sön 25 sep 2011, 20:45#140562Rätt utför och på rätt marker är det en mycket bra metod.
Tyvärr kördes det ofta med plogen i botten oavsett marktyp, ibland tom. på sandhedar.
Har varit på flera plöjningar som knappt syns och kanonfin skog trots väldigt blöta marker, tyvärr oxå sett många krondikesvarianter där spåren inte lär försvinna på hundratals år.
Har hört att det fortfarande går att få dispens i Finland för hyggesplöjning, någon av våra grannar som kan svara på om detta stämmer?
En kompis farsa höll på med hyggesplöjning in i det sista och har berättat många historier då han kört sen 60 talet.
Det är bara några år sedan som den sista plogen åkte till återvinning.
Små skogsmaskiner och övriga maskiner
Hyggesplog
sön 25 sep 2011, 22:51#140579På marker med tjocka och inaktiva humuslager är hyggesplöjning en oslagbar metod för att få igång nedbrytning och frigöra näring. Problemet är som alltid inom skogsbruket när man hittar nåt som fungerar att man schablonmässigt kör med det överallt, från torvmarker till sandhedar.
Nuförtiden ska i princip all mark harvas även om en del marker mår bättre av en rejäl högläggning och en del områden inte behöver markberedas alls.
Nuförtiden ska i princip all mark harvas även om en del marker mår bättre av en rejäl högläggning och en del områden inte behöver markberedas alls.
Here's to a logger who fills a need,
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.
mån 26 sep 2011, 02:58#140604
Det stämmer och dessutom när markberedaren har ner harven så djupt att det ser ut som om det skulle vara dikat.
Har aldrig hört eller läst i litteraturen att det skulle förekomma något sådant mera men jag vet inte allt så visst kan det hända på något speciellt område.
Det skulle vara konstigt att dom skulle tolerera denna metod med tanke på att vi inte får dika nya diken i blöta mossar längre utan bara rensa befintliga diken.
Men Finland har väldigt stor tillväxt på marktypen dikad torvmark som bra kan vara plogad någon gång, så att dika och ploga är knappast något dåligt system om man vill ha producerande skog men det vill ju inte vissa utan det är bättre med blötmark.
Nuförtiden ska i princip all mark harvas även om en del marker mår bättre av en rejäl högläggning och en del områden inte behöver markberedas alls.
Det stämmer och dessutom när markberedaren har ner harven så djupt att det ser ut som om det skulle vara dikat.
Har hört att det fortfarande går att få dispens i Finland för hyggesplöjning, någon av våra grannar som kan svara på om detta stämmer?
Har aldrig hört eller läst i litteraturen att det skulle förekomma något sådant mera men jag vet inte allt så visst kan det hända på något speciellt område.
Det skulle vara konstigt att dom skulle tolerera denna metod med tanke på att vi inte får dika nya diken i blöta mossar längre utan bara rensa befintliga diken.
Men Finland har väldigt stor tillväxt på marktypen dikad torvmark som bra kan vara plogad någon gång, så att dika och ploga är knappast något dåligt system om man vill ha producerande skog men det vill ju inte vissa utan det är bättre med blötmark.
Jag valde en gång skogen nu är jag fast...........
lör 02 mar 2013, 14:10#215031Jag har 12 ha som är hyggesplöjt för ca drygt 20 år sedan, av det jag köpt från Sveaskog, jag tror contortaplanten tog slut på mitt parti vilket jag är glad för, för där är endast naturlig frösådd. (det plöjda området där är nog ca 200ha eller mer kanske tusentals ha i omgivningarna) Marken är moblandad morän. Och det är 5 meter mellan fårorna som blivit bra stigar att gå i (Men man får se upp ifall någon större sten har legat ivägen för plogen och bara vridits ur sitt läge, då kan man gå ner sig med benet till knäet i gropen som bildats).
Växer björk och gran samt en och annan tall mellan fårorna (älgen älgen). I fårorna bildas på vissa ställen långa vattenpölar med yngelplatser för diverse småkryp. Det hyggesplöjda området har blivit en fantastisk biotop för Orren att födosöka i vilket jag sett att de gör.
Fantastiskt kul att nu få se film på hur plöjningen gick till, har annars bara fått den berättad för mig.
Växer björk och gran samt en och annan tall mellan fårorna (älgen älgen). I fårorna bildas på vissa ställen långa vattenpölar med yngelplatser för diverse småkryp. Det hyggesplöjda området har blivit en fantastisk biotop för Orren att födosöka i vilket jag sett att de gör.
Fantastiskt kul att nu få se film på hur plöjningen gick till, har annars bara fått den berättad för mig.
Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680
lör 02 mar 2013, 14:20#215033Har du tittat på filmerna i början?
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
lör 02 mar 2013, 16:29#215056Vill man se stora maskiner ex Lokomo-NA 15 o banddragaren Wickers Rolls Royce diesel 180 HK allt uppmålat o som nytt har Maskinveteranerna i Piteå räddat mycket från att skrotas På 60-70 talet bökade Aston Nilssons gubbar på i Norrbottens blötland med sådan hyggesplöjning 
http://www.maskinveteranerna.se/
http://www.maskinveteranerna.se/
mån 13 jun 2016, 07:47#395863Hej,
I Sverige verkar inte hyggesplogen användas något mer, eller?
Men i Finland verkar den användas även idag, här är en video som bara är något år gammal.
I Sverige verkar inte hyggesplogen användas något mer, eller?
Men i Finland verkar den användas även idag, här är en video som bara är något år gammal.
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
mån 13 jun 2016, 13:53#395889Nä dra åt h..... tyckte att harvning kan se brutalt ut men detta är i en helt annan klass. Tvivlar inte på att det kommer växa men miljörörelsen skulle nog lämna vegankosten för att äta upp skogsägaren.
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
mån 13 jun 2016, 14:15#395891
Nej det är ju inte tillåtet att hyggesplöja här längre.
Marken i videon ser ut att vara någon fuktig svartjord och optimal att plöja.
När det är dags att förstagallra det beståndet har nog fårorna flutit ihop så de knappt märks.
Fredrik Reuter skrev:Hej,
I Sverige verkar inte hyggesplogen användas något mer, eller?
Men i Finland verkar den användas även idag, här är en video som bara är något år gammal.
Nej det är ju inte tillåtet att hyggesplöja här längre.
Marken i videon ser ut att vara någon fuktig svartjord och optimal att plöja.
När det är dags att förstagallra det beståndet har nog fårorna flutit ihop så de knappt märks.
Here's to a logger who fills a need,
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.
mån 13 jun 2016, 19:11#395923Intressant! Har aldrig hört om denna sortens hyggesplöjning tidigare.
Hittade denna filmen, tycker den visade resultatet lite bättre.
Men hade jag varit chaufför på den bandtraktorn så hade jag nog ställt grejerna och gått hem när plogen går full för tionde gången på 50 meter.. 😡
Hittade denna filmen, tycker den visade resultatet lite bättre.
Men hade jag varit chaufför på den bandtraktorn så hade jag nog ställt grejerna och gått hem när plogen går full för tionde gången på 50 meter.. 😡
"Du kan ta smålänningen ur Småland men aldrig Småland ur smålänningen"
mån 13 jun 2016, 23:48#395967Hua! Idag skulle det vara otänkbart att hyggesplöja här i Sverige. Men hyggesplogen togs fram som ett alternativ till bränning på de marker som hade blivit "fördärvade" och degenererade av dimensionshuggning. Problemet var humuslager som växte sig allt för tjocka. Ofta på finkorniga, fultigare jordar i lite högre lägen. Resultatet blev avstannad tillväxt och svåra föryngringsbetingelser. Bränning visade sig fungera bra när man började restaurera den norrländska skräpskogen som blev resultatet av återkommande dimensionshuggningar. Men bränningen var både arbetsintensiv och svår. Istället försökte man hitta sätt att bryta och omsätta humuslagren på mekanisk väg och hyggesplogen uppstod.
Metoden visade sig dock ha stora och väldokumenterade "biverkningar. Kraftig jorderosion, kväve- & kvicksilverläckage till närliggande vattendrag samt plantor som frös upp när det var finkornig jord. Dessutom planterade man i plogfårornas terrasser vilket fick till följd att de fick dåligt med rötter på "dikessidan" och därför började luta och blev krokiga. Inte minst om det dessutom var contorta man planterade. Inte ens de mest hårdföra "hormoslyrdrickande" jägmästarna ville ha plogen kvar.
Det skulle ändå vara intressant att se bilder från något hyggesplöjt 60-årigt bestånd idag. Någon av er som bor norröver som vet om och kan ta bilder? Jag skulle tro att Nordvärmland var sydligaste området där det hyggesplöjdes?
Metoden visade sig dock ha stora och väldokumenterade "biverkningar. Kraftig jorderosion, kväve- & kvicksilverläckage till närliggande vattendrag samt plantor som frös upp när det var finkornig jord. Dessutom planterade man i plogfårornas terrasser vilket fick till följd att de fick dåligt med rötter på "dikessidan" och därför började luta och blev krokiga. Inte minst om det dessutom var contorta man planterade. Inte ens de mest hårdföra "hormoslyrdrickande" jägmästarna ville ha plogen kvar.
Det skulle ändå vara intressant att se bilder från något hyggesplöjt 60-årigt bestånd idag. Någon av er som bor norröver som vet om och kan ta bilder? Jag skulle tro att Nordvärmland var sydligaste området där det hyggesplöjdes?
Annons:
<
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).