tis 05 nov 2013, 19:10#243415
Du, jag kör själv ett 25.25 meters ekipage, vet hur svårt det kan vara att ta mig fram på vintern när väglaget är mindre bra. Trots att jag kan trycka upp drivaxel till 25 -27 ton kan det hända att man ändå kör stopp (har inga sandspridare).
Det är absolut inte axeltrycken jag är rädd för utan bilens dragförmåga, framförallt när fästet blir mindre bra.
Dessa 60 tonnare som idags datum används har även de ibland problem, dessutom är de inte några 24 meter utan i stället 22 och flera kan dra in in boggiaxeln på släpet, vilket innebär att sista traven t.o.m. hänger bakom boggieaxeln.
Dagens skogsbilar (60 tonnarna) är byggda med förhållandevis kort axelavstånd, jämfört med en styckegodsbil, vilket gör att bilen lyfter ut framaxeln på släpet ganska bra.
Göranssons chaufförer som kom ned efter Gudruns härjningar menade på att Småland och deras skogsbilvägar var ett hån.
T.o.m. våra kära bygator var i sämre skick (framkomlighetsmässigt) än skogsbilvägarna i norra Sverige.
Hur lastar man sista traven på släpet, dit räcker inte kranen, måste troligtvis koppla ifrån och stå parallellt, sådan upplagsplatser har inte den privata skogsägaren
Lite off är att ett 25.25 meters ekipage (jämnlastbil + dolly med trailer) tar MINDRE plats i kurvor (rondeller) än ett vanligt 24 meters ekipage (axlarna sitter långt in på trailern, dollyn långt bak och trippeln långt fram). När man snurrar går t.o.m. släpet (trailern) baklänges.
.