Plan(t)era för framtiden

re towes Här i södermanlad så är dom galna i tall. Björken klarar sig ganska bra har få betskador. Jag har klarat mig från att hänga in, men använder mycket tätt säljv föryngring an björk. Går in tidigt och röjer till 1.5-2m för band vid ca. 2.5-3 meters höjd i björken. När det gäller hybridlärk så har jag men haft tur inte inhängnat) utan lämnat andra områden till djur föda. Försöker röja andra tall föryngringar så dom har mat. En del här fäller frötallarna på vinter och låter älgar m.m. äta på deras toppar och skotar in det på våren. (krävs någolunda bra mark så man kan köra ut det då)

Är det hårt bettryck så skogen så röjer man stammarna på ca.halv meter en meters höjd. (stubbarna blir som pålar så dom vill inte gå in på hygget) OBS stubbarna vid gallring sen har multnat ner om man gör det vid första röjningen. Har man exstremt betryck får man men hänga in området tillfäligt häller bespruta det.

Vi lägger ochså ut höballar om lite mat för att styra viltet ditt man vill ha det i skogen i gallringsskog m.m. Kom ihåg blandar man björk och gran så växer granen lite långsammare ca30%, men det tar man i gen på kvaliten på granen och björken ger 50-100m3 mer i skogs produktionen mot om du bra har rent gran bestånd. Dock så är det skötsel intensivt kräver tre röjningar och tidig gallring och beroede på om man vill ha lite björk timmer så kan man köra med lite björk till andra gallringen på gran.

Lärken växer så snabbt så där behöver man bara en röjning och vill man köra kort omloppstid på lärken så kan man om man har gran inslag stå längre. Det ska hällst vara minst 1-1.5 meters skildnad mellan lärken och granen i höjd annars hindrar man lärken utveckling. Dock så är björken bättre att trivas med lärken p.g.a. skymer inte ljuset lika mycket som granen.

Dock så har vi i södermanland inte så stor vilt tryck här i mina trakter. Var i dag och fortsatte med min röjning på en plantering som är 16 år. (tall, gran och björk) Mycket älg skitar där jag röjde i veckan dom älskar att ätta det jag har fält vid röjningen. Tror betskadorna också beror på man har inte till räckligt med mat åt djuren. Röjer ni till räckligt där nere så djuren har mat? Går att använda lednings gator till viltfoder om man kommer överens med vattenfall om röja på en halv meters höjd.

re mäki Eftersom jag utgår från mycket tätt sälv förynring av björk har jag klarat mig från skador men vist får jag ochså det men har man lämnat efter sig lite fler stammar efter sig vid första röjningen. (en normal röjning) Så är det inga problem här. Lämnar ochså efter första röjningen beskadade träd, dom vill järn till backa till samma träd.

?

Tack för alla svar. Angående björkskador från Uvskogen m.fl så är det som Mäki skriver krokiga stammar som blir det vanligaste resultatet. (I få fall förbuskade krymplingar kvar efter plantor.) 
Angående vilt(vård) så praktiseras både bly och födogynnande åtgärder enligt "skolboken" (dvs en hel del likt nalle34:s goda beskrivning). Tror viltpopulationen är ganska normal häromkring.

Dock märker jag en liten skillnad mellan våra utgångspunkter: Jag tog dumt nog för givet att ni menade planterad björk... Självföryngrad kan givetvis vara annorlunda begärlig än planterad liksom för många andra trädslag. Dock gäller att även självföryngrat i viss mån betas här nere - brukar vänta med att friställa björkstammar tills de har nått 3-5 m höjd.

Anledningen till mitt antagande är de jämna förband jag sett tidigare av björk o lärk i varannan rad (Erikssons i Sjuhärad).

Några fler argument för lärk och björk i kombination? Eller fler goda erfarenheter?

re towes Vi här i södermanland använder sälvsåpdd björk som du förstog. Det roliga är för ca. 10år sen började vi ett antal fåtal med hybriblärk. Betänk att dom så skallade experter kan inte det än. Min inspector när vi gick i genom skogen vart helt lyrisk han hade alldrig sätt lärk i skogen och var tvungen att ta på barren. Vill dock varna dig lite för att plantera björk och hybridlärk samtidigt. Lik åldrig björk har en tendens att piska lärken i topparna. Med sälv sådd björk så uppstår inte det problemet. Efter som det blir naturligt en vis höjd skildnad. Som jag nämde att röja på 0.5-1m höjd på stubbarna i röjningen. Ger mycket vilt foder och är bra kvalite höjare på tall och lärk skog. En bort glömd metod i dagens röjning. Har ett bestånd med säljvföryngrad mycket tätt tall föryngring. Gjorde så i första röjningen när jag var med pappa som då ägde skogen. Där är det otroligt hög kvalte på tall skogen. Dessutom gjordes ett misstag där vi stamkvistade ALLA stammar. Man blir klokare med åren nu vet man det gäller 25% av plantorna och färg märkning på stammarna.

Saxat från jägarförbundet viltvård för klövvilt...
( http://www.jagareforbundet.se/Documents ... t_webb.pdf )
Älg och rådjur räknas till gruppen kvalitetsbetare. Det innebär att födans
kvalitet är viktigare än för många andra stora växtätare. Båda arterna
väljer vilka växter, och delar av växter, dom skall äta. Både älg och rådjur är
i huvudsak kvistbetare, även om framför allt rådjuret ofta ses äta på vallar.
I studier av älgens val av föda har man kunnat fastställa älgens preferensordning.
Vintertid föredrar den att beta på asp, ek, rönn och sälg. Sedan
kommer en mellangrupp med björkarna (vårtbjörk och glasbjörk) och
tall. Sist kommer de minst omtyckta växterna, där man hittar al-arterna[/quote]

Vilket nys! Älgarna äter tallen före en sälg, asp. Aspen tar de om den är fälld.
Men det klart det gäller att i alla lägen undanhålla skador på skogen orsakade
nöjesviltet 😡

Du tappade "och gran." på slutet

Det där stämmer inte. Stormarna (i Sverige) har inte förändrats de senaste 100 åren.

?

Det du skriver Mangan må vara korrekt, men som jag tolkar boksson så är det sett i kristallkulan, alltså i framtiden. Det jag fått mig till livs är detsamma som boksson, nämligen att extremhändelaer blir vanligare, dock främst i ett internationellt perspektiv. Att säga att det gäller Sverige har jag inget som helst belägg för och påstår därför inget.

Men om det gällde svenska förhållanden dina SMHI-föreläsare menade, boksson, vore det klart intressant att höra mera.

Vad jag förstod det som ökar inte frekvensen stormar men extremväder blir vanligare i framtiden. det som sker en gång på hundra år kanske sker 1 gång vart femtionde år i framtiden. det gäller inte bara storm utan även sommartorka, skyfall etc.

Från naturvårdsverkets hemsida
"Scenarierna visar hur Sveriges temperatur, nederbörd, snötäcke och vegetationsperiod ändras i framtiden om atmosfärens halt av koldioxid kraftigt ökas jämfört med förindustriell tid. Vi kan förvänta oss en temperaturhöjning på 2,5–4,5 grader i Sverige för perioden 2071–2100 jämfört med perioden 1961–1990. Temperaturhöjningen är något större på vintern än på sommaren. Uppvärmningen leder till att snösäsongens längd, snötäckets utbredning och snödjupet minskar i hela landet.

Årsnederbördsmängderna ökar i Sverige på grund av mer nederbörd på hösten, vintern och våren. Det regnar både oftare och kraftigare. Förändringarna sommartid är små i norra Sverige, men södra Sverige verkar få klart mindre nederbördsmängder. Vindförhållandena förändras endast marginellt under sommaren och det är osäkert hur vinden förändras under resten av året"

Skogen blir mer stormkänslig i framtiden pga minskad tjäle och och ökande nederbörd i form av regn under vinter och höst.
Tillväxten ökar trots torrare sommrar pga att transpirationen från bladens/barrens klyvöppningar minskar då halten kolioxid i luften är hög.

Varje läns länsstyrelse har tagit fram klimatscenario för varje län ex skåne län


Andra saker som diskuterades på mötet var vegetationslängd, vårfrost, plantval, skogsvägar, men inga entydiga svar.

Kan väl tillägga att små fel i ekvationerna som används blir stora ju längre man kommer i scenarierna. Sen vet man inte allt i dag vad som påverkar klimatet, de stora bitarna vet man men små faktorer påverkar beräkningarna som sagt små fel i början blir stora i slutet av prognosen

Her i midt-Norge hvor jag bor har elgen blitt et så stort problem at å få fram kvalitets skog av noe slag er nesten umulig. Det har siden 70-80 tallet vært poblemer med betesskader på furu (tall), så det er det slutt på. vi plantet noe furu sist på slutten av 1980, men det er ikke blitt gjort siden. Så kun gran har blitt plantet. men nå de siste åra har elgen tatt grana og. Det er nesten like ille som med furua. Gikk over et plantefelt med gran plantet i 2002 og der har ca 60 prosent av grana betesskader.
Dette gjør at motivasjonen for å koste på markberedning og planting sjunker.

Mengden elg er alt for stor og det må snart tas et valg om man vil ha elg eller tømmer. For ingen har råd til og plantere skog kun for elgmat.

För er som vill satsa på energiskog, varför inte al?

http://www.lantbruk.com/skog/hon-vill-h ... -energi-al

Såg i ATL idag en artikel där en av landets länstyrelser kommit fram till ungefär samma sak i sina scenario:
http://www.atl.nu/skog/fler-stormskador-att-v-nta

Lite inspiration i tråden.
Förra avsnittet länkades ju till yttrande om att stormarna kunde bli värre.
Redan har dessa blivit sannspådda. Jag läste idag i tidningen att det varit riktigt friska vindar i går, med följd att t.o.m. "Strejken blåstes av".

Förringa inte vindarnas betydelse!