skogshare skrev:
Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem!
HannuRöj skrev:skogshare skrev:
Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem!
Angående kemisk behandling.
Vi använder kemiskt behandlade plantor i PEFC skogar i Finland.
Låter som svensk certifieringskrav hade övertolkas när förbudet kom. 🤔
Mangan skrev:HannuRöj skrev:skogshare skrev:
Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem!
Angående kemisk behandling.
Vi använder kemiskt behandlade plantor i PEFC skogar i Finland.
Låter som svensk certifieringskrav hade övertolkas när förbudet kom. 🤔
https://snytbagge.slu.se/kemisk.php
Läs den gula rutan, så ser du vad som gäller idag. Finns inga preparat som är godkända att bespruta med alls.
Knagge skrev:Markberedning harv året efter avverkning.
Fröträden tas ner 5 år efter avverkning.
Jag brukar vänta med första röjningen tills förväxande löv är 3 m för röjer man för tidigt är gräset fortfarande ett hot för tallarna.
Jag röjer tallföryngringar mellan snösmältning och lövsprickning i mars,april din tallföryngring är en älgmagnet och man skall aldrig locka älg under högvintern eller hösten.
Alla tallarna lämnas all hämmande löv röjs bort.
Område utan tallar lämnas orörda.
Sen kollar jag området varje år ibland får man komma tillbaka inom några år ibland kan man vänta tills det är över 4 m och slutröja.
Börjar det lämnade lövet bli 4-6 måste man in och röja det till 1 m förband.
Lars Lundqvist SLU skrev:Naturlig föryngring. Fröträd. Toppskotten är tunnare och inte lika ”matiga” som på planterade plantor. Vänta med röjning tills tallarna är 5-6 m.
Hodal skrev:Det viktigaste slutsatsen av den rapporten är att granen producerar sämre än betad tall. Även om det bara är 21 bestånd i studien, visar det ändå att man med stor sannolikhet gör en dålig affär om man planterar gran på tallmark.
Frågan är hur man innan slutavverkning identifierar bestånd som kommer att betas hårt, och vad man i så fall gör åt det. Granplantering kan vi stryka. Vad återstår då? Hägn torde inte heller vara lönsamt.
skogshare skrev:För att på ett givande sätt kunna diskutera olika alternativ för att minimera risken för bakslag med fröträdställlningar och i huggningsklaserna K1, K2, R1 och R2, menar jag, att det vore det värdefullt med en enkel sammanställning av vilka fungerande handlingsalternativ som står till buds och en uppskattning av deras relativa betydelse. Bland annat handlar det om;
- minskad andel förynringsskog genom längre och helst produktionsmässigt optimala omloppstider
- konsekvent användning av ståndortsanpassade trädslag, provenienser och bästa möjliga frö- och plantmaterial
- ökad självföryngringsandel, ordentlig markberedning och tillräckligt antal bra fröträd ;
- optimala röjningsstrategier;
- lätt skärm över gran och andra skuggföredragande trädslag som skydd mot frost och solexponering;
- hållbara och livskraftiga viltstammar med god tillgång till naturligt och attraktivt foder året om;
- kemisk svamp- och skadedjursbekämpning;
- stängsling, fällor och skrämselåtgärder.
Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem!
Sjögården skrev:skogshare skrev:För att på ett givande sätt kunna diskutera olika alternativ för att minimera risken för bakslag med fröträdställlningar och i huggningsklaserna K1, K2, R1 och R2, menar jag, att det vore det värdefullt med en enkel sammanställning av vilka fungerande handlingsalternativ som står till buds och en uppskattning av deras relativa betydelse. Bland annat handlar det om;
- minskad andel förynringsskog genom längre och helst produktionsmässigt optimala omloppstider
- konsekvent användning av ståndortsanpassade trädslag, provenienser och bästa möjliga frö- och plantmaterial
- ökad självföryngringsandel, ordentlig markberedning och tillräckligt antal bra fröträd ;
- optimala röjningsstrategier;
- lätt skärm över gran och andra skuggföredragande trädslag som skydd mot frost och solexponering;
- hållbara och livskraftiga viltstammar med god tillgång till naturligt och attraktivt foder året om;
- kemisk svamp- och skadedjursbekämpning;
- stängsling, fällor och skrämselåtgärder.
Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem!
En lyckad fröträdsställning börjar i sista gallringen när man friställer möjliga framtida fröträd för att skapa bra kronor och stabila rotsystem.
Gärna en timmerställning vid 80 års åldern som kan stå 25- 30 år till.
Men tyvärr är merparten av våra slutavverkningsskogar grandominerade och tallarna som finns hårt trängda med små kronor.
Det blir dyra kostnader för att hugga vindfällen året efter och manuellhuggarna är borta sedan länge.
Tycker det är naivt att tro att storskogsbruket återgår till naturlig föryngring i stor skala när man förkastat metoden efter många misslyckanden sedan stormen Gudrun och framåt.Det kostar helt enkelt för mycket.
Det är en metod för självverksamma skogsägare med stor kunskap om var och hur det fungerar.Och många marker är dessutom alldeles för bördiga med mycket bredbladigt gräs och örnbräken som fullständigt tar över.
Och att se det när granskogen står tät innan slutavverkningen är inte helt lätt..