ons 21 jan 2026, 10:38#904890Jag sitter och försöker få ordning på en gemensam skogsväg som delas av flera fastigheter. Den är inte registrerad hos Lantmäteriet utan bara upprättad med nyttjanderättsavtal med andelstal. Senaste mötet var på 80-talet (!) och skötseln är därför inte optimal.
Jag skulle tro att det här upplägget är samma för tusentals mil vägar som på grund av detta är dåligt underhållna. Det funkar hjälpligt i praktiken, men administrativt känns det rörigt. Därför blev jag nyfiken på hur andra faktiskt gör i verkligheten.
Är vägen formellt registrerad hos Lantmäteriet (gemensamhetsanläggning), eller kör ni mer på gammal hävd/överenskommelse?
Finns det någon typ av förening eller samfällighet, eller är det bara en “vägansvarig” person?
Har ni ett eget bankkonto för vägen, eller sköts pengar privat av någon?
Finns det några avtal, stadgar eller andelstal – eller är det mer muntliga överenskommelser?
Hur gör ni med kostnader för underhåll, snöröjning, grusning, trummor osv?
Och vad händer om någon inte vill betala, säljer sin fastighet, eller om en ny delägare tillkommer?
Jag är inte ute efter juristsvar eller pekpinnar, utan är mest intresserad av hur det faktiskt fungerar i praktiken runt om i landet. Det känns som att det finns många varianter – från extremt formellt till “det har alltid funkat så här”.
Alla erfarenheter mottages tacksamt, både sådant som funkat bra och sådant som blivit problem längre fram.
Logistik, Transport
Gemensamma skogsvägar
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
ons 21 jan 2026, 11:52#904895Jag har en väg på min mark, den är ca 2km lång varav strax över hälften är på mitt och resten på min rågrannes, den går upp till några fritidshus som ligger vid änden av vägen.
Vägen har funnits sedan 60-talet och är inte registrerad på något sätt.
Min rågranne är ansvarig när det gäller ekonomin och jag när det gäller underhållet. Dessa sysslor är ärvda.
Kostnader för underhåll bestäms tillsammans av mig och honom, vi lägger på ett gruslass varje sommar, gräver upp nån sten ibland och dikar lite ibland. Snöröjer hela vintern. Fakturorna går till honom.
Vi har sedan en Facebookgrupp för vägen och i slutet av året redovisar han årets kostnader och delar den på stugorna samt våra två skogsfastigheter. Inga andelstal. Han får sedan förlita sig på att alla betalar, vilket har funkat bra i alla år. Det enda som gnager är 1 stugägare som inte vill betala för snöröjningen med motiveringen att han aldrig är där på vintern (vilket dock är sant), han betalar glatt för sommarunderhåll.
Nya stugägare får kontaktuppgifter till oss två samt Facebookgruppen.
Det har funkat riktigt bra hittills men man ber för att det inte ska komma någon ny som börjar bråka.
Vägen har funnits sedan 60-talet och är inte registrerad på något sätt.
Min rågranne är ansvarig när det gäller ekonomin och jag när det gäller underhållet. Dessa sysslor är ärvda.
Kostnader för underhåll bestäms tillsammans av mig och honom, vi lägger på ett gruslass varje sommar, gräver upp nån sten ibland och dikar lite ibland. Snöröjer hela vintern. Fakturorna går till honom.
Vi har sedan en Facebookgrupp för vägen och i slutet av året redovisar han årets kostnader och delar den på stugorna samt våra två skogsfastigheter. Inga andelstal. Han får sedan förlita sig på att alla betalar, vilket har funkat bra i alla år. Det enda som gnager är 1 stugägare som inte vill betala för snöröjningen med motiveringen att han aldrig är där på vintern (vilket dock är sant), han betalar glatt för sommarunderhåll.
Nya stugägare får kontaktuppgifter till oss två samt Facebookgruppen.
Det har funkat riktigt bra hittills men man ber för att det inte ska komma någon ny som börjar bråka.
ons 21 jan 2026, 11:57#904896Har ett gäng vägar på de fastigheterna inom familjen som jag håller ordning på. Tyvärr är det få som är formellt upprättade utom möjligen i samband med laga skifte och det är så länge sedan att det är hopplöst.
Har man fungerande årsmöte så tvingas man till åtgärder och saker kan fungera efter ordning, utan formell styrning så landar man tyvärr oftast i oreda.
Den problematiken med att vissa inte vill betala och att nya ägare inte är bundna av tidigare uppgörelser mellan fastighetsägarna slipper man helt när man bildar en GA.
De vägar jag nämner ovan har fungerat så att inget tar samlat ansvar, i bästa fall återställs vägen efter utkörning, ingen gör något planerat underhåll och efter var större avverkning gnälls det grannar emellan. Som ni förstår är det varken välfungerande eller speciellt effektivt.
Jag skulle definitivt vilja ha de flesta vägarna mer formaliserade, helst i paket så att större vägområden kunde samförvaltas av gemensam styrelse.
Har man fungerande årsmöte så tvingas man till åtgärder och saker kan fungera efter ordning, utan formell styrning så landar man tyvärr oftast i oreda.
Den problematiken med att vissa inte vill betala och att nya ägare inte är bundna av tidigare uppgörelser mellan fastighetsägarna slipper man helt när man bildar en GA.
De vägar jag nämner ovan har fungerat så att inget tar samlat ansvar, i bästa fall återställs vägen efter utkörning, ingen gör något planerat underhåll och efter var större avverkning gnälls det grannar emellan. Som ni förstår är det varken välfungerande eller speciellt effektivt.
Jag skulle definitivt vilja ha de flesta vägarna mer formaliserade, helst i paket så att större vägområden kunde samförvaltas av gemensam styrelse.
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
ons 21 jan 2026, 16:28#904910Ja vägar kan vara ett elände. Det finns ju många olika varianter på hur vägen är organiserad. Jag är inblandad i flera vägar.
Väg 1 är från 1973 med stadgar och andelstal. Dock är båtnadsområdet inaktuellt. Det finns ingetorganisationsnummer, så banken vill inte att bankkontot är registrerat på vägföreningen, utan jag är personligt ansvarig. Vid avverkning faktureras vägavgift och det fungerar. Dock finns det en förlängning på vägen som berör 4 av totalt sju delägare. Där måste det bildas nån slags överenskommelse.
Väg 2 är bildad av Skogsvårdsstyrelsen ca 1990, men uppdaterad 2021 med SCAs hjälp pga förlängning och ytterligare en delägare. Jag är kassör och fakturerar vägavgifter vid avverkningar.
Väg 3 är från 1983, bildad av SCA och skogsvårdsstyrelsen. Andelstalen är aktuella. Vägavgift betalas vid avverkning. Viss osämja i föreningen. Stockholmare!
Väg 4 är en gammal byväg bildad 1959. Tillåter inte skogstransporter på ofrusen mark. Byggd på svartjord. Ca tio delägare, mest sommarstugor. Finns ett bankkonto, men har dåligt med pengar och ett stort underhållsbehov. Om man skulle bygga för åretrunttrafik med timmerbil så är kostnaden flerahundratusen kronor. Och då måste man nog först bilda en aktuell samfällighetsförening. Bara det kostar en hel del.
Samtliga vägar saknar alltså organisationsnummer. Tidigare gick det lätt att få ett sådant genom Lantmäteriet, men nu är det både krångligt och tar tid (flera år). Och sedan vill skattemyndigheten att man deklarerar. En fördel kan vara att det går att få hjälp av Kronofogden med indrivning om nån inte vill betala. Men det drar man sig för av flera anledningar.
Då går det ju att ha ett bankkonto för föreningen, men då räknar banken det som ett företag och har en årsavgift på drygt tusen kronor. Blodigt om det är en liten förening som omsätter några tusen per år.
Om man vill få ordning på en väg går det ju att ta tag själv. Kallelse till årsmöte och bildande av överenskommelseväg. Besluta om andelar, samt bilda en kassa. Men då måste alla komma överens. Det går inte om nån är emot.
Väg 1 är från 1973 med stadgar och andelstal. Dock är båtnadsområdet inaktuellt. Det finns ingetorganisationsnummer, så banken vill inte att bankkontot är registrerat på vägföreningen, utan jag är personligt ansvarig. Vid avverkning faktureras vägavgift och det fungerar. Dock finns det en förlängning på vägen som berör 4 av totalt sju delägare. Där måste det bildas nån slags överenskommelse.
Väg 2 är bildad av Skogsvårdsstyrelsen ca 1990, men uppdaterad 2021 med SCAs hjälp pga förlängning och ytterligare en delägare. Jag är kassör och fakturerar vägavgifter vid avverkningar.
Väg 3 är från 1983, bildad av SCA och skogsvårdsstyrelsen. Andelstalen är aktuella. Vägavgift betalas vid avverkning. Viss osämja i föreningen. Stockholmare!
Väg 4 är en gammal byväg bildad 1959. Tillåter inte skogstransporter på ofrusen mark. Byggd på svartjord. Ca tio delägare, mest sommarstugor. Finns ett bankkonto, men har dåligt med pengar och ett stort underhållsbehov. Om man skulle bygga för åretrunttrafik med timmerbil så är kostnaden flerahundratusen kronor. Och då måste man nog först bilda en aktuell samfällighetsförening. Bara det kostar en hel del.
Samtliga vägar saknar alltså organisationsnummer. Tidigare gick det lätt att få ett sådant genom Lantmäteriet, men nu är det både krångligt och tar tid (flera år). Och sedan vill skattemyndigheten att man deklarerar. En fördel kan vara att det går att få hjälp av Kronofogden med indrivning om nån inte vill betala. Men det drar man sig för av flera anledningar.
Då går det ju att ha ett bankkonto för föreningen, men då räknar banken det som ett företag och har en årsavgift på drygt tusen kronor. Blodigt om det är en liten förening som omsätter några tusen per år.
Om man vill få ordning på en väg går det ju att ta tag själv. Kallelse till årsmöte och bildande av överenskommelseväg. Besluta om andelar, samt bilda en kassa. Men då måste alla komma överens. Det går inte om nån är emot.
ons 21 jan 2026, 20:09#904930Intressant att läsa era svar – det bekräftar bilden jag själv haft, att det finns en glidande skala från “det har alltid funkat” till “det funkar bara så länge rätt personer är inblandade”.
Det som slår mig är att nästan alla verkar sitta i någon form av mellanläge:
Inte formellt nog för att vara helt robust när folk byts ut eller börjar säga nej, men tillräckligt fungerande för att man drar sig för att röra runt i det.
Det där med personligt ansvar för konto eller ekonomi känns också som en röd tråd. Det funkar – tills det inte gör det. Och då sitter någon där med både jobbet och risken. Om någon längs vägen gör ett generationsskifte eller en försäljning så kan det ju gå från hjälpligt fungerande till katastrof.
Har någon varit med om att det har skurit sig på riktigt? Alltså tvist, indrivning, advokat, Lantmäteriet i efterhand?
Finns det exempel där man gått från “fri överenskommelse” till GA eller samfällighet och faktiskt tyckt att det blev smidigare i praktiken?
Hur gör ni när större aktörer kommer in, typ bolag som avverkar mycket mer än “normal trafik”? Funkar vägavgift per lass, per m³, eller blir det diskussion varje gång?
Det som slår mig är att nästan alla verkar sitta i någon form av mellanläge:
Inte formellt nog för att vara helt robust när folk byts ut eller börjar säga nej, men tillräckligt fungerande för att man drar sig för att röra runt i det.
Det där med personligt ansvar för konto eller ekonomi känns också som en röd tråd. Det funkar – tills det inte gör det. Och då sitter någon där med både jobbet och risken. Om någon längs vägen gör ett generationsskifte eller en försäljning så kan det ju gå från hjälpligt fungerande till katastrof.
Har någon varit med om att det har skurit sig på riktigt? Alltså tvist, indrivning, advokat, Lantmäteriet i efterhand?
Finns det exempel där man gått från “fri överenskommelse” till GA eller samfällighet och faktiskt tyckt att det blev smidigare i praktiken?
Hur gör ni när större aktörer kommer in, typ bolag som avverkar mycket mer än “normal trafik”? Funkar vägavgift per lass, per m³, eller blir det diskussion varje gång?
TS
ons 21 jan 2026, 20:47#904931Vi har gamla andelstal som skogsägareföreningen räknade ut år 1900-kallt men de funkar fortfarande. Vi hade en föreningskassa men sedan banken kom på att vi tvättade pengar och finansierade terrorism så fick vi lägga ner den. Små justeringar fixar de större delägarna själva utan diskussioner. När vi gjorde en större helbrägdagörning av vägen så fick entreprenören fakturera delägarna direkt utifrån de gamla andelstalen. Då slapp vi mycket tjafs med momsredovisning och annat
tor 22 jan 2026, 07:26#904956
Är man typ en handfull delägare och överens så är det en mycket bra lösning med delad direktfakturering. Är man 25 delägare är det inte säkert entreprenören är lika road.
Skogsola skrev:Vi har gamla andelstal som skogsägareföreningen räknade ut år 1900-kallt men de funkar fortfarande. Vi hade en föreningskassa men sedan banken kom på att vi tvättade pengar och finansierade terrorism så fick vi lägga ner den. Små justeringar fixar de större delägarna själva utan diskussioner. När vi gjorde en större helbrägdagörning av vägen så fick entreprenören fakturera delägarna direkt utifrån de gamla andelstalen. Då slapp vi mycket tjafs med momsredovisning och annat
Är man typ en handfull delägare och överens så är det en mycket bra lösning med delad direktfakturering. Är man 25 delägare är det inte säkert entreprenören är lika road.
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).