Föryngring
Sveriges övriga trädslag.
ons 14 aug 2019, 15:10#582045Tydligen är marknaden för lärktimmer koncentrerad till Sydsverige!
ons 14 aug 2019, 15:25#582047Som det mesta av de lite roligare sorterna att leverera, norr om dalälven så är det grab,tall,björk som man får leverera....
Tråkigt men sant...
Tråkigt men sant...
ons 14 aug 2019, 15:33#582051Vinnersjösågen har sågat lärk till spängerna till nationalparken i Gysinge.
Sen tror jag att lärken kommer att få ett genomslag inom en rimlig tid som altangolv mm.
Sen tror jag att lärken kommer att få ett genomslag inom en rimlig tid som altangolv mm.
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
TS
ons 14 aug 2019, 15:42#582054Kom att tänka på slu-s plantering i Vindeln vi besökte ifjol och där blev jag mäkta imponerad av lärken och dess tillväxt och kvalite.
Har själv planterat lite lärk men det var tyvärr under älgexplosionen så det var inte många som överlevde men dom är fina.
Har själv planterat lite lärk men det var tyvärr under älgexplosionen så det var inte många som överlevde men dom är fina.
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
TS
ons 14 aug 2019, 15:49#582060Jag har fått lite fejningsskador på mina lärkar. Misstänker rådjur när de är korta och älg när de kommit upp några meter. Däremot torkade en del lärk ifjol när det var hett hela sommaren. Fler som har sådana erfarenheter?
ons 14 aug 2019, 16:06#582064Till skillnad från tallen vill granen men framförallt lärken ha bra tillgång till rörligt markvatten = bra boniteter.
Om granplantor dör av torka hade garanterat fler lärkplantor gjort sammalunda
Fejningskador från hjortdjur övervallas förvånansvärt bra på just lärk.
Den information har mig delgivits från en kusin som har flera skiften med lärk.
Den stora frågan är ändå vad det ekonomiska utfallet blir när en slutavverkning gjorts.
Han har även stamkvistat några ha, hoppas på ett bra utfall, men som det är idag är efterfrågan på lärk låg.
Sågverken är idag totalt insnöade på sitt vita och röda virke, allt annat är besvärligt.
Om granplantor dör av torka hade garanterat fler lärkplantor gjort sammalunda
Fejningskador från hjortdjur övervallas förvånansvärt bra på just lärk.
Den information har mig delgivits från en kusin som har flera skiften med lärk.
Den stora frågan är ändå vad det ekonomiska utfallet blir när en slutavverkning gjorts.
Han har även stamkvistat några ha, hoppas på ett bra utfall, men som det är idag är efterfrågan på lärk låg.
Sågverken är idag totalt insnöade på sitt vita och röda virke, allt annat är besvärligt.
ons 14 aug 2019, 16:18#582069Det konstigaste i detta bestånd är att en del lärk har torkat men en just någon gran. Boniteten G 28 och sydsluttning. Fejningsskadorna är som din kusin säger övervallade. Det är ett tåligt trädslag för fejning, jag har några lärkar som är nedfejade och delvis torkade, men finns det en kvist som är frisk så skjuter den nytt skott! Efterfrågan får man hoppas kommer 👍
ons 14 aug 2019, 17:44#582087Vilka är era erfarenheter av douglasgranen ? Den är ju med rätt förutsättningar - på väldränerad och icke-frostlänt mark, under skärm eller med god avrinning - ett snabbväxande trädslag, som dessutom redan i tidig ålder ger ett fantastiskt kärnvirke - vid fönstertillverkning krävdes åtminstone tidigare förborrning. Fantastiskt golvvirke, hårt och med vacker färg ! På Lüneburgerheden i norra Tyskland vet jag att den efter den kraftiga stormfällningen 1972 planterades i stor skala i 3x3 m förband med stamkvistning(-ar) efter x antal år. Har tyvärr ingen kännedom om utvecklingen därefter.
ons 14 aug 2019, 18:07#582091Ja har varit å tittat när det sågades svensk lärk härnere i Småland på ett sågverk. Det såg inte särskilt intressant ut. Mest pilbåge som fick plockas ur manuellt ur verket. Ä det alltid så me svensk lärk?
tor 15 aug 2019, 07:20#582130Det som blev sågat här har jag inte hört några sådana problem om. Såg timmerstödan och den var det nog 500stock i.
Stockarna fick ligga över sommaren i stöda och blev sågade på hösten. Dom gjorde så för att kådan skulle torka upp så att spånerna inte skulle fastna i maskineriet.Kanske det hjälpte?
Stockarna fick ligga över sommaren i stöda och blev sågade på hösten. Dom gjorde så för att kådan skulle torka upp så att spånerna inte skulle fastna i maskineriet.Kanske det hjälpte?
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
TS
tor 15 aug 2019, 07:54#582139Douglasgran är inte fel att se på. Bra virke och växer bra gör den med.
När jag beställde plantor så fick jag dock inga.. till slut blev det gran på hela hygget.
Asken pushar jag extra för av de inhemska träslagen , fint virke och tyvärr så drabbad av askskottssjukan att den nog kommer bli än mer sällsynt.
När jag beställde plantor så fick jag dock inga.. till slut blev det gran på hela hygget.
Asken pushar jag extra för av de inhemska träslagen , fint virke och tyvärr så drabbad av askskottssjukan att den nog kommer bli än mer sällsynt.
tor 15 aug 2019, 18:49#582249
Den lärksågningen vi tittade på va ju ca 4 år sen. Ett experiment sas det på sågverket.
Ca 200 fub klentimmer från gallring, om ja minns rätt.
Det krånglade som fan när dom sågade det.
Ja sitter ju en del i skotarn å då ser ja ju en å annan R2 me lärk å ja tycker bara att det ä så fult å titta på.
Krokigt å jäkligt.
Gallringsskog i lärk har ja inte sett nått, kanske de ä bättre.
För min del får jag nog va utan lärk.
halvproffs skrev:Det som blev sågat här har jag inte hört några sådana problem om. Såg timmerstödan och den var det nog 500stock i.
Stockarna fick ligga över sommaren i stöda och blev sågade på hösten. Dom gjorde så för att kådan skulle torka upp så att spånerna inte skulle fastna i maskineriet.Kanske det hjälpte?
Den lärksågningen vi tittade på va ju ca 4 år sen. Ett experiment sas det på sågverket.
Ca 200 fub klentimmer från gallring, om ja minns rätt.
Det krånglade som fan när dom sågade det.
Ja sitter ju en del i skotarn å då ser ja ju en å annan R2 me lärk å ja tycker bara att det ä så fult å titta på.
Krokigt å jäkligt.
Gallringsskog i lärk har ja inte sett nått, kanske de ä bättre.
För min del får jag nog va utan lärk.
tor 15 aug 2019, 19:32#582257
Det här timret var grovt och av hög kvalitet.
Har själv gått där i nationalparken och spängerna såg bra ut.
Tralsmo skrev:halvproffs skrev:Det som blev sågat här har jag inte hört några sådana problem om. Såg timmerstödan och den var det nog 500stock i.
Stockarna fick ligga över sommaren i stöda och blev sågade på hösten. Dom gjorde så för att kådan skulle torka upp så att spånerna inte skulle fastna i maskineriet.Kanske det hjälpte?
Den lärksågningen vi tittade på va ju ca 4 år sen. Ett experiment sas det på sågverket.
Ca 200 fub klentimmer från gallring, om ja minns rätt.
Det krånglade som fan när dom sågade det.
Ja sitter ju en del i skotarn å då ser ja ju en å annan R2 me lärk å ja tycker bara att det ä så fult å titta på.
Krokigt å jäkligt.
Gallringsskog i lärk har ja inte sett nått, kanske de ä bättre.
För min del får jag nog va utan lärk.
Det här timret var grovt och av hög kvalitet.
Har själv gått där i nationalparken och spängerna såg bra ut.
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
TS
lör 17 aug 2019, 17:02#582570På släkthemmanet i Västerbotten är jag så sugen att plantera Sibirisk lärk på ett drygt 5 ha område som kommer att avverkas om ca 10 år. Frågan är om jag gör mina barnbarn en otjänst?
Hellre omkörd och bortkommen än bortförd och omkommen.
lör 17 aug 2019, 17:34#582573Tror jag inte! Om 60 år kan du nog ha en skog som innehåller 300 kubik/ha. Även om det skulle bara bli massaved så är det nog ingen otjänst....
Men det är bara mina egna funderingar det! 🙂
Men det är bara mina egna funderingar det! 🙂
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).