jag är övertygad om) så kommer även efterfrågan.
Gemensamt enligt mig är att alla tre trädslagen är
skötselintensiva initialt.
Hybridasp:
Jag har
hägnat gammal ängs/åkermark. Inte helt ideal mark då det emellanåt är på gränsen till blött om våren, men bördigt. Jag har
roundupat innan plantering, därefter inte
gräsbekämpat. Efter två växtsäsonger (1½ år) har det tagit sig så pass att de största nu är ca 2½ m höga, dock stor höjdspridning. ca 90% har klarat sig. Gräset är en pina men även de minsta är utom fara nu. Idealt bör man trampa mer gräs än jag orkat. Har även platerat en rad utanför som hör och häpna viltet låtit vara ifred, det tror jag är tack vare både tejp och Trico.
Sork har jag tack och lov även klarat mig hyfsat från. Plats: N Skåne.
Har sett andra bestånd som t.ex. det i bilden nedan, detta är naturligtvis mitt mål. Denna skog är av en gammal klon och faktiskt 2.a generationen efter rotskott. Beståndet är 11 år gammalt...! Plats: V Götaland.
014.JPG
Hybridpoppel:
Har planetart på samma typ av mark som aspen ovan. Vissa som växer på bästa marken och klarat betning är efter 1½ år enorma, se bild. handsprutan är drygt knähöjd hög. Upp mot 2½-3 m redan. Plats: N Skåne.
131.JPG
Här ska dock sägas att det endast är ett fåtal som är så här höga, för merparten har
betats - toppskotten har blivit viltmums. Trots detta växer de till bra och lär räta på sig så småningom. Målet här är volym och energi. Jag sprutar med Trico i oktober men likväl hinner viltet ofta före. Sprutar jag tidigare måste jag på det en andra gång. Men som sagt jag gillar läget och menar att det ändå är acceptabelt. En fråga jag kommer ge mig i kast med inom ett år är om jag behöver justera sidoskotten för att få ett dominant skott på de betade plantorna. Enligt utsago ska plantorna räta på sig när de blir större.
Hybridlärk:
Jag har läst vad som skrivits innan och har all respekt för andras mätningar och analys. Dock delar jag inte fullt erfarenheten. Börjar med de egna erfarenheterna om ungskogen, vilka alla tycks vara överens om. Har studerat lärk under plantperioden och kan konstatera att den har en fantasktisk start. Dock gäller här liksom för lövträdshybriderna ovan att de är
begärliga för viltet. Därför viltbesprutar jag upp till en höjd på drygt 2 meter var höst (Trico). Det står lite mer om detta i ett annat inlägg, som även belyser skillnade besprutat/icke besprutat:
viewtopic.php?f=22&t=6072#p136510Idag knappt 1½ år efter bilden från åkerplateringen i det inlägget ser lärken ut så här, se bilden nedan. Ytterligare en enorm höjdtillväxt. Plantan är här ca 5½ år gammal och 2-3 m hög. Plats: N Skåne.
172.JPG
Jag räknar med att vi härmed är ur betningsfasen och besprutningsbehovet, bestånden får nu växa till sig i väntan på gallring.
När det gäller äldre hybridlärkskog så har jag besökt och studerat flera sådana bestånd. Gemensamt är att de är välskötta och jag har inte sett någon avstannade tillväxt. Jämfört med granen i samma ålder så har dessa bestånd varit både grövre och högre. Naturligtvis måste man sköta skogen för att den ska växa bra, bara för att det är lärk är den inte ett självspelande piano. Men de jag känner med äldre lärkskog sjunger lärkens lovsång för full hals. De menar dessutom att röjnings- och underröjningsbehovet är mindre än i granskogen. Men då sköts skogen enligt noggranna gallringsprogram.
Bilden nedan har jag tagit vid ett sådant besök, beståndet är 16(!) år gammalt och dessutom stamkvistat. Målet här är högkvalitativt timmer. Plats: V Götaland.
016b.JPG
Även trädslagstester SLU genomfört bl.a. i Tönnersjöheden visar en
avsevärt högre produktion högt upp i omloppstiden för lärken jämfört med granen, tillika ger det en kortare omloppstid, ca 40 år.
Se gärna lite data från SLU:s försök T158 i bilden nedan.
Jmf_tillväxt.JPG
Även andra äldre sydliga lärkskogar har besökts och jag känner inte riktigt igen bilden av att det skulle komma mer undervegetation i lärk- än i granskog. Måhända beror det på enskilda företeelser som förband, gallringsschema och skötsel...?
Slutord till bobbo1: Alla trädslagen är intressanta för den som vill vidga vyerna och är beredd att pröva något nytt. Dock bör man vara medveten om att det kräver skötsel och i aspens fall hägn. Det är aldrig fel att gå lite vid sidan av den av alla andra upptrampade stigen om man känner att man vill och har råd att pröva.
Lycka till.
[EDIT: Stafvel mm.]