En tråd som genererat mer än 57 000 visningar vilket visar på det stora intresse som finns för att odla lövskog i Sverige. Ett intresse som vi dessutom bedömer som stigande.
Fredrik och undertecknad ägnade lite tid i förra veckan för att mäta och sammanställa lite fakta om hur det har gått så här efter tre växtsäsonger. Hur mycket har de späda lövplantorna vuxit på tre år och vilka skillnader kan vi nu se i både etablering och tillväxt? Här kommer en enkel sammanställning av våra mätningar samt en lång video där vi går igenom trädslag för trädslag.
Kort bakgrund
Området som har planterats är ca ett hektar stort och bestod av nedlagd åkermark med gräsvall. Gräset var slaget året innan och i mars 2020 högg vi rent från skog i de diken som skiljer åkern från närliggande skogsmark, bl. a en del asp. Området hägnades runt om med ett nätstängsel på två meters höjd. Vallen plöjdes i ränder med ca två meters mellanrum och sedan frästes plogtiltorna med en jordfräs för att lättare kunna plantera i den relativt tunga jorden. Jordarten är relativt finkornig, typ mjäla, med bra förmåga att hålla vatten. En del av området är på gränsen till blött och det finns ett öppet dike som dränerar något. Det geografiska läget är i södra Värmland, i närheten av Vänern. En bra klimatzon (växtzon 2 om man ser till trädgårdsväxter) med relativt liten risk för sena vårfroster eller tidiga höstfroster.
Lövplantor av 22 olika arter
Vår målsättning har varit att skapa en lövskog med stomme av ek. Vi planterade därför ek i förband om 7 x 7 meter. Tre ekplantor i varje punkt. Däremellan planterade vi sedan ett stort antal lövplantor av 20 olika arter. Tillsammans med eken (skogsek, Querces robur) och en planta av paulownia så blir det totalt 22 olika arter.
Utöver ekarna så hade flest lövplantor av vårtbjörk och glasbjörk som vi blandade med 50-100 plantor vardera av mer exotiska lövträdsarter. Såväl inhemska som icke inhemska arter. Totalt planterade vi ca 2 400 lövplantor på hela området.
Efter tre växtsäsonger
Nu har vi alltså mätt höjden på de spirande lövträden och vi mätte motsvarande ca 20% av antalet planterade plantor. Samtidigt försökte vi få en uppfattning om hur stor andel av lövplantorna som inte fanns kvar längre. Vi bedömer att avgången varit kanske 15% av plantantalet. Störst avgång bland bok, rödlönn, hästkastanj, äkta kastanj, valnöt och sockerlönn. När det gäller boken och sockerlönnen kan en del avgång tillskrivas dåliga plantor. De skulle antagligen ha reklamerats men vi valde att plantera dem. När det gäller de andra fyra beror det nog mer på klimatet eller att det är arter som planterats utanför sin ”comfort zone”. Det kan till viss del säkert spela in för boken och sockerlönnen också. Därutöver har delar av området haft omfattande sorkskador men de upplever vi har klingat av.
Aspskotten slår allt
Vi mätte som sagt höjden på ett stort antal plantor och räknade ut medelhöjden. Högst av alla var de rotskott av asp som kom upp utefter ytterkanterna. Innanför viltstaketet kunde aspen växa fritt. Utanför nätet går det knappt att hitta en enda asp. På tre växtsäsonger har de längsta asparna i varje gruppering en medelhöjd om 3,8 meter. Ganska imponerande! Gratis plantor dessutom (om man bortser från hägnet som krävs).
Rönn och al regerar
Av de planterade plantorna så sticker rönnen ut tillsammans med klibbal och hybridasp som alla snittar på 1,9 meters höjd. Därefter kommer björken på 1,5 meters höjd. Vi hade lite svårt att skilja vårtbjörk från glasbjörk. I fält upplevde vi möjligen att vårtbjörken hade vuxit bättre men när vi räknar ut medelhöjd ligger de lika. Med reservation för att vi klassat en del vårtbjörk som glasbjörk…
Avenbok med säker etablering
Ett trädslag som verkar ha etablerat sig väldigt bra är avenboken. Det verkade inte fattas många plantor och medelhöjden snittade runt 1,3 meter. Bra för ett långsamväxande sekundärträdslag men vi kanske har haft tur med proveniensen?
Ek, rödek och alm
Vi hade ju satt tre ekar på varje planteringspunkt (ca 0,6-0,8 meter mellan plantorna) men vi mätte bara den längsta av dem nu när vi inventerade. Det var påfallande många ekplanteringspunkter som saknade någon av de tre plantorna. På många ställen satte vi en i botten av plogfåran för att sprida alternativen och det verkade som om det var främst dessa som gått ut. Kanske inte så förvånande… Men på i stort sett samtliga punkter fanns det minst en ek som var livskraftig och väletablerad. En del ekar hade spår av betning (hare) från i vintras.
Rödeken såg överlag väldigt välmående ut med stor bladmassa, om än den inte var så lång ännu. Genomsnittlig höjd var 0,8 meter. Rödeksplantorna hade väldigt dåligt med finrötter när vi satte dem. Det var nästan som att sticka ner en penna i jorden. Men de verkar ha tagit sig bra ändå. När det gäller almen så uppvisade den stor variation. En del plantor såg mycket välmående ut medan andra såg mer lidande ut. Snitthöjden för almen var 1,1 meter vilket är rätt OK.
Glanshägg med bär
En av exoterna, den nordamerikanska glanshäggen (black cherry) hade redan bär. Små svarta körsbärsliknande bär, lite kärva i smaken. Glanshäggsplantorna var ganska yviga och lite buskliknande och en del av dem har fortfarande ett sådant växtsätt. Men några uppvisar fin genomgående stam och det ska bli intressant att följa hur de utvecklas. Medelhöjden för glanshäggen var 1,2 meter i september 2022.
Här nedan finns en graf som visar höjdutvecklingen för samtliga trädslag efter tre säsonger:
Och en lååång video där vi går igenom alla våra 22 olika arter.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto