Hjälp med tallplanteringen

 
 Kommentar  14 inlägg  940 visn.  6 följer
Användarvisningsbild

Hjälp med tallplanteringen

Finnetfel  
#624502 Hejsan, har övertagit ett skifte där det finns en tallplantering på 5 ha som betats friskt. Sprötkvist och "buskmodell" på de flesta och ca 50% av beståndet har krok på stammen till följd av betningen. Planteringen är ca 8 år och beståndet börjar nå älgsäker höjd. Problemet är att plantantalet är väldigt lågt, de stammar som finns ligger på 2-2,5 meters avstånd och fläckvis är det tomt på områden om 5*5 meter med så gott som inga självföryngringar. Minns inte ståndortsindex. Nu vill ja ha lite tips på alternativ för området. Stamkvistning på plantorna som finns för att få till ett någorlunda bestånd eller skulle det vara en ide att hjälpplantera för att sedan röja bort alla "dåliga" stammar eller tror ni att det tåget redan gått? Om jag lämnar beståndet som det är, hur funkar det att kvista av sprötkvist? Återkommer med lite bilder av beståndet snart.



   TS
Föryngring
Avatar Fallback

Re: Hjälp med tallplanteringen

busholle  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#624507 Hjälpplantering kan du nog tyvärr glömma, tallen är ljusälskande och de små kommer aldrig hinna ikapp utan kommer kvävas under de stora. Sekeratör och grensåg är nog de bästa hjälpmedlen för att rädda vad som räddas kan. Försök att märka ut alla oskadade stammar så du inte råkar röja eller gallra bort dem på vägen mot slutavverkning.

Vill du stamkvista så gör det på de oskadade stammarna så får du både en bra markering vilka som ska vara kvar och lägger värdetillväxten på rätt träd.

Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

Finnetfel  
#624544 Bildmaterial

   TS
Avatar Fallback

Re: Hjälp med tallplanteringen

alias  
#624550
Finnetfel skrev:Bildmaterial


När felen sitter så lågt på stammen så hade jag kapat bort spröten men röjsågen, så att det vallar över. Virkesfel sågt ner på stocken är lättare att fördra än något som orsakar krök eller spröt 1-3 meter upp på rotstocken.

MVH
Alias

Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

Älgfoderodlare  
#624553
Finnetfel skrev:Bildmaterial


- Jodå !, åtskilliga !

Avatar Fallback

Re: Hjälp med tallplanteringen

busholle  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#624677 Är det inte värre än sådär kommer det gå galant. Fram med sekatören efter midsommar så har du snart snyggat till detta.

Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

Finnetfel  
#624683
busholle skrev:Är det inte värre än sådär kommer det gå galant. Fram med sekatören efter midsommar så har du snart snyggat till detta.

Tack för tipsen, det får bli så. Lite markeringsband och japansågen så blir det väl kanske ett ok antal huvudstammar. :ympray:

   TS
Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

Älgfoderodlare  
#624701 Gör en liten summering hur jag brukar göra i just Tallungskog. Tallen på sista bilden hade 3 toppbrott men har rättat till sig mycket bra ändå. Så visst går det att rädda betade Tallplanteringar ! Av dina bilder att döma, så har du haft det mesta av betet på Tallarna INNAN det kom upp de lövsly som syns på bilderna. En liten tanke då ang. fortsättningen; Om du nu ska stamkvista detta bestånd, stamkvista de flesta Tallarna utan att röja bland dom. Och röj inte bort lövslyet förrän om nåt år då Tallarna har växt till sig ytterligare. Röjer du slyet nu, riskerar du att återfå betet på Tallarna o jobbet med kvistningen kan vara bortkastat. Det kan bli en lite mer arbetsam röjning då av slyet, men det kan i gengäld rädda dina återstående Tallar. Toppa gärna de RASE arter du har för fortsatt betestillgång i några år till, de dör som oftast själv i alla fall. Efter ytterligare nåt år efter röjningen, återkom o kvista Tallarna en gång till när träden är över 4-5 m,och kvista då BARA de som DÅ kan bli dina huvudstammar. Då ser du lättare på de olika trädens tillväxt, vilka som är de bäst lämpade för att bli ett skapligt slutbestånd. Och jag tror du då kommer att bli förvånad, av att inte kunna se vilka som varit betade o inte ! Men det är ju hur jag gör i mina Tallungskogar.

Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

vinterrojarn  
#624704 Ska du röja i detta så dra ej dit älgen genom att lämna mer RASE... Det ska endast lämnas i utkanten av beståndet aldrig i själva beståndet.

För detta är vad som händer, tro mig efter 16 år som entreprenör och 4-5 som röjare innan det men då på eget.

Älgen blir lockad att beta av RASEn det som sedan sker är att när älgen/älgarna betat ner tillräckligt eller att de kivas om tillgången så går någon ko och knäcker eller betar av tallen för att skapa framtidens mat tillgång.

Lämnar du däremot endast i utkant av beståndet eller helst i underväxt delen av ett annat bredvid liggande bestånd så slipper du ha älgen inne i själva beståndet.

Förövrigt tallen på sista bilden är ej toppbryten endast har den sprötkvist, som o sin tur har sprötkvist.

Dessa tallar är av dålig härkomst eller har haft asp i närheten av sig under sina första levnads år...

Mest troligt om de ej är självsådda så är de defekta från plantskolan.

De går att fixa till men synd är det.

Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

Älgfoderodlare  
#624709
vinterrojarn skrev:Ska du röja i detta så dra ej dit älgen genom att lämna mer RASE... Det ska endast lämnas i utkanten av beståndet aldrig i själva beståndet.

För detta är vad som händer, tro mig efter 16 år som entreprenör och 4-5 som röjare innan det men då på eget.


Nu har jag ej för avsikt att starta någon argumentation i någon annans tråd, om huruvida saker är rätt eller fel. Tanken var bara att ge tips utifrån min erfarenhet. För som du säger "vinterrojarn", så kan det där med bete styras en del till just kanter, luckor eller korridorer i ett bestånd. Jag gör mycket så. Jag berättade ju mest också mer om varför o hur, inte var. Min erfarenhet är ju också, att ju mer RASE som alternativ, ju mindre bete på Tall. Och ju fler Tallar man lämnar tills de är ur beteshöjd, ju fler har man att välja av till ett bra bestånd om man har ett skadande betestryck.
Och Tallen på sista bilden hade 3 toppbrott. Efter mer än 30 med stamkvistning, har jag lärt mig att se skillnad på kvist o en något invallad död bit av toppen som sitter kvar i stammen. Nu satt de rätt långt ner på stammen så det framkom kanske inte så bra på bilden.
Vi har ju som sagt 2 olika infallsvinklar o därmed syn på åtgärd. Nu var ju frågan från TS bl.a. om det går att göra något med betesskadade ungtallbestånd just genom stamkvistning. Han kanske återkommer med frågar om röjning längre fram i samma bestånd men annan tråd. Jag gav mina tips om hur han kan börja för att förhoppningsvis rädda mer till framtiden just genom kvistning. Att röjningen kom in, var för att det kan påverka just vad som bör finns kvar till en fortsättning att få till en skog. Vad som blir rätt, det kommer att synas i framtiden, vad han väljer att göra o hur han gör det. Utvärderade åtgärder som gett bra effekt, kan ju bli gångbara tips som underlättar de val han ska göra.

Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

Finnetfel  
#624714 Jag tackar de ödmjukaste för alla tips. Orsakerna till sprötkvistarnas uppkomst går det ju att debattera om. Kontentan är ju det att sprötkvist i detta stadiet kan tas bort med lyckat resultat, något jag länge funderat på då ja inte har stora erfarenheter av tall och stamkvistning överlag. :d

   TS
Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

Älgfoderodlare  
#624731 En vanlig orsak till sprötkvist som jag ser när jag stamkvistar unga träd, är just toppbrott. Tallen som bilderna visar, fick sin ursprungliga topp avbetad för 3 år sedan o lämnade en ca. 1 dm stump av den egentliga stammen högst upp på plantan. Det sidoskott ( gren, märkt 2 på bilderna ) som jag valde att få "ta över", böjde jag upp o tejpade fast på den kvarvarande stumpen i hopp om att det skulle vara den som växte bäst. I fjol vår så tog jag bort den nu döda stumpen som lämnade ett litet "sår" i barken ( vid pilen bild 1 ). En av de övriga grenarna på samma grenvarv (märkt 1), ville förmodligen vara med i kampen om att vara "högst", men vann inte. Den kommer att fortsätta en utveckla en "sprötkvist" i tron om att kampen fortfarande pågår. Och när träden är så pass små, har den liten betydelse. Ev. så är det också en "backup" plan som trädet har. För skulle nu den "nya" toppen gå av, finns det en ny som tar vid. Men med större stamavvikelse ( krökning) än vad som nu hänt. Så av den erfarenhet jag har, så ju tidigare man korrigerar bort sprötkvist, den mängd med extraskott som kan komma i samband med toppbrott, dubbeltoppar o liknande, dess bättre. För det är häpnadsväckande hur bra just Tall klarar av att korrigera skador.

Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

Brozzlaren  
#624735 Har du några erfarenheter av knäckesjuka och om det överhuvudtaget är lönt att försöka få hyfs på dessa. Har dessvärre en del sånt. Den självföryngrade verkar klara sig men den planterade går inte alls. Ger det sig med åren eller fortsätter det högre upp i åldern?

Användarvisningsbild

Re: Hjälp med tallplanteringen

Älgfoderodlare  
#624738
Brozzlaren skrev:Har du några erfarenheter av knäckesjuka och om det överhuvudtaget är lönt att försöka få hyfs på dessa. Har dessvärre en del sånt. Den självföryngrade verkar klara sig men den planterade går inte alls. Ger det sig med åren eller fortsätter det högre upp i åldern?


- Jodå, o just i fjol fick jag en del, men då bara på planterade Tallar. Då jag som oftast har en plan med varje bestånd av ungtall i olika åldrar; när jag ska börja stamkvista, de som jag ska återkomma till o.s.v. Så går man ju igenom de flesta bestånden ganska kontinuerligt o ser avvikelserna ganska så tidigt. O generellt så kan jag säga, att så fort jag ser en brun kvist eller död planta, så åker den / det väck direkt. Och det brukar som oftast vara så att det inte kommer tillbaka. Jag försöker nog hålla efter allt som kan vara skadligt så fort som möjligt. Och det är rätt otroligt hur hårt man kan tukta just ungtall o de växer ändå. Men ex. plantor som drabbats av Törskate, så tar jag alltid handen över det drabbade området o drar upp hela plantan med rot o allt o bär bort från beståndet. Dom klipper jag aldrig något i. Så peppar, peppar så är just svampsjukdomar o liknande ett litet problem.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).